Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

Förmågor

Helena Wallberg – Differentierad undervisning [Podcast]

Av

Helena Wallberg är gymnasielärare, specialpedagog och författare till flera olika böcker för skolpersonal. Hennes senaste bok heter Lektionsdesign – en handbok. I den här intervjun berättar hon mer om sitt perspektiv på pedagogiskt ledarskap, hur man kan öka elevers lärande genom frågor, formativ bedömning och att gå från individfokus till differentierad undervisning.

Helena är också en av föreläsarna på den kommande utbildningsdagen Pedagogiskt Ledarskap som anordnas den 30 oktober 2019 i Umeå. För mer information om den, gå in på pedagogisktledarskap.se

Relaterade länkar:

I podcasten hör du också Erik Rova, Camilla Väppling och Anton Sjögren – samtliga legitimerade psykologer på Rova & Sjögren Psykologi AB. Podden klipps och produceras av David Franzén.

LYSSNA I APPLE PODCASTS
LYSSNA I SPOTIFY

Om du gillar det du hör i podden, dela den gärna vidare, prenumerera och ge podden ett betyg eller en recension i Apple Podcasts (iTunes). Det skulle vi uppskatta mycket!

Varför gillar elever inte skolan?

Av

En av förra årets mest spännande böcker inom pedagogisk psykologi var ”Varför gillar elever inte skolan? Forskningsresultat för en positiv upplevelse av klassrummet” av Daniel T. Willingham. Han är professor i kognitiv psykologi och en av världens främsta forskare med inriktning på lärande och minne. I boken utgår han från nio grundläggande frågor om undervisning och hur hjärnan fungerar. Han förklarar till exempel varför elever måste kunna fakta för att utveckla förståelse och utöva kritiskt tänkande, varför vissa förmågor behöver övas upp mer än andra och varför abstrakt kunskap är så svår att förklara för eleverna.

I videon nedan beskrivs kort den första av 9 principer i boken:

”Människor är nyfikna av naturen, men vi är inte bra på att tänka. Om inte de kognitiva omständigheterna är de rätta undviker vi det helst.”

Daniel T. Willingham

För varje forskningsbaserad princip i boken ger Willingham sedan användbara tips om hur lärare kan anpassa och arbeta strategiskt med dessa i klassrummet.

En annan som skrivit bra om vikten av att kravanpassa utifrån färdigheter och uppgifters komplexitet är Alva Appelgren, forskare inom kognitiv neurovetenskap. I bilden nedan syns en översikt om detta ur hennes bok ”Motiverad: feedback, mindset och viljan att utvecklas”.

”För att kunskap ska kunna införskaffas ska uppgiften inte vara för lätt och inte heller för svår. När nivån är lagom är den anpassad till våra förutsättningar och ska dessutom höjas allteftersom vi lär oss och bli bekväma med en viss svårighetsgrad”, skriver Appelgren.

Detta är grunden i effektiv kravanpassning.

PS: En annan som skrivit om detta tema är Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Han pratar om att våra hjärnor använder två typer av system när vi tänker och fattar beslut. System 1 är snabbt och intuitivt och det vi använder oss av större delen av tiden. System 2 är långsammare, mer rationellt och logiskt. Det andra systemet kan kontrollera det första, men orkar inte alltid. För mer om Kahnemans tankegångar, läs boken Tänka, snabbt och långsamt.

Fritidspedagogik som främjar lärande [Podcast]

Av

Gustav Sundh är förstelärare i fritidspedagogik på Glömstaskolan i Stockholm. Han blev utnämnd till årets lärare i Stockholm stad 2016, utsågs av Lärarförbundet till årets lärare fritidshem 2017 och föreläser om strukturerad rastverksamhet. Han har sedan 8 år tillbaka jobbat med skolgården som sitt klassrum.

I den här intervjun berättar Gustav mer om sin syn på pedagogiskt ledarskap.

Fritidspedagogik är enligt Gustav ett unikt sätt att undervisa, en plattform som på ett spännande sätt kompletterar den övriga undervisningen i skolan. En social och grupporienterad kontext där man på betydelsefulla sätt kan främja elevernas lärande och kunskaper.

Gustav Sundh är också en av föreläsarna på den kommande utbildningsdagen Pedagogiskt Ledarskap som anordnas den 30 oktober 2019 i Umeå. För mer information om den, gå in på pedagogisktledarskap.se

Relaterade länkar: 

  • Skolgårdsläraren Gustav Sundh, Facebook-kontot där Gustav delar med sig av sina tankesätt, verktyg och metoder.
  • ”Rasten är ingen lek för Gustav Sundh”, en intervju i Lärarnas tidning, januari 2018.
  • Nyckeln till skolgårdens lärande, Gustavs kommande bok. Beskrivs såhär av förlaget: ”Ett utbildningsmaterial till alla yrkesverksamma i fritidshemmet, skolans och förskolans värld som vill lyckas och utvecklas i sin professionella yrkesroll och sitt kollegiala lärande. Varvat med berättelser och guldkorn ur verkligheten ger Gustav Sundh er konkreta praktiska exempel och systematiska metoder som handleder er på resan till arbetsglädje, pepp och en kollegial samsyn kring elevernas lärande och utveckling.”

I podcasten hör du också Erik Rova, Camilla Väppling och Anton Sjögren – samtliga legitimerade psykologer på Rova & Sjögren Psykologi AB. Musiken i avsnittet är av Mucca Pazza. Podden klipps och produceras av David Franzén.

Tack för att du lyssnar! Dela gärna podcasten vidare på sociala medier.

LYSSNA I APPLE PODCASTS
LYSSNA I SPOTIFY

PS: Följ oss gärna på Facebook, Instagram och YouTube.

Från beteendeproblem till bemötandesvårigheter

Av

Ett poddtips: Den här veckan släpptes ett nytt och bra avsnitt av podcasten Hjärnpodden. Denna gång en intervju med socionom och personalvetare Jassim Ahmadi.

Jassim är författare till boken Knäck den sociala koden och berättar i intervjun om sitt arbete med skolutveckling. Han har med utgångspunkt i skollagen, styrdokumenten och de många olika kurser och utbildningar han själv gått genom åren utvecklat en metod han kallar för BVS. Den beskriver han så här på sin hemsida:

BVS står för Brandsläckaren, Vattenkannan och Sociala gymmet – tre verktyg som utgör en metod som hjälper dig att arbeta åtgärdande, förebyggande och hälsofrämjande med beteendesvårigheter som barn och unga uppvisar genom kartläggning, strukturerade samtal och träning på kognitiva och sociala färdigheter. Parallellt innebär det även att du som professionell arbetar med dina egna färdigheter för att förbättra ditt bemötande och stärka ditt sociala ledarskap. Metoden passar all sorts verksamheter där barn och unga vistas.

I intervjun pratar Jassim bland annat om:

  • Varför han aktivt väljer att tala om beteendesvårigheter istället för beteendeproblem.
  • Att barns rättigheter är vuxnas skyldigheter.
  • Att beteendesvårigheter i regel bottnar i bemötandesvårigheter hos de vuxna.
  • Vikten av att ha ett yrkesspråk, en förförståelse och träning för att kunna förstå varför beteendesvårigheter uppstår och motverka känslan av vanmakt.

Man kan tydligt ana att Jassim har inspirerats av Ross W. Greenes tankesätt ”barn gör rätt om de kan”, lågaffektivt bemötande, motiverande samtal och andra områden. Så om du gillar dessa kommer du säkert finna hans bok läsvärd. Modellen och verktygen är utformade för att vara effektiva och enkla för personal att implementera.

Låter det här intressant? Lyssna på avsnittet här eller sök efter Hjärnpodden (avsnitt 104) där poddar finns.

3 centrala ledarskapsbeteenden [Video]

Av

Vad utmärker en bra ledare?

Enligt Simon Elvnäs, forskare vid KTH och författare till boken ”Effektfull – detaljerade studier av ledarskap”, är tre beteenden särskilt viktiga:

  1. Tydlighet i instruktion och vad som ska göras.
  2. Uppmärksamhet för det arbete som gjorts.
  3. Återkoppling och uppföljning som värderar om det utförda arbetet var bra eller dåligt och motiverar varför.

Tydlighet – innebär exempelvis att ledare bör klargöra och konkretisera mål, uppdelat utifrån år, halvår, kvartal, månad, vecka och dag. Och även bryta ner dessa mål i konkreta dagliga aktiviter. Detta är något ledare delvis behöver göra för sig själva, men också genom att prata, resonera och planera i dialog tillsammans med medarbetare och personal.

Uppmärksamhet – innebär att ledare bör ha rutiner och system för att uppmärksamma, utvärdera och följa upp utfört arbete.

Återkoppling – innebär att ge värderad feedback om det utförda arbetet blev bra eller dåligt och förklara varför. I Elvnäs studier videofilmades ledare. Videoupptagningarna visade på att ledares återkoppling till stora delar neutral, och består av orden ”Mm.”, ”Ah”, ”Okej”, i kombination med att man nickar på huvudet. Snarare än att man värderade arbetet som positivt eller negativt och ledare väldigt sällan eller aldrig förklarar varför arbetsinsatsen var bra eller dåligt. Den extra anstränging som värderad återkoppling kräver är dock en viktig insats i ett effektfullt ledarskap.

För mer om detta, rekommenderar vi dig att läsa Simon Elvnäs bok ”Effektfull: Detaljerade studier av ledarskap”.

Gå också gärna in och prenumerera på vår nya YouTube-kanal för Pedagogisk Psykologi – om du vill se mer videos från oss!

6 tips för att träna metakognition i klassrummet

Av

Efter vår förra artikel om metakognitionens roll vid inlärning och prestation hörde några läsare av sig med önskemål om fler exempel på hur man konkret kan arbeta med detta i skolan. Här kommer därför 6 tips för att träna metakognition i klassrummet:

1. Agera rollmodell för eleverna

Precis som när vi lär ut andra färdigheter i skolan är ett bra första steg att visa eleverna hur man gör. Välj ut en uppgift eller ett problem ni arbetar med just nu och sätt ord på de tankeprocesser, frågor och strategier eleverna skulle kunna använda för att utforska sin tidigare kunskap om uppgiften och vad de är intresserade av att lära sig mer om den. På det sättet kan mentala tankeprocesser synliggöras och gemensamt diskuteras i klassrummet (Wilson & Conyers, 2016).

2. Ställ metakognitiva frågor

Inledningsvis kan du uppmuntra eleverna att reflektera kring:

• Liknar den här uppgiften något jag stött på tidigare?
• Hur ska jag genomföra uppgiften?

En bit in i arbetet med uppgiften kan du uppmuntra dem att fråga:

• Vad förstår jag så här långt?
• Vad är jag mest nöjd med hittills?
• Behöver jag ställa några frågor?

I slutskedet kan eleverna reflektera kring:

• Hur gjorde jag?
• Med vem har jag arbetat effektivt?
• Vilka strategier använde jag den här gången, som jag kan ha nytta av nästa gång jag ställs inför en svår skoluppgift?
• Om du skulle börja om nu, hur skulle du göra då?

När vi ställer metakognitiva frågor behöver vi komma ihåg att de ska fylla en funktion för den enskilda eleven. Det innebär att vi kan behöva kravanpassa och formulera frågorna på olika sätt för olika elever, utifrån deras varierande kunskapsnivåer och förutsättningar. Det behöver också vara tydligt för eleven att du som lärare avsatt tid för både uppgiften och reflekterande, så att det inte upplevs som att de metakognitiva frågorna skäl tid från annan undervisning (Vossman-Strömberg 2017).

3. Använd “Exit Tickets”

Att använda exit tickets, även kallat lärkvitton, innebär att eleverna skriftligt får svara på en eller några frågor om vad de lärt sig under dagens lektion. På det viset får eleverna träna metakognition och du som pedagog får feedback om vad de lärt sig och vad som eventuellt kan behöva förändras till nästa undervisningstillfälle. Kort sagt en vinst för både elever och lärare!

Om du som pedagog inleder dina lektioner med att beskriva målen för dagen kan en avslutande exit ticket vara frågan: “Nådde vi målen?”

En annan enkel men effektiv variant av exit tickets kallas för trafikljus. Trafikljus betonar tre centrala faktorer: (1) När eleven stöter på problem, (2) När eleven tänker annorlunda om något, och (3) När eleven lär sig väl. Här kan du se ett kort videoklipp på engelska som beskriver hur exit tickets används.

Trafikljus – en variant av exit tickets som hjälper pedagoger och elever i undervisning och lärande.

Avsätt ett par minuter i slutet på varje lektion åt att samla in den här typen av värdefull feedback.

För mer om vikten av tydlig struktur i undervisningen och verktyg för återkoppling rekommenderar vi SPSMs gratis studiepaket om extra anpassningar.

4. Låt eleverna skriva loggbok.

Ett fjärde sätt att främja metakognition kan vara att eleverna får skriva loggbok och reflektera över sin egen lärandeprocess. Här är några exempel på frågor de kan utgå från:

• Vad var lättast för mig att lära mig den här veckan? Varför?
• Vad var svårast för mig att lära mig den här veckan? Varför?
• Vilka studietekniker och strategier fungerade bäst för mig?
• Vilken studieteknik vill jag använda igen nästa vecka?

Låt loggböckerna vara kreativa och varierade i utformning och struktur utifrån elevens önskemål. De kan vara i löpande text, mindmaps, listor, blogginlägg och så vidare – det viktiga är att uppmuntra reflekterande lärprocesser.

5. Beskriv vad som händer i hjärnan vid lärande.

dweckEnligt Carol Dweck (2017) påverkar elevernas uppfattning om sin egen intelligens, talang och begåvning deras lärande och prestationer i skolan.

Dweck fann i sin forskning att elever ofta har antingen ett statiskt eller dynamiskt mindset i hur de ser på sin intelligens och begåvning. Ett statiskt mindset baseras på tron att din intelligens, dina egenskaper och förmågor är huggna i sten och oföränderliga. Medan ett dynamiskt mindset baseras på uppfattningen att du kan förändra och utveckla dina grundläggande egenskaper genom ansträngning och målmedveten träning.

En viktig pusselbit i detta arbete är att förklara för eleverna att hjärnan inte är statisk utan formbar. När elever får hjälp att utveckla ett mer dynamiskt mindset ökar sannolikheten för att de också börjar tänka och reflektera metakognitivt om hur de på bästa sätt lär sig, gör framsteg och utvecklas.

Kritiker har ifrågasatt huruvida Dwecks forskning är användbar, eftersom resultaten varit svåra att vetenskapligt replikera. Men om inget annat är idéen om statiskt kontra dynamiskt mindset ett bra ämne för en metakognitiv diskussion i de högre årskurserna: ”Vad finns det för bevis som talar för respektive mot Dwecks idéer? Är talang medfödd eller ett resultat av träning? Diskutera två och två i några minuter.”

6. Ge återkoppling på en nivå som främjar utveckling

I en sammanfattning av Hattie och Timperleys forskning (2007) beskriver specialpedagogen och författaren Helena Wallberg att återkoppling/feedback till elever kan ges på fyra olika nivåer:


Fyra nivåer av återkoppling – en tabell skapad av Helena Wallberg, fritt utifrån Hattie och Timperley, 2007

Enligt Hattie och Timperley är återkoppling på nivå 1 och 4 mest vanligt förekommande i skolan, trots att nivå 2 och 3 är det som har störst positiv inverkan på lärandet.

Nivå 1 handlar endast om uppgiften och huruvida eleven svarat rätt eller fel. Nivå 2 handlar också om uppgiften, men med större fokus på process och vad eleven behöver för att uppgiften ska bli av god kvalitet. Nivå 3 handlar om metakognition, att lära ut strategier för att hantera och utveckla det egna lärandet och nivå 4 handlar om eleven och hens personlighet och egenskaper.

Nivå 1 kan vara nödvändig, skriver Wallberg, men måste då kombineras med nivå 2 och 3 för att ha effekt. Nivå 4 och återkoppling i stil med “Bra jobbat!” är också undermålig om den inte kombineras med mer specifik feedback om varför vi tycker eleven jobbat bra.

Sammanfattning

Det finns kort sagt många olika sätt att träna på metakognition i klassrummet. Ett av de viktigaste tipsen att ta med sig från den här artikeln är betydelsen av fortlöpande återkoppling, såväl muntlig som skriftlig. På så vis synliggör vi lärandeprocesserna och kan ta reda på var eleverna befinner sig idag och vad nästa steg i undervisningen bör vara. Välj gärna ut ett av de ovanstående 6 tipsen och pröva det i ditt klassrum idag.

Källor:

  • Dweck, C. S. (2017). Mindset : du blir vad du tänker (2:a uppl.). Natur & Kultur.
  • Pihlgren, A. S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.
  • Vista, A. & Owen, D. (15 november, 2017). Strategies for teaching metacognition in classrooms. Hämtad 05 mars 2018 från https://www.brookings.edu/blog/education-plus-development/2017/11/15/strategies-for-teaching-metacognition-in-classrooms/
  • Vossman Strömberg, Anneli. ”Att förstå sitt lärande – magisteruppsats | Ignite Research”. Ignite (blogg), 18 februari 2018. http://igniteresearch.org/sv/svenska-att-forsta-sitt-larande-magisteruppsats/
  • Wallberg, H. (2015). Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning. Stockholm: Gothia fortbildning.
  • Wallberg, H. (2017, maj 14). Verktyg för framåtsyftande återkoppling. Hämtad 05 mars 2018 från https://specialpedagogen.blog/2017/05/14/verktyg-for-framatsyftande-aterkoppling/
  • Wilson, Donna, och Marcus Conyers. Teaching Students to Drive Their Brains: Metacognitive Strategies, Activities, and Lesson Ideas. 1:a uppl. ASCD, 2016. http://www.ascd.org/publications/books/117002.aspx

Text av David Franzén och Klara Lundberg.