Att starta dagen med 20 minuters motionsträning kan leda till signifikanta förbättringar i skolarbetet för barn med ADHD och inlärningssvårigheter. Detta enligt ny forskning av Emma Climie, professor i psykologi vid Calgary-universitet i Kanada.
Upplägget är enkelt: (1) Starta första lektionen för dagen med 20 minuters kontinuerlig motionsträning i måttlig till hög puls. (2) Se positiva effekter i elevernas inlärning under en 2–3 timmars period därefter.
Idén till detta forskningsprojekt kom från boken Spark: The Revolutionary New Science of Exercise and The Brain (2008; 2013). I Spark beskriver Harvard-läkaren John Ratey den växande vetenskapliga evidens som visar på samband mellan fysisk motion och effekter i hjärnan. Exempelvis förbättrad akademisk prestation.
Professor Climies forskningsprojekt går under namnet SPARK for Learning. Projektet har i nuläget tillämpats i flera skolor i Kanada och uppvisat mycket lovande preliminära resultat hos eleverna i form av:
- Mindre koncentrationssvårigheter
- Mindre hyperaktivitet
- Mindre uppmärksamhetsproblem
- Ökad anpassningsförmåga
Se detta 2-minuters nyhetsklipp (på engelska) som beskriver och visar projektet:
Lärarna som deltagit i projektet rapporterar, enligt Climie:
“Vi kan äntligen ta oss igenom det schemalagda materialet. Barnen kommer in klassrummet och har gjort sin motion. De kan ta in och komma ihåg så mycket mer information än tidigare. Eftersom de har haft möjligheten bränna av lite energi och vakna till. De är redo att lära sig på ett helt nytt sätt än de var innan vi införde detta…”
Climie betonar att denna 20-minuters träning varje morgon inte nödvändigtvis måste ske i skolan, utan kan exempelvis ske i hemmet innan skolan.
Notera även att de positiva effekterna av motion på hjärnan inte är begränsade endast till barn med ADHD. Samtliga elever kan sannolikt se förbättringar i prestation och inlärning som ett resultat av ökad fysisk motion.
Tre tips från boken Spark
- Lagsporter innehåller mycket inaktivitet. Till exempel att vänta på sin tur att slå i brännboll eller vänta på att bli passad i fotboll eller innebandy. Byt istället fokus och inrikta gympalektionerna på uppgifter som främjar aktivitet, motion och rörelse.
- Bedöm elevernas individuell ansträngning, snarare än skicklighet. I boken Spark beskrivs en gympalärare som gör detta med hjälp av pulsmätare. På så vis kan barnen tävla mot sig själva, istället för mot de andra eleverna. Pulsmätarna gör det möjligt att mäta varje elevs indviduella ansträngning.
- Erbjud olika fysiska aktiviter att välja mellan, i den mån det är möjligt. Att ge eleverna valmöjligheter kan medföra ökad motivation att delta och röra på sig.
Vill du veta mer?
Om du vill lära dig mer om den forskning inom medicin och psykologi som ligger till grund för John J. Ratey bok Spark (2008) och Emma Climies projektet Spark for Schools (2015-), se denna föreläsning av Ratey.
För mer om ADHD och motion, kan vi tipsa om avsnitt 3 av SVT:s program Gympaläraren. Där Kalle Zackari Wahlström undersöker hur man kan få fler elever att vilja delta i gymnastikundervisningen och bli mer fysiskt aktiva. Bland annat genom kreativa anpassningar av lärmiljön.
Källor:
Climie (2014). Resilience in ADHD – Promoting the Positives in Challenging Children [Föreläsning av Emma Climie på YouTube]. Hämtad 01 april 2016 från https://www.youtube.com/watch?v=EpXFVwkmme8
Ratey, J. J. (2008). Dr. John J. Ratey | Talks at Google [Föreläsning av John Ratey på YouTube]. Hämtad 01 april 2016 från https://www.youtube.com/watch?v=Bmc0ERKfjP0