Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

Utbildning

Varför gillar elever inte skolan?

Av

En av förra årets mest spännande böcker inom pedagogisk psykologi var ”Varför gillar elever inte skolan? Forskningsresultat för en positiv upplevelse av klassrummet” av Daniel T. Willingham. Han är professor i kognitiv psykologi och en av världens främsta forskare med inriktning på lärande och minne. I boken utgår han från nio grundläggande frågor om undervisning och hur hjärnan fungerar. Han förklarar till exempel varför elever måste kunna fakta för att utveckla förståelse och utöva kritiskt tänkande, varför vissa förmågor behöver övas upp mer än andra och varför abstrakt kunskap är så svår att förklara för eleverna.

I videon nedan beskrivs kort den första av 9 principer i boken:

”Människor är nyfikna av naturen, men vi är inte bra på att tänka. Om inte de kognitiva omständigheterna är de rätta undviker vi det helst.”

Daniel T. Willingham

För varje forskningsbaserad princip i boken ger Willingham sedan användbara tips om hur lärare kan anpassa och arbeta strategiskt med dessa i klassrummet.

En annan som skrivit bra om vikten av att kravanpassa utifrån färdigheter och uppgifters komplexitet är Alva Appelgren, forskare inom kognitiv neurovetenskap. I bilden nedan syns en översikt om detta ur hennes bok ”Motiverad: feedback, mindset och viljan att utvecklas”.

”För att kunskap ska kunna införskaffas ska uppgiften inte vara för lätt och inte heller för svår. När nivån är lagom är den anpassad till våra förutsättningar och ska dessutom höjas allteftersom vi lär oss och bli bekväma med en viss svårighetsgrad”, skriver Appelgren.

Detta är grunden i effektiv kravanpassning.

PS: En annan som skrivit om detta tema är Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Han pratar om att våra hjärnor använder två typer av system när vi tänker och fattar beslut. System 1 är snabbt och intuitivt och det vi använder oss av större delen av tiden. System 2 är långsammare, mer rationellt och logiskt. Det andra systemet kan kontrollera det första, men orkar inte alltid. För mer om Kahnemans tankegångar, läs boken Tänka, snabbt och långsamt.

VÄXA – ett stödmaterial för förskolan

Av

Vi har tillsammans med Örnsköldsviks kommun genomfört ett projekt för att skapa ett nytt förebyggande stödmaterial för förskolan. Stödmaterialet VÄXA är en satsning med fokus på att kartlägga och förebygga konflikter och problemsituationer. Projektet består av en resursbank med strukturerat stöd vid kartläggning och åtgärder vid olika problem som uppstår i förskolans vardag.

Stödmaterialet har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av förskolechefer, kvalitetsledare, specialpedagoger och förskollärare tillsammans med psykolog Erik Rova som specialiserar sig på skol- och förskolefrågor. Materialet grundar sig i teorier om lågaffektivt bemötande av barn i förskoleåldern.

Projektet bygger vidare på en tidigare insats som Umeå kommun gjort för grundskolan och psykolog Erik Rova har varit central i framtagandet av båda materialen.

– I förskolan uppstår ofta olika typer av knepig situationer där det kan bli konflikter och misslyckanden för  både barn och pedagoger berättar Erik Rova. – Olika barn har olika behov av stöd och anpassningar, och förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans. Vilket man också trycker på i den nya reviderade läroplanen för förskolan.

-Många gånger finns kompetensen i hur man löser dessa situationer redan i arbetslaget men det behövs ibland stöd och nya uppslag för att pedagogerna ska komma vidare i sitt arbete. Stödmaterialet VÄXA har tagits fram i syfte att vägleda och stödja samtalet mellan pedagoger i förskolan när man står inför just dessa situationer, säger Erik Rova.

Både kartläggningsmaterialet och åtgärdsbanken kommer att vara fritt att använda även för andra kommuner. -Vi tycker att det är självklart att det här fina materialet ska göra så mycket nytta som möjligt berättar Johan Berglund biträdande elevhälsochef. -Vi är en kommun som prioriterar förskolans utveckling men vi delar gärna med oss av vår kunskap och vi tror att det här är något som kommer efterfrågas även utanför kommungränsen.

Har du frågor om materialet, är intresserad av en introduktionsutbildning, workshop eller implementeringsinsats, hör gärna av dig till Erik Rova på erik@rovasjogren.se 070-2363200. Kontaktpersoner i Örnsköldsviks kommun är Johan Berglund och Linda Nordlander.

Materialet finns tillgängligt här. Materialet är fritt att använda.

Här kan du läsa en annan artikel om materialet.

Här finns en nyhet om materialet hämtad från Örnsköldsviks hemsida.

Vårt bidrag i Musikhjälpen 2018

Av

Musikhjälpen har i år temat ”Alla har rätt att fungera olika”. Vi vill bidra till det fina initiativet. Därför auktionerar vi ut en utbildning i lågaffektivt bemötande, ett förhållningssätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett effektivt och etiskt försvarbart sätt.

Klicka här för att läsa mer och lägga ett bud!

Dela gärna inlägget vidare.

#mh18 #rovasjogren #pedagogiskpsykologi

5 principer för att stötta barn och ungdomar i kris

Av

 

Hur kan vi bemöta barn och ungdomar som befinner sig i kris eller varit med om trauma? Finns det några grundläggande principer man kan utgå från i detta arbete?

I boken Barn på flykt – Modernt krisstöd och traumamedvetet möte beskriver psykolog och psykoterapeut Sophie Arnö en ny syn på krisstöd som vuxit fram ur det senaste decenniets forskning. Tidigare betonades främst metodstyrda professionella interventioner. Idag förespråkas däremot ett mer individ- och situationsanpassat stöd med ökad respekt för självläkande processer (Hobfoll m.fl., 2007).

Vi reagerar alla olika på svåra händelser. Det finns med andra ord inget facit som kan appliceras på alla människor. Inga förutbestämda faser som alla per automatik genomgår.

Några av de faktorer som kan påverka människors krisreaktioner är individuella förutsättningar, ålder, kontext, personlighet och biologi, nätverk, copingstrategier (dvs. hur vi tar itu med saker och hanterar svårigheter) och personens tolkning av händelsen/händelserna de varit med om.

Det är först efter att tid passerat och situationen stabiliserats som man kan veta vilka personer som får kvarstående besvär och kan behöva mer stöd efter en kris. Vad människor behöver i de flesta fall är vardagligt stöd i övergången från normal krisreaktion till stabilisering, snarare än diagnos och klinisk behandling.

Fem viktiga principer som kan ligga till grund för anpassade insatser efter trauma är följande:

1. Främja trygghet

Trygghet är ett grundläggande behov för att människans fysiologiska stressystem ska kunna komma ner i varv. Främja trygghet genom att exempelvis:

  • Skapa en så trygg och säker miljö som möjligt omkring den drabbade. Både den rent objektiva säkerheten och personens psykologiska upplevelse av säkerhet är av betydelse.
  • Om personen i fråga har separerats från sin familj eller anhöriga är det viktigt att försöka återförena dem eller i alla fall försöka ge information om dem.
  • När man befinner sig i ett tillstånd av hög stress finns också risken att man börjar uppfattar världen som konstant hotfull. Ett sätt att bryta denna automatiska generalisering kan vara att förtydliga: ”Det var farligt den natten – men alla nätter är inte farliga. Här är du säker”.

2. Främja lugn

Naturliga reaktioner på stressande händelser kan vara sådant som fysisk uppvarvning i form av förhöjd ångest eller avtrubbning som tar sig uttryck i känslor av frånvaro och apati. Främja lugn genom att exempelvis:

  • Ge stöd och redskap för avslappning och lugn. Hitta sätt att hjälpa individen reglera ner sitt eget stressystem, exempelvis med hjälp av tekniker såsom djupandning och muskelavspänning.
  • Ge pedagogisk information om vanligt förekommande reaktioner på stress. En vanlig reaktion vid stark ångest kan exempelvis vara en upplevelse av att man håller på att bli galen, vilket i sig kan vara skrämmande. Att få grundläggande utbildning i hur kroppen fungerar vid stress och kännedom om normala krisreaktioner kan då innebära en stor lättnad.
  • Begränsa information som kan uppfattas som skrämmande eller på annat sätt framkalla negativa känslor.
  • Hjälp personen att bryta ner problem som i ett stressat tillstånd kan upplevas som övermäktiga i mindre, mer hanterbara delar. På så vis kan personen få en ökad känsla av kontroll och möjlighet att klara av uppgifter och lösa problem, ett steg i taget.

3. Främja tillit

När man upplever en skrämmande eller påfrestande situation som är bortom ens egen kontroll kan det vara lätt att tappa känslan av att man är kapabel att hantera tillvaron i vidare bemärkelse. Främja tillit genom att exempelvis:

  • Stärka individens tro på sitt eget omdöme, förmåga att lugna sig själv och lösa problem.
  • Utforska vad barnet/ungdomen själv vill göra: Vad har hen för intressen? Vad är hen bra på? Vad finns det för möjligheter att omsätta de kunskaperna här?
  • Be barnet/ungdomen berätta om en tidigare gång i livet då de klarat av en utmaning. Att påminnas om detta kan stärka ens tro på att man kan klara av svåra situationer på nytt i framtiden.
  • Var ärlig och tydlig med vilket typ av stöd du själv kan erbjuda. Lova aldrig mer än du kan hålla!

4. Främja samhörighet

Det finns mycket forskning som betonar att socialt stöd är den enskilt viktigaste friskhetsfaktorn efter svåra händelser i livet (Hedrenius & Johansson, 2013). Främja samhörighet genom att exempelvis:

  • Sträva efter att möjliggöra kontakt och närhet mellan den drabbade och hens familj, vänner och/eller andra betydelsefulla personer i deras liv.
  • Om hen inte har tillgång till sina föräldrar, hjälp till att identifiera vilka andra personer som skulle kunna erbjuda stöd.
  • Lär ut strategier och tillvägagångssätt för att söka stöd på egen hand.
  • Inkludera barnet/ungdomen i en social gemenskap. Samhörigheten i en grupp ger inte bara känslomässig trygghet, den kan också skapa ökade förutsättningar för praktisk problemlösning i vardagen.

5. Främja hopp

Om en människa drabbas av svåra eller extrema händelser är det vanligt att deras föreställning om världen som god, trygg och förutsägbar skadas. Detta kan i sin tur leda till känslor av förlust, förtvivlan och hopplöshet. Främja hopp genom att exempelvis:

  • Normalisera naturliga stressreaktioner
  • Hjälpa barnet/ungdomen korrekt bedöma risker och möjligheter
  • Lyft känslan av egen skuld och ansvar för det som hänt från barnet
  • Formulera positiva och framåtsyftande mål

Sammanfattning

Alla typer av insatser som främjar en känsla av trygghet, lugn, tillit, samhörighet eller hopp kan bidra till en positiv utveckling hos barn och ungdomar efter påfrestande livshändelser. Dessa fem principer är hämtade ur boken Barn på flykt av psykolog och psykoterapeut Sophie Arnö, utifrån forskning av Hobfoll med flera (2007). Boken blandar berättelser om barn på flykt med modern psykologisk teori och forskning om krisstöd och trauma på ett föredömligt sätt. Klicka här för att läsa mer om boken.

Källor:

Arnö, S. (2018). Barn på flykt: Modernt krisstöd och traumamedvetet möte (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Hobfoll, S. E., Watson, P., Bell, C. C., Bryant, R. A., Brymer, M. J., Friedman, M. J., … & Maguen, S. (2007). Five essential elements of immediate and mid–term mass trauma intervention: Empirical evidence. Psychiatry: Interpersonal and Biological Processes, 70(4), 283-315. Hämtad 05 juni 2018, från https://www.researchgate.net/publication/238789146_Five_Essential_Elements_of_Immediate_and_MidTerm_Mass_Trauma_Intervention

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser : att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur & Kultur.

Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro – 5 viktiga punkter

Av

Skolfrånvaro och “hemmasittande” är ett problem som ökar och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta. Frånvaro kan snabbt bli permanent vilket innebär ökad risk för bland annat psykisk ohälsa, missbruk, skolavhopp och arbetslöshet. Det är därför av stor vikt att vi känner till och agerar utifrån kunskap som finns om framgångsrikt närvaroarbete.

På senare tid har det kommit många bra rapporter, böcker och andra underlag på ämnet, se till exempel:

Med avstamp i dessa och våra erfarenheter har vi försökt formulera några punkter vilka har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro:

    1. Goda relationer mellan lärare och elever. En skolmiljö och ett skolklimat där eleven känner sig trygg, accepterad och inkluderad har stor betydelse för närvaron.Det är även viktigt att som elev få hjälp att hitta sina resurser och att få upplevelser av att lyckas i skolarbetet. Att få bli sedd och vara bra på något i skolan ökar sannolikheten för att faktiskt komma dit.
    2. Kunskap om riskfaktorer hjälper oss identifiera elever i riskzon. Orsakerna till skolfrånvaro är många men kan delas in i tre områden vilka interagerar och påverkar varandra: individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. Elever med problematisk frånvaro uppvisar i högre grad än andra elever tecken på psykisk ohälsa samt en negativ självbild och låg uppfattning om de egna skolprestationerna. Det kan också vara så att eleven är frånvarande för att slippa bli utsatt för mobbning eller kränkningar i skolan.  Andra skolrelaterade faktorer kan vara otrygghet gällande skolbyten, stadieövergångar och klassbyten. Att inte få till en lärmiljö som är anpassad till elevens förutsättningar kan också leda till frånvaro.
    3. Tydliga rutiner för att främja närvaro och förebygga samt hantera frånvaro. Vad händer första gången, sjunde gången osv? Ett pålitligt frånvarosystem kan ge information om frånvaromönster vilka i sin tur kan innebära pedagogiska, sociala och organisatoriska utmaningar för skolan.
    4. Ge eleven den tid hen behöver för att ta sig tillbaka och stressa inte fram. Anpassningar av schema och en plan för hur eleven ska ta sig till skolan kan vara hjälpsamt.
    5. Behåll kunskapsfokus och ställ er frågan – Vilket stöd behöver eleven för att nå målen? Det är viktigt att vi i skolan fokuserar på det vi råder över och kan påverka, då ökar våra möjligheter att agera och risken för uppgivenhet minskar.

Om du vill veta mer om att arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro, ta gärna kontakt med oss. Vi föreläser, utbildar och handleder, tillsammans kan vi hitta ett upplägg som passar er. Klicka här för att läsa mer.

__

Referenser och tips för vidare lyssning och läsning:

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2012). Statistik och analys.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro

Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro – Maria Bühler, Annelie Karlsson & Terése Österholm

Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt av Martin Karlberg

Att förebygga frånvaro och främja närvaro av Teres Österholm 

Skolfrånvaro av Maja Lindqvist

Podcast Anpassa skolan – Problematisk skolfrånvaro

Hög frånvaro i skolan väcker oro hos utredare – SR, 13 september 2016.

Skolverket: Det är bekymmersamt – SR, 13 september 2016.

Regeringen vill utreda lång frånvaro från skolan – SR, 08 september 2015.

Hemmasittare och vägen tillbaka – SR, 12 maj 2015.

Blyga och ängsliga barn – Socialstyrelsen (2010).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan – Skolverket (2010).

Utbildningsdag SON-R för psykologer

Av

Är du psykolog och intresserad av att lära dig mer om icke-verbal psykologtestning och SON-R? 

Vi tycker att det allt oftare finns behov av  icke-verbala test, det är nödvändigt för att få en rättvisande bild av individens kapacitet och förmågor. Därför använder vi S.O.N-R, ett ickeverbalt test som finns i två versioner: en för barn i åldrarna 2 ½-7 år samt en version för åldrarna 6-40 år.  Testet kan ges både med verbala instruktioner och icke-verbalt. Det är lätt att administrera och tidsekonomiskt. Det ska med fördel kunna användas som ett komplement till Wechsler-skalorna. Vi är peppade! Testet är användbart i många olika verksamheter, både kliniskt och vid bedömning i skolan till exempel.

För att lära oss mer om testet har vi bjudit in superduktiga Gunilla Carlsson Kendall. Hon kommer till Umeå  den 6/9. Det kommer att vara en mycket intressant halvdag och kosta 1800kr plus moms, vi håller till i P5 på Väven. Är du intresserad av att gå? Vill du vara med? Här hittar du ett produktblad. Har du frågor eller vill anmäla dig kan du kontakta Anton Sjögren 0730-301337 anton@rovasjogren.se

Kursledare

Gunilla Carlsson Kendall

Leg psykolog, handledare, utbildare och författare 

Gunilla har mångårig erfarenhet av neuropsykologiska utredningar. Hon har arbetat i flera utredningsteam, bland annat på den barnneurologiska enheten på Karolinska Huddinge sjukhus i Stockholm. Hon har också arbetat mycket i skola/förskola, dels som verksam psykolog men också under de senaste 10 åren som utbildare och föreläsare. Gunilla har skrivit flera böcker riktade till pedagoger om barn med utvecklingsrelaterade svårigheter. Gunilla är också styrelseledamot i Sveriges Neuropsykologers Förening. Läs mer om Gunilla och hennes verksamhet på provivus.se