ensamkommande-arkiv | Pedagogisk Psykologi

Hur möter man ett barn som är på flykt? Som har svåra upplevelser bakom sig, och är i kris? Hur kan man främja barnets hälsa och motverka stress? UNICEF Sverige och barnläkaren Lars H Gustafsson ser ett behov av ökad kunskap och har tillsammans tagit fram en handbok till alla volontärer och personal runt om i landet som behöver stöd i arbetet med barnen.

Många människor har på kort tid barnpaflykt blivit engagerade i mottagandet av barnen – det handlar till exempel om volontärer, personal på boenden, gode män och personal inom skolan och hälso- och sjukvården. Det är till dem som UNICEFs nya handbok Möta barn på flykt vänder sig.

– Vi ser att behovet är mycket stort nu eftersom det finns många nyanställda och oerfarna som behöver konkreta råd och vägledning i mötet med barn på flykt, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

Handboken tar upp en rad frågor som uppstår redan i det allra första mötet med barnet. Vad kan man som medmänniska göra när man närmar sig ett barn i kris? Hur arbetar man med en tolk? Hur upptäcker man sjukdom och stress? Undernäring, bristsjukdomar och karies är vanligare hos barn på flykt än hos andra barn. Tillsammans med de svåra upplevelser som barnet har bakom sig ökar det risken för både fysisk och psykisk ohälsa.

– Men det är också viktigt att identifiera de så kallade friskfaktorerna, alltså de positiva krafter som finns inom varje barn och i barnets omgivning, säger barnläkaren Lars H Gustafsson.

– Det är en viktig bok, jag hoppas att den får stor spridning, säger leg. psykolog Anton Sjögren som är en av dem som faktagranskat boken.

Boken ger också en översikt av de svenska lagar som gäller barn på flykt och vilka rättigheter som de har. Har alla barn till exempel rätt till sjukvård, var och när får man börja skolan och vem är ansvarig för att se till att barnet får en hälsoundersökning?

Handboken Möta barn på flykt är gratis och finns både i tryckt form och i digitalt format att ladda ner här.

ParBild2_BW Det finns hopp om en bättre framtid även för barn från mycket svåra förhållanden – Nyckeln är personliga mål och strategier för att uppnå dem. Det är budskapet från en ny studie från Kina, där har man tittat på så kallade efterlämnade barn, vars föräldrar har flyttat från landsbygden till avlägsna städer för att arbeta. Frågan är: finns här lärdomar för oss i Sverige för hur vi ska tänka kring barn som kommer från uppväxtförhållanden till exempel med gruppen ensamkommande barn?

Forskning har visat att jämfört med jämnåriga som bor med båda föräldrarna, så är efterlämnade barn mer utsatta för skador och brott på grund av bristande föräldrauppsikt samt emotionella och mentala hälsoproblem som depression och ångest.

Det finns mer än 61 miljoner efterlämnade barn i de fattigaste delarna av Kina där en eller båda föräldrarna själva har flyttat till arbeten i städer i hopp om att tjäna tillräckligt med pengar för att lyfta familjen ut ur fattigdom och till ett bättre liv. Många barn ser inte sina föräldrar mer än en till två gånger om året.

Tidigare forskning har visat att nästan hälften av alla efterlämnade barn lider av depression och ångest. Forskarna undrade om detta skulle förändras om barnen trodde att de skulle kunna påverka sina känslor genom att uppnå skolframgångar.

Studien tittade på barnens upplevelse av ”möjliga själv” (possible selves). Dessa möjliga själv är framtidsföreställningar eller framtidsbilder där vi ser oss själva.

Man fann att barnen behövde få dels en positiv syn på sin framtid men också, vilket är avgörande, en plan och strategier för att bli sina bästa ”möjliga själv”.

Vi som jobbar i skolan möter många barn, bland annat ensamkommande, som kommer från svåra förhållanden och där barnen kan ha tappat tilltro på sina möjligheter att lyckas i livet. Vissa barn har tydliga mål men saknar bra strategier att uppnå dessa. Andra barn saknar både strategier och mål och kan behöva stöd med båda. Det är av yttersta vikt att skolpersonal ges utrymme att möta upp dessa båda behov då det kan vara avgörande för dessa barn och ungdomars utveckling och framtid.

Läs mer om studien här

Barn på flykt

Hjälp med mål och strategier ger hopp även till de mest utsatta