Pedagogisk Psykologi | 6 tips för att träna metakognition i klassrummet
Hur gör man för att träna metakognition i klassrummet? Här är 6 konkreta tips för att komma igång och främja elevernas utveckling och lärande.
metakognition, meta-kognition, metakognitiv träning, dweck, growth mindset
22494
post-template-default,single,single-post,postid-22494,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.4,vc_responsive

6 tips för att träna metakognition i klassrummet

Efter vår förra artikel om metakognitionens roll vid inlärning och prestation hörde några läsare av sig med önskemål om fler exempel på hur man konkret kan arbeta med detta i skolan. Här kommer därför 6 tips för att träna metakognition i klassrummet:

1. Agera rollmodell för eleverna

Precis som när vi lär ut andra färdigheter i skolan är ett bra första steg att visa eleverna hur man gör. Välj ut en uppgift eller ett problem ni arbetar med just nu och sätt ord på de tankeprocesser, frågor och strategier eleverna skulle kunna använda för att utforska sin tidigare kunskap om uppgiften och vad de är intresserade av att lära sig mer om den. På det sättet kan mentala tankeprocesser synliggöras och gemensamt diskuteras i klassrummet (Wilson & Conyers, 2016).

2. Ställ metakognitiva frågor

Inledningsvis kan du uppmuntra eleverna att reflektera kring:

• Liknar den här uppgiften något jag stött på tidigare?
• Hur ska jag genomföra uppgiften?

En bit in i arbetet med uppgiften kan du uppmuntra dem att fråga:

• Vad förstår jag så här långt?
• Vad är jag mest nöjd med hittills?
• Behöver jag ställa några frågor?

I slutskedet kan eleverna reflektera kring:

• Hur gjorde jag?
• Med vem har jag arbetat effektivt?
• Vilka strategier använde jag den här gången, som jag kan ha nytta av nästa gång jag ställs inför en svår skoluppgift?
• Om du skulle börja om nu, hur skulle du göra då?

När vi ställer metakognitiva frågor behöver vi komma ihåg att de ska fylla en funktion för den enskilda eleven. Det innebär att vi kan behöva kravanpassa och formulera frågorna på olika sätt för olika elever, utifrån deras varierande kunskapsnivåer och förutsättningar. Det behöver också vara tydligt för eleven att du som lärare avsatt tid för både uppgiften och reflekterande, så att det inte upplevs som att de metakognitiva frågorna skäl tid från annan undervisning (Vossman-Strömberg 2017).

3. Använd “Exit Tickets”

Att använda exit tickets, även kallat lärkvitton, innebär att eleverna skriftligt får svara på en eller några frågor om vad de lärt sig under dagens lektion. På det viset får eleverna träna metakognition och du som pedagog får feedback om vad de lärt sig och vad som eventuellt kan behöva förändras till nästa undervisningstillfälle. Kort sagt en vinst för både elever och lärare!

Om du som pedagog inleder dina lektioner med att beskriva målen för dagen kan en avslutande exit ticket vara frågan: “Nådde vi målen?”

En annan enkel men effektiv variant av exit tickets kallas för trafikljus. Trafikljus betonar tre centrala faktorer: (1) När eleven stöter på problem, (2) När eleven tänker annorlunda om något, och (3) När eleven lär sig väl. Här kan du se ett kort videoklipp på engelska som beskriver hur exit tickets används.

Trafikljus – en variant av exit tickets som hjälper pedagoger och elever i undervisning och lärande.

Avsätt ett par minuter i slutet på varje lektion åt att samla in den här typen av värdefull feedback.

För mer om vikten av tydlig struktur i undervisningen och verktyg för återkoppling rekommenderar vi SPSMs gratis studiepaket om extra anpassningar.

4. Låt eleverna skriva loggbok.

Ett fjärde sätt att främja metakognition kan vara att eleverna får skriva loggbok och reflektera över sin egen lärandeprocess. Här är några exempel på frågor de kan utgå från:

• Vad var lättast för mig att lära mig den här veckan? Varför?
• Vad var svårast för mig att lära mig den här veckan? Varför?
• Vilka studietekniker och strategier fungerade bäst för mig?
• Vilken studieteknik vill jag använda igen nästa vecka?

Låt loggböckerna vara kreativa och varierade i utformning och struktur utifrån elevens önskemål. De kan vara i löpande text, mindmaps, listor, blogginlägg och så vidare – det viktiga är att uppmuntra reflekterande lärprocesser.

5. Beskriv vad som händer i hjärnan vid lärande.

dweckEnligt Carol Dweck (2017) påverkar elevernas uppfattning om sin egen intelligens, talang och begåvning deras lärande och prestationer i skolan.

Dweck fann i sin forskning att elever ofta har antingen ett statiskt eller dynamiskt mindset i hur de ser på sin intelligens och begåvning. Ett statiskt mindset baseras på tron att din intelligens, dina egenskaper och förmågor är huggna i sten och oföränderliga. Medan ett dynamiskt mindset baseras på uppfattningen att du kan förändra och utveckla dina grundläggande egenskaper genom ansträngning och målmedveten träning.

En viktig pusselbit i detta arbete är att förklara för eleverna att hjärnan inte är statisk utan formbar. När elever får hjälp att utveckla ett mer dynamiskt mindset ökar sannolikheten för att de också börjar tänka och reflektera metakognitivt om hur de på bästa sätt lär sig, gör framsteg och utvecklas.

Kritiker har ifrågasatt huruvida Dwecks forskning är användbar, eftersom resultaten varit svåra att vetenskapligt replikera. Men om inget annat är idéen om statiskt kontra dynamiskt mindset ett bra ämne för en metakognitiv diskussion i de högre årskurserna: ”Vad finns det för bevis som talar för respektive mot Dwecks idéer? Är talang medfödd eller ett resultat av träning? Diskutera två och två i några minuter.”

6. Ge återkoppling på en nivå som främjar utveckling

I en sammanfattning av Hattie och Timperleys forskning (2007) beskriver specialpedagogen och författaren Helena Wallberg att återkoppling/feedback till elever kan ges på fyra olika nivåer:


Fyra nivåer av återkoppling – en tabell skapad av Helena Wallberg, fritt utifrån Hattie och Timperley, 2007

Enligt Hattie och Timperley är återkoppling på nivå 1 och 4 mest vanligt förekommande i skolan, trots att nivå 2 och 3 är det som har störst positiv inverkan på lärandet.

Nivå 1 handlar endast om uppgiften och huruvida eleven svarat rätt eller fel. Nivå 2 handlar också om uppgiften, men med större fokus på process och vad eleven behöver för att uppgiften ska bli av god kvalitet. Nivå 3 handlar om metakognition, att lära ut strategier för att hantera och utveckla det egna lärandet och nivå 4 handlar om eleven och hens personlighet och egenskaper.

Nivå 1 kan vara nödvändig, skriver Wallberg, men måste då kombineras med nivå 2 och 3 för att ha effekt. Nivå 4 och återkoppling i stil med “Bra jobbat!” är också undermålig om den inte kombineras med mer specifik feedback om varför vi tycker eleven jobbat bra.

Sammanfattning

Det finns kort sagt många olika sätt att träna på metakognition i klassrummet. Ett av de viktigaste tipsen att ta med sig från den här artikeln är betydelsen av fortlöpande återkoppling, såväl muntlig som skriftlig. På så vis synliggör vi lärandeprocesserna och kan ta reda på var eleverna befinner sig idag och vad nästa steg i undervisningen bör vara. Välj gärna ut ett av de ovanstående 6 tipsen och pröva det i ditt klassrum idag.

Källor:

  • Dweck, C. S. (2017). Mindset: du blir vad du tänker (2:a uppl.). Natur & Kultur.
  • Pihlgren, A. S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.
  • Vista, A. & Owen, D. (15 november, 2017). Strategies for teaching metacognition in classrooms. Hämtad 05 mars 2018 från https://www.brookings.edu/blog/education-plus-development/2017/11/15/strategies-for-teaching-metacognition-in-classrooms/
  • Vossman Strömberg, Anneli. ”Att förstå sitt lärande – magisteruppsats | Ignite Research”. Ignite (blogg), 18 februari 2018. http://igniteresearch.org/sv/svenska-att-forsta-sitt-larande-magisteruppsats/
  • Wallberg, H. (2015). Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning. Stockholm: Gothia fortbildning.
  • Wallberg, H. (2017, maj 14). Verktyg för framåtsyftande återkoppling. Hämtad 05 mars 2018 från https://specialpedagogen.blog/2017/05/14/verktyg-for-framatsyftande-aterkoppling/
  • Wilson, Donna, och Marcus Conyers. Teaching Students to Drive Their Brains: Metacognitive Strategies, Activities, and Lesson Ideas. 1:a uppl. ASCD, 2016. http://www.ascd.org/publications/books/117002.aspx

 
Text av David Franzén och Klara Lundberg