En av förra årets mest spännande böcker inom pedagogisk psykologi var ”Varför gillar elever inte skolan? Forskningsresultat för en positiv upplevelse av klassrummet” av Daniel T. Willingham. Han är professor i kognitiv psykologi och en av världens främsta forskare med inriktning på lärande och minne. I boken utgår han från nio grundläggande frågor om undervisning och hur hjärnan fungerar. Han förklarar till exempel varför elever måste kunna fakta för att utveckla förståelse och utöva kritiskt tänkande, varför vissa förmågor behöver övas upp mer än andra och varför abstrakt kunskap är så svår att förklara för eleverna.
I videon nedan beskrivs kort den första av 9 principer i boken:
”Människor är nyfikna av naturen, men vi är inte bra på att tänka. Om inte de kognitiva omständigheterna är de rätta undviker vi det helst.”
Daniel T. Willingham
För varje forskningsbaserad princip i boken ger Willingham sedan användbara tips om hur lärare kan anpassa och arbeta strategiskt med dessa i klassrummet.
En annan som skrivit bra om vikten av att kravanpassa utifrån färdigheter och uppgifters komplexitet är Alva Appelgren, forskare inom kognitiv neurovetenskap. I bilden nedan syns en översikt om detta ur hennes bok ”Motiverad: feedback, mindset och viljan att utvecklas”.
”För att kunskap ska kunna införskaffas ska uppgiften inte vara för lätt och inte heller för svår. När nivån är lagom är den anpassad till våra förutsättningar och ska dessutom höjas allteftersom vi lär oss och bli bekväma med en viss svårighetsgrad”, skriver Appelgren.
Detta är grunden i effektiv kravanpassning.
PS: En annan som skrivit om detta tema är Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Han pratar om att våra hjärnor använder två typer av system när vi tänker och fattar beslut. System 1 är snabbt och intuitivt och det vi använder oss av större delen av tiden. System 2 är långsammare, mer rationellt och logiskt. Det andra systemet kan kontrollera det första, men orkar inte alltid. För mer om Kahnemans tankegångar, läs boken Tänka, snabbt och långsamt.