Pedagogisk Psykologi | Metakognitionens roll vid inlärning och prestation
22472
single,single-post,postid-22472,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.4,vc_responsive

Metakognitionens roll vid inlärning och prestation

Metakognition kan enklast beskrivas som tänkande om tänkande. Att arbeta med metakognition innebär att kunna reflektera över sin nuvarande situation, framtida mål, potentiella handlingar, strategier och resultat. Denna form av självreflektion är av betydelse inom såväl skolan som livet i stort.

En av de viktigaste anledningarna att utveckla bättre metakognition är att det utvecklar vår förmåga att applicera kunskap, färdigheter och personliga egenskaper inom flera olika ämnesområden och domäner utöver den ursprungliga inlärningskontexten. Inom psykologisk forskning kallas detta för överföring och är på många vis det ultimata målet med utbildning, att eleverna ska kunna utgå vad de lärt sig i skolan och använda det i det verkliga livet (Fadel, Trilling & Bialik, 2016).

Matematik är ett område där man kunnat studera vikten av metakognition vid inlärning och prestation (Mevarech & Kramarski, 2014). Mindre erfarna matematiker valde till skillnad från de mer erfarna ofta en till synes användbar strategi och fortsatte sedan att använda den utan att kontrollera om strategin faktiskt fungerade väl. På grund av det slösade de mycket tid i onödan. De mer erfarna matematikerna, å andra sidan, uppvisade metakognition på så vis att de hela tiden övervakade för att se att den eller de strategier de valt faktiskt ledde fram mot det önskade resultatet snarare än en återvändsgränd (Gourgey, 1998).

Att på detta sätt kunna vara medveten om sitt eget tänkande i inlärningsprocessen påverkar hur elever tolkar och interagerar med uppgiften framför dem, vilka strategier de väljer ut och hur de använder dem i problemlösning. Dessa metakognitiva processer är kraftfulla verktyg och viktiga att träna inom alla ämnen och vid inlärning överlag.

Förmågor på vetenskaplig grund i skolan?

Psykologen Petri Partanen är en annan person som forskat kring betydelsen av mentala förmågor och metakognition i lärande. I en av studierna som ingick i Partanens avhandling (2016) fann han bland annat att arbetsminnesträning, en vanlig insats för barn i behov av stöd, inte gav någon effekt om den inte också kombinerades med metakognitiv träning.

På sin Facebooksida Skolutvecklarna Sverige skrev Partanen i november 2017 att om vi ska utveckla en skola på vetenskaplig grund måste vi prata mer om just vilka krav såväl förskolans som skolans läroplaner ställer på barn och ungdomars förmågor. Vi kan inte stanna enbart vid Blooms taxonomi för klassificering av lärandemål (1956) eller Svanelids fem förmågor (2014), eftersom båda dessa saknar evidens. I den omfattande internationella forskning som finns om förmågor framgår att dessa inte kan reduceras till just fem avgränsade förmågor. De utvecklas inte heller oberoende av varandra, vissa har en hierarkisk relation, exempelvis att analytisk förmåga och kunskapsinnehåll utgör en grund för utvecklingen av begreppsförmåga.

Partanen utkommer med två nya böcker om dessa frågor under 2018, Förmågor på vetenskaplig grund i förskolan och Förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Vi ser fram emot att läsa dem!