Hjärnan och dess för betydelse för människors beteende och upplevelser har varit ett hett ämne för forskare sedan 1990-talet, ett årtionde som kommit att kallas ”the Decade of the Brain”. Innan dess trodde man att hjärnan i princip var färdig och oföränderlig i vuxen ålder, men med nya forskningsmetoder kunde man under 1990-talet visa hur hjärnan förändras och omskapas hela livet. Ja, faktiskt ända upp i ålderdomen.
Efter detta kunskapsgenombrott är den moderna synen på hjärnan att den är ett organ som man kan träna, boosta, förändra och förbättra. ”Så tränar du din hjärna” är en återkommande rubrik på löpsedlar och tidningsomslag. Att träna hjärnan tycks innebära något avskilt och helt annat än att exempelvis lära sig ett språk, göra läxor eller dansa balett. Lite som att hjärnan vore en muskel som behöver tränas separat, med särskilda träningsprogram.
Nu finns också mängder av spel och appar som marknadsförs med påståendet att de skulle träna hjärnan. Att du genom att träna på de övningar som spelen innehåller skulle kunna förbättra hur du fungerar i din vardag.
Att träna på att minnas långa sifferserier kan enligt speltillverkarna påverka hur mycket du minns från till exempel en föreläsning. Att träna på att övervaka hur tåg kör på flera rälsar, och samtidigt styra dem till rätt slutstation, kan enligt speltillverkarnas logik göra dig bättre på situationer som kräver skiftande av uppmärksamhet, till exempel bilkörning. Vissa av tillverkare går till och med så långt i sin iver att hävda spelens förträfflighet att de påstår att man genom att spela dem kan sänka sjukvårdskostnader och fördröja hjärnans åldrande.
Ligger det då något i dessa påståenden?
Att det går att bli bättre på saker man tränar på är ju knappast någon nyhet. Frågan är snarare om det kan få dig att bli bättre även på saker du inte tränar. Som en slags genväg.
Inom fysisk träning och sjukgymnastik har man länge utgått från den så kallade specificitetsprincipen. Med det menas att det du tränar på blir du bättre på. Tränar du på att lägga en basketboll i korgen blir troligen bättre på det än vad du var innan. Men det betyder inte i sin tur att du blir bättre på att göra mål när du spelar fotboll.
På liknande sätt tycks det vara med hjärnträning. Enligt en översiktsartikel från 2016 är bevisen för överföringseffekter av kognitiv träning, alltså att träningen på en uppgift gör dig bättre på en annan uppgift, svaga.
Det betyder att om du tränar på att minnas långa sifferserier kommer du förmodligen att bli bättre på det, men antagligen inte på att minnas mer när du läser en faktabok.
Det tycks också vara så att ju mindre komplex uppgift du tränar på är, desto mindre överföring till andra uppgifter får du. Det finns faktiskt en typ av spel som har visat sig ha vissa mer överföringseffekter än de flesta hjärnträningsprogram. Det är så kallade first person shooter-spel, där spelaren befinner sig i ett komplext virtuellt rum där det händer mycket olika saker och det går att förflytta sig och utforska miljön.
I en översiktsartikel från 2012 frågar sig forskare hur det är möjligt att just den här typen av spel kan ge effekter som faktiskt tycks ha vissa överföringseffekter. Något som de mer riktade hjärnträningsspelen ännu inte verkar ha lyckats med. Teorin som forskarna framför är att istället för att träna upp särskilda riktade förmågor lär TV-spelen ut en generell förmåga att snabbare lära sig nya saker. Kanske är det så att en stimulerande och lagom utmanande miljö kan vara långt mer hjärntränande än en specialdesignad app?
Det viktigaste är hur som helst att du vet vad du får och att det inte finns något magiskt sätt att träna hjärnan genom att köpa en app. Du tränar ju faktiskt hjärnan hela tiden – när du läser, går i skogen, lär dig en dans eller gör läxor. Och tydligen till och med när du spelar TV-spel.
Referenser:
- Simons, D.J., Boot, W.R., Charness, N., Gathercole, S.E., Chabris, C.F., Hambrick, D.Z. & Stine-Morrow E.A..L. (2016). Do “Brain-Training” Programs Work? Psychological Science in the Public Interest, Vol. 17(3) 103–186
- Bavelier, D., Green, C.S., Pouget, A. & Schrater, P.(2012) Brain Plasticity Through the Life Span: Learning to Learn and Action Video Games. Annual Review of Neuroscience.