Pedagogisk Psykologi | Ny traumautbildning för pedagoger och elevhälsopersonal
21926
single,single-post,postid-21926,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.4,vc_responsive

Ny traumautbildning för pedagoger och elevhälsopersonal

I en artikel på SVT Nyheter 16/10 konstateras att många av de tiotusentals flyktingar som nu kommer till Sverige riskerar att bli utan den vård och det bemötande som de behöver. Vi måste förstärka de tidiga insatserna och då spelar skolan en viktig roll. Traumakunskap och bemötande i skolan är en ny och uppskattad utbildning för pedagoger och elevhälsopersonal.

traumautb

Eva Hall på Röda Korset berättar för SVT att traumavården är underprioriterad. Hon anser att regeringen, i ett läge där tiotusentals människor söker asyl i Sverige, måste ge förstärkningar på alla plan – eftersom även vården kommer att bli mer belastad. Konsekvenserna av att traumatiserade människor blir utan vård, menar hon, kommer att märkas när de ska integreras i samhället.

– Om du sitter i svenskundervisning och inte har sovit, drömt mardrömmar och brottas med det du varit med om är det klart att du inte kan koncentrera dig på vad du ska göra där.

Bara sedan september månad har över 40.000 flyktingar kommit till Sverige för att söka asyl. Röda Korset räknar med att omkring 30 procent av de flyktingar som kommer hit har upplevt saker som gör att de är i behov av särskild traumavård.

– Det är människor som kan ha sett anhöriga dö på nära håll, eller så kan de ha genomlevt tortyr. Sedan ser vi även fall där själva flykten har varit traumatiserande, där familjemedlemmar drunknat till exempel, säger Eva Hall, vårdchef på Röda Korset.

En läkare som SVT pratat med beskriver vad som kan hända om en traumatiserad person blir utan vård:

”De konsekvenser jag sett är att man med hög stressnivå lätt hamnar i konflikt. En del av konflikterna på asylboenden kan tillskrivas denna höga stressnivå.”

– Vi kommer inte kunna bygga ut en tillräckligt stor traumavård för att möta allt om vi inte tagit emot med tidiga insatser. Därför tycker vi att vi behöver bygga ut hälsoskolor, kompetensen i primärvården och i elevhälsan – så att man kan göra mycket så tidigt som möjligt säger Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på SKL.

Här kan du läsa SVT-artikeln i sin helhet.

Traumatiserade barn och unga kan uppvisa varierande och ibland svårtolkade symptom och problembeteenden. Aktuell forskning gör att vi idag vet allt mer om hur trauman påverkar hjärnan och de konsekvenser detta får för barn och ungdomars utveckling, inlärning och beteende. Det finns mycket vi kan göra i skolan för skapa goda förutsättningar för läkande, utveckling och inlärning.

– I skolan möter vi fler och fler barn och ungdomar som varit med om traumatiska händelser. Vi ska inte bedriva terapeutisk behandling i skolan men vi behöver mer kunskap om trauma och hur vi ska bemöta barn och ungdomar som blivit utsatta, säger Anton Sjögren leg. psykolog tidigare Rädda Barnen, nu utbildare och handledare på Pedagogisk psykologi.

– Vi erbjuder en utbildning med syfte att höja trauma-kompetensen för pedagoger och elevhälsopersonal. Det är viktigt med en bra och aktuell kunskapsbas för att kunna agera och verka hälsofrämjande och förebyggande i skolan, säger Erik Rova leg. psykolog, Pedagogisk psykologi.

– Det här var precis vad jag behövde, bra och tydlig information med en och annan synvända. Det känns tryggare att möta eleverna nu, säger en positiv kursdeltagare.

Här kan du läsa mer om utbildningen Traumakunskap och bemötande i skolan.

Om du har frågor hör gärna av dig till Erik Rova på mejl eller 070-2363200.