Pedagogisk Psykologi | Har vi råd att inte prioritera tidiga insatser?
21850
post-template-default,single,single-post,postid-21850,single-format-video,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.3,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.4,vc_responsive

Har vi råd att inte prioritera tidiga insatser?

Under den senaste tiden har det publicerats flertalet studier som undersökt hur mycket vi egentligen kan vinna på tidiga insatser. Vi har tittat närmre på tre stycken, de pekar alla tydligt på att det finns väldigt mycket att vinna. Har vi råd att inte prioritera förebyggande arbete och tidiga insatser?

I slutet av 2014 publicerade, Institutionen för kvinnors och barns hälsa/Socialpediatrik vid Uppsala Universitet tillsammans med försäkringsbolaget Skandia, en studie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon. De konstaterar att beteendeproblem av utagerande karaktär i tidig ålder ökar riskerna för framtida problem och utgör en riskfaktor för att hamna i olika former av utanförskap senare i livet.

Det finns dock effektiva metoder att arbeta förebyggande med utagerande beteendeproblem. Effektstudier bekräftar att förebyggande insatser i form av föräldrastödsprogram och skolprogram bidrar till att barns psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem. I studien beräknar man en kommuns kostnader för förebyggande insatser och ställer dessa gentemot de kostnader som utagerande beteendeproblematik leder till. När insatsernas kostnader ställs i relation till besparingar, får vi ett resultat som visar att förebyggande insatser många gånger ger mycket goda effekter, inte bara för individen utan även ur ett ekonomiskt perspektiv. Här hittar du studien i sin helhet.

För ungefär en månad sedan pekade SKL på att kommuner har oerhört mycket att vinna på att i ett tidigt skede hjälpa barn och unga med tydliga problem på ett effektivt sätt. I en unik studie tittade forskare tillbaka i ett antal ungas liv och kartlade alla dokumenterade problem de haft och vilken hjälp de  fått, eller inte fått, under sin uppväxt. På SKLs hemsida kan du läsa mer och hitta studien i sin helhet.

Region Skåne har gett nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson uppdraget att undersöka frågeställningen; hur mycket kostar utanförskap? I mars 2015 presenterade de sin forskningsrapport i samband med SSA-konferensen i Malmö (SSA= Samverkan mellan Skola och Arbetsliv). Rapporten visar praktiska beräkningar av vad utanförskapet kostar och hur mycket kostnaderna skulle minska om tidiga insatser sattes in under skolåren. Ett år av utanförskap kostar, förutom personligt lidande, samhället mellan 500 000 och 600 000 kronor i försörjningskostnader och uteblivna samhällsintäkter. Kostnaderna för att förhindra utanförskapet, prislappen för de tidiga insatserna, är betydligt lägre. Ett av de stora problemen är att de aktörer som står för kostnaderna inte är de som skördar de potentiella vinsterna och besparingarna. Skola, barn- och ungdomspsykiatrin och landsting, ser såklart till sin egen budget, och vill hålla sig inom ramarna i stället för att se på satsningar som en gynnsam social investering. Rapporten visar tydligt vad utebliven samverkan kostar. Här kan du läsa rapporten.

Det finns mycket att vinna på tidiga insatser. Vi kan göra sociala investeringar som minskar människors lidande, ökar deras välbefinnande och samtidigt innebär samhälleliga besparingar i ekonomisk bemärkelse.