Pedagogisk Psykologi

En modell för att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro

januari 24, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Under de senaste tre åren har projektet Tillbaka till skolan samlat metoder för att arbeta med skolfrånvaro på ett framgångsrikt sätt. Metoder, arbetssätt och checklistor finns nu sammanställda i två dokument.

Faktorer som påverkar skolnärvaron, checklistor

Umeåmodellen, arbetsmetoder och förhållningssätt

Arbetet med skolfrånvaro kräver ett långsiktigt arbete, fungerande rutiner och ett engagemang från alla vuxna som finns runt eleverna. Att få till stånd en god samverkan och ett gott samarbete är en viktig framgångsfaktor.

Att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser är nödvändigt för att motverka skolfrånvaro. Nedan följer tidiga tecken att hålla utkick efter och några förslag på åtgärder.

Tidiga tecken

Nedanstående faktorer har ett starkt samband med en ökad skolfrånvaro:

Frånvaro som har ökat över tid, ströfrånvaro som ökar i vissa ämnen t.ex idrott eller ogrundade sjukanmälningar.
Att det finns ett mönster i frånvaron, vissa dagar eller tidpunkter.
Att eleven drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig.
Överdrivet skärmanvändande (surfplatta, mobil, tv, dator) som går ut över skolarbetet.
Att eleven sover för lite eller har oregelbundna sömnvanor och vrider på dygnet.
Återkommande huvudvärk och/eller magont.
Svårigheter med övergångar och förändringar.
Samarbetssvårigheter mellan skola, föräldrar och elev på grund av låg tillit och bristande kommunikation etc.
Motstånd hos eleven inför återgång till skolan efter sjukdom och ledigheter, eller sjukfrånvaro i samband med lov.
Eleven har svårt att hinna med skolarbetet vilket skapar stress och olust.
Att eleven ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan.
Social oro och kravkänslighet vid otydliga sammanhang t.ex lunchsituationen i skolmatsalen, håltimmar, raster, idrott, omklädningsrum.

Åtgärder

Skolan behöver i ett tidigt skede undersöka vilka specifika behov eleven har, och utifrån det göra pedagogiska anpassningar. Skapa förutsägbarhet för eleven, utse en ansvarig person på skolan som har daglig kontakt med eleven och som har en god relation. Veckovis utvärdering mellan mentor och elev ökar delaktigheten och ger chans till förberedelse inför övergångar och förändringar. Om det görs anpassningar i elevens schema – försök att undvika håltimmar.

För att skapa en tydlighet och trygghet i skolan är det mycket viktigt att eleven får svar på följande frågor:

Var ska eleven vara?
med vem/vilka?
vad ska göras?
hur länge?
vad händer sen?

Åtgärder och anpassningar – Fyra bra stödmaterial

januari 21, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Det har börjat dyka upp fler och fler samlingar, banker och stödmaterial som beskriver hur vi i skolan kan arbeta för en god lärmiljö och för att tidigt förebygga svårigheter. Nedan följer tips på tre svenska material och en länk till ett amerikanskt som är under uppbyggnad och kanske kan bli något i framtiden.

Levla Lärmiljön – Åtgärds- och anpassningsbanken består av lättillgängliga beskrivningar av vad skolpersonalen kan göra för att tidigt arbeta med problemsituationer. Fokus ligger på vad som konkret kan göras i lärmiljön. Banken är uppdelad i fem kategorier som på ett salutogent sätt tar avstamp i åtgärder och stöd istället för att utgå ifrån ett patogent individfokus. Förhållningssätt innebär att genom förhållningssättet förebygga problem, starta dialog och nå samarbeten med eleverna. Strukturstöd är åtgärder som ska hjälpa eleverna att svara på vad de ska göra. Åtgärder från kategorin Strategistöd hjälper eleverna att svara på hur de ska göra. Kommunikationsstöd handlar om att hjälpa elever att kommunicera och tillsammans med dem hitta lösningar. Åtgärder som genom organisering och planering skapar förutsättningar för en god lärmiljön hittar du i kategorin Organisation.
Skolverket – Stödinsatser i Utbildningen är ett stödmaterial som beskriver och ger kortfattade exempel på hur skolpersonal kan arbeta för ett god lärmiljö och för att förebygga svårigheter. Stödinsatser i Utbildningen kompletterar Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Tipsbanken – Provivus är ett utbildningsföretag som under sina kurser samlat ihop tips och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
NEPS – Guidelines, handouts and tips är en plattform på vilken amerikanska skolpsykologer publicerar och sammanställer konkreta tips om hur man kan arbeta utifrån olika teman. I skrivande stund har bara material som rör organisatoriska och motoriska färdigheter.

Var hämtar du inspiration, råd och tips på anpassningar och åtgärder?

Hur ska vi stödja elever som läser flytande utan att förstå?

januari 15, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Idag publicerade Skolvärlden en intervju med Åsa Elwér. Hennes avhandling ”Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders” belyser elever som läser med bra flyt men som har svårt med läsförståelsen. Dessa barn upptäcks tyvärr sent, sällan förrän i fjärde klass. Vi har läst avhandlingen, vad säger den? Vad vi kan göra för en tidigare upptäckt och vad som kan göras för att förebygga problematiken?

Vad ska vi titta efter, hur ska vi bli bättre på att upptäcka de här eleverna?

De här eleverna har oerhört mycket att vinna på tidig upptäckt för att tidigt få de anpassningar och stimulans som de behöver för att inte halka efter.
Eleverna kännetecknas av:

De ett svagt ordförråd, svårt med ordförståelse.
De har svårt att klara av språkliga minnesuppgifter.
De har ofta svag hörförståelse.

För att upptäcka dem behöver man testa läsförståelsen på många olika sätt. Det handlar både om vardagliga bedömningar i klassrummet och med standardiserade tester. Ha i åtanke att eleven själv kanske inte märker eller är medveten om att de inte förstår allt de läser.

Vad ska vi då göra för att förebygga problematiken?

Vi måste bli bättre på att jobba med språket och undervisa i ordförråd från tidig ålder. Den här gruppen elever är svaga redan som femåringar.
Framgångsfaktorer för att förebygga problematiken och främja läsförståelsen för de här barnen:

Visa och förklara läsförståelsestrategier för eleverna
Arbete extra mycket med ordförståelse. Barn med god ordförståelse och stort ordförråd lär sig lättare nya ord.
Prata mycket med barnen och hjälp dem hitta den röda tråden. Blottlägg och tydliggör strategier för att förstå innebörden i en berättelse. En god hörförståelse underlättar utvecklandet av en god läsförståelse.

Kom ihåg! Att arbeta språkutvecklande kommer alla elever till del, inte bara de som har svårt med läsförståelsen.

Levla Lärmiljön

januari 11, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Ordet Levla kommer från datorspelsvärlden. Att ”levla upp” innebär att man höjer sig en nivå.

Levla-materialet hjälper lärare att arbeta med problemsituationer i ett tidigt skede med fokus på lärmiljön. Det två-åriga projektet pågår just nu i Umeå Kommun. Under projektets första år har ett vägledande stödmaterial utvecklats. Under det andra året introduceras materialet på alla skolor till all skolpersonal. I filmen ovan kan du se vad personalen tycker. Levla-materialet består av formulär och en åtgärds- och anpassningsbank. Mer info finns på levla.nu