Blogg

Så kallad hjärnträning (brain training) är ett omdebatterat ämne i skolans värld. I den här poddintervjun ger Aaron Seitz, professor i psykologi, en kort översikt av fältet just nu.

Forskningen på området har visat på blandade resultat, berättar Seitz, vilket har lett till något av en kris inom fältet. Det finns vissa forskningsgrupper som är entusiastiska över de positiva effekter de har sett. Medan andra hävdar att hjärnträningsprogrammen inte ger någon effekt alls.

Det finns få storskaliga studier som visar på att en metod jämfört med en annan fungerar. Det finns dock tillräckligt med intressanta fynd för att vissa forskare vill studera hjärnträning vidare.

Effekterna över tid skiljer sig åt mellan de olika studierna. Hjärnträning avseende perceptuella förmågor har i många studier visat på att positiva effekter av träningen kvarstår efter 6-24 månader. När det gäller träning av arbetsminne visar en del av studierna att merparten av de positiva effekterna försvunnit efter en månad. Andra visar på nya positiva effekter efter en månads tid, som inte var närvarande i slutet av arbetsminnesträningen. Vi vet i dagsläget inte riktigt varför, beskriver Seitz. (En hypotes är att det handlar om personer som vid starten hade någon typ av nedsättning och via hjärnträningsprogrammet utvecklar en förmåga att göra saker de tidigare inte klarade av, och att det på grund av den höjda funktionsnivån sker ytterligare inlärning/utveckling under den efterföljande månaden).

Är spel på iPad/dator och ”gamification” hjälpsamt för hjärnträning? Både ja och nej. Det kan ge en ökad motivation, men också få eleverna att fokusera på något helt annat än lärandemålet (t ex att flyga runt med rymdskeppet i spelet – snarare än fokusera på uppgiften i arbetsminnesträningen).

Avslutningsvis beskriver professor Seitz att frågan: ”Funkar hjärnträningsprogram – ja eller nej?” sannolikt inte den bästa att ställa sig. Han vill därför nu undersöka mediator– och moderator-variabler för arbetsminnesträning. I syfte att få en tydligare bild av för vilka personer arbetsminnesträning kan vara hjälpsamt, samt kunna särskilja mellan vilka olika typer av träningsprogram som fungerar bättre eller sämre för olika populationer.

Klicka här för att lyssna till intervjun i sin helhet

Relaterad läsning

För mer om träning av arbetsminne och liknande, rekommenderas detta blogginlägg av Petri Partanen. Han skriver bland annat:

… om arbetsminnesträning för elever ger effekter på skolprestationer (nej) […] Förhoppningen som forskare hyser är ändå att träningsformen ska ge breda effekter som smittar av sig på flera områden, eller så kallad ’far transfer’ – att elever generaliserar det tränade till ett annat område, ofta t ex till skolfärdigheter. De flesta studier visar dock att man i bästa fall får ’near transfer’, dvs att man blir bättre på det man tränat, eller snarlika uppgifter.