Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

anpassningar

Levla lärmiljön uppdateras

Av

Levla LärmiljönLevla-Materialet togs fram inom ramen av ett projekt i Umeå kommun 2013-2015. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning av en problemsituation och sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. I projektet arbetade två specialpedagoger, Liselott Wihlbäck och Anna Boman, samt en psykolog, Erik Rova.

Nu har anpassnings- och åtgärdsbanken uppdaterats. Du hittar lättillgängliga beskrivningar av anpassningar som handlar om bland annat valförslag, delaktighet, motivation och självkontroll.

Materialet är fritt att användas och hittas på http://levla.nu

Mer information om projektet hittar du här:

http://www.specialnest.se/skola/vaga-tanka-i-nya-banor

http://www.psykologforbundet.se/Documents/Psykologtidningen/Aktuellt%202016%20pdf/PT%204-5%202016%2021-22.pdf

10 tips för hyperaktiva elever

Av

För några veckor sedan skrev vi ett blogginlägg om en studie som visade på att barn med ADHD presterade bättre när de fick röra på sig medan de utförde kognitiva uppgifter. Det genererade mycket spännande diskussioner och många som delade sina olika tips kring hur man kan ge elever möjlighet att aktivera sig på på olika sätt. Om reaktionerna på den studien handlar även den här amerikanska artikeln som listar 10 tips för elever som behöver röra på sig. Många av förslagen känns nog igen men kanske det finns något tips som är nytt? Vad sägs om en Hokkipall eller kanske en cykelslang kring stolsbenen att studsa benen på?

”Sitt still och koncentrera dig!”

Av

pojkeEn ny studie från University of Central Florida ger ytterligare stöd åt hypotesen att motorisk hyperaktivitet är en kompensatorisk mekanism hos barn med ADHD. Detta innebär att tanken att dessa barn behöver ”sitta still och koncentrera sig” inte bara är overksam utan dessutom direkt felaktig.

Benskakande, plockande och stolsgungande är inte bara något som barn med ADHD har svårt att låta bli, det är i själva verket väsentligt för deras inlärning och förmåga att lösa komplexa uppgifter.

Tidigare forskning har visat att barn med ADHD inte alltid uppvisar sådan motorisk hyperaktivitet. Hyperaktiviteten visar sig när det ställs krav på barnets exekutiva funktioner, framförallt avseende arbetsminne.

Denna studie tar dessa fynd ytterligare ett steg genom att påvisa att denna aktivering fyller ett syfte: Majoriteten av barn med ADHD presterar bättre ju mer de har möjlighet att röra på sig. De behöver aktivera sig för att hålla uppmärksamheten på uppgiften.

För barn utan ADHD hade ökade rörelser testsituationen motsatt effekt, de presterade sämre.

Detta innebär att snarare än att tänka på hyperaktivitet som ytterligare ett problem vid ADHD bör man alltså se det som del av lösningen. Elever med ADHD bör ges möjlighet att röra på sig i alla situationer där det ställs krav på exekutiva funktioner som i klassrummet, vid prov och vid läxläsning.

Man får hoppas att studier som denna skyndar på det viktiga arbete som redan görs av kunniga pedagoger i skolorna för att anpassa på ett sätt som ger sådana möjligheter för dessa elever.

http://today.ucf.edu/kids-with-adhd-must-squirm-to-learn/

Åtgärder och anpassningar – Fyra bra stödmaterial

Av

2144971881_287b473170_z

Det har börjat dyka upp fler och fler samlingar, banker och stödmaterial som beskriver hur vi i skolan kan arbeta för en god lärmiljö och för att tidigt förebygga svårigheter. Nedan följer tips på tre svenska material och en länk till ett amerikanskt som är under uppbyggnad och kanske kan bli något i framtiden.

  1. Levla Lärmiljön – Åtgärds- och anpassningsbanken består av lättillgängliga beskrivningar av vad skolpersonalen kan göra för att tidigt arbeta med problemsituationer. Fokus ligger på vad som konkret kan göras i lärmiljön. Banken är uppdelad i fem kategorier som på ett salutogent sätt tar avstamp i åtgärder och stöd istället för att utgå ifrån ett patogent individfokus. Förhållningssätt innebär att genom förhållningssättet förebygga problem, starta dialog och nå samarbeten med eleverna. Strukturstöd är åtgärder som ska hjälpa eleverna att svara på vad de ska göra. Åtgärder från kategorin Strategistöd hjälper eleverna att svara på hur de ska göra. Kommunikationsstöd handlar om att hjälpa elever att kommunicera och tillsammans med dem hitta lösningar. Åtgärder som genom organisering och planering skapar förutsättningar för en god lärmiljön hittar du i kategorin Organisation.
  2. Skolverket – Stödinsatser i Utbildningen är ett stödmaterial som beskriver och ger kortfattade exempel på hur skolpersonal kan arbeta för ett god lärmiljö och för att förebygga svårigheter. Stödinsatser i Utbildningen kompletterar Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram.
  3. Tipsbanken – Provivus är ett utbildningsföretag som under sina kurser samlat ihop tips och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
  4. NEPS – Guidelines, handouts and tips är en plattform på vilken amerikanska skolpsykologer publicerar och sammanställer konkreta tips om hur man kan arbeta utifrån olika teman. I skrivande stund har bara material som rör organisatoriska och motoriska färdigheter.

Var hämtar du inspiration, råd och tips på anpassningar och åtgärder?