• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
Pedagogisk Psykologi

Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

  • Utbildningar
    • Beteendeproblem i skolan
    • Traumakunskap i skolan
    • Att lösa problem tillsammans
    • Förebygga problematisk skolfrånvaro
    • Pedagogiskt Ledarskap
  • Tjänster
    • Handledning
    • Psykologisk kompetens till er skola
    • Psykologutredning
    • Föräldrastöd
  • Om Oss
  • Material
  • Nyhetsbrev
  • Media
  • Podcast
  • Blogg

Tidig upptäckt

En modell för att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro

januari 24, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Under de senaste tre åren har projektet Tillbaka till skolan samlat metoder för att arbeta med skolfrånvaro på ett framgångsrikt sätt. Metoder, arbetssätt och checklistor finns nu sammanställda i två dokument.

Faktorer som påverkar skolnärvaron, checklistor

Umeåmodellen, arbetsmetoder och förhållningssätt

Powerful Low Key Shot of a Young Child Looking Sad

Arbetet med skolfrånvaro kräver ett långsiktigt arbete, fungerande rutiner och ett engagemang från alla vuxna som finns runt eleverna. Att få till stånd en god samverkan och ett gott samarbete är en viktig framgångsfaktor.

Att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser är nödvändigt för att motverka skolfrånvaro. Nedan följer tidiga tecken att hålla utkick efter och några förslag på åtgärder.

Tidiga tecken

Nedanstående faktorer har ett starkt samband med en ökad skolfrånvaro:

  • Frånvaro som har ökat över tid, ströfrånvaro som ökar i vissa ämnen t.ex idrott eller ogrundade sjukanmälningar.
  • Att det finns ett mönster i frånvaron, vissa dagar eller tidpunkter.
  • Att eleven drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig.
  • Överdrivet skärmanvändande (surfplatta, mobil, tv, dator) som går ut över skolarbetet.
  • Att eleven sover för lite eller har oregelbundna sömnvanor och vrider på dygnet.
  • Återkommande huvudvärk och/eller magont.
  • Svårigheter med övergångar och förändringar.
  • Samarbetssvårigheter mellan skola, föräldrar och elev på grund av låg tillit och bristande kommunikation etc.
  • Motstånd hos eleven inför återgång till skolan efter sjukdom och ledigheter, eller sjukfrånvaro i samband med lov.
  • Eleven har svårt att hinna med skolarbetet vilket skapar stress och olust.
  • Att eleven ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan.
  • Social oro och kravkänslighet vid otydliga sammanhang t.ex lunchsituationen i skolmatsalen, håltimmar, raster, idrott, omklädningsrum.

Åtgärder

Skolan behöver i ett tidigt skede undersöka vilka specifika behov eleven har, och utifrån det göra pedagogiska anpassningar. Skapa förutsägbarhet för eleven, utse en ansvarig person på skolan som har daglig kontakt med eleven och som har en god relation. Veckovis utvärdering mellan mentor och elev ökar delaktigheten och ger chans till förberedelse inför övergångar och förändringar. Om det görs anpassningar i elevens schema – försök att undvika håltimmar.

För att skapa en tydlighet och trygghet i skolan är det mycket viktigt att eleven får svar på följande frågor:

  • Var ska eleven vara?
  • med vem/vilka?
  • vad ska göras?
  • hur länge?
  • vad händer sen?

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Hemmasittare, Skolfrånvaro, Skolnärvaro, Tidig upptäckt, Tidiga insatser, Tidiga tecken

Hur ska vi stödja elever som läser flytande utan att förstå?

januari 15, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

ElwrsaIdag publicerade Skolvärlden en intervju med Åsa Elwér. Hennes avhandling ”Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders” belyser elever som läser med bra flyt men som har svårt med läsförståelsen. Dessa barn upptäcks tyvärr sent, sällan förrän i fjärde klass. Vi har läst avhandlingen, vad säger den? Vad vi kan göra för en tidigare upptäckt och vad som kan göras för att förebygga problematiken?

Vad ska vi titta efter, hur ska vi bli bättre på att upptäcka de här eleverna?

De här eleverna har oerhört mycket att vinna på tidig upptäckt för att tidigt få de anpassningar och stimulans som de behöver för att inte halka efter.
Eleverna kännetecknas av:

  • De ett svagt ordförråd, svårt med ordförståelse.
  • De har svårt att klara av språkliga minnesuppgifter.
  • De har ofta svag hörförståelse.

För att upptäcka dem behöver man testa läsförståelsen på många olika sätt. Det handlar både om vardagliga bedömningar i klassrummet och med standardiserade tester. Ha i åtanke att eleven själv kanske inte märker eller är medveten om att de inte förstår allt de läser.

Vad ska vi då göra för att förebygga problematiken?

Vi måste bli bättre på att jobba med språket och undervisa i ordförråd från tidig ålder. Den här gruppen elever är svaga redan som femåringar.
Framgångsfaktorer för att förebygga problematiken och främja läsförståelsen för de här barnen:

  • Visa och förklara läsförståelsestrategier för eleverna
  • Arbete extra mycket med ordförståelse. Barn med god ordförståelse och stort ordförråd lär sig lättare nya ord.
  • Prata mycket med barnen och hjälp dem hitta den röda tråden. Blottlägg och tydliggör strategier för att förstå innebörden i en berättelse. En god hörförståelse underlättar utvecklandet av en god läsförståelse.

Kom ihåg! Att arbeta språkutvecklande  kommer alla elever till del, inte bara de som har svårt med läsförståelsen.

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Åsa Elwér, Avhandling, Läsflyt, Läsförståelse, Läsinlärning, Tidig upptäckt, Tidiga insatser

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom pedagogisk psykologi genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och du kan när som helst avregistrera dig.

Senaste inlägg

  • Konsten att hantera övergångar i skolan – Anna Borg
  • Klassrumsledarskap i praktiken – Jonas Nilsson
  • Tydliggörande pedagogik i skolan – David Edfelt
  • Samarbete, forskning och digiloga verktyg – Patricia Diaz & Joanna Lundin
  • Presentationslyftet – knep för ökat lärande och engagemang
  • Samtal i skolan under pandemin – Petter Iwarsson
  • Att äga klassrummet – Anna Sterlinger & Karin Boberg
  • Bjud in omvärlden i klassrummet – intervju med Maria Wiman
  • Forskningsläget kring hjärnträningprogram – vad vet vi?
  • John Steinberg – Intervju inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

Copyright © 2025 · Rova & Sjögren Psykologi AB, Västra Norrlandsgatan 27, 903 29 Umeå · Webbdesign av David Franzén.