Häromdagen publicerades en ny rapport om skolfrånvaro med titeln “Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan”. TNS Sifo har under 2016, på uppdrag av Prestationsprinsen och Skandia stiftelse Idéer för livet, undersökt total frånvaro i grundskolan höstterminen 2015. Datan är insamlad från 487 skolledare i 186 kommuner.
Klicka här för att ladda ner rapporten i sin helhet (PDF, 36 sidor).
Rapporten konstaterar att skolfrånvaro och “hemmasittande” är ett växande problem. Det smyger sig ner i åldrarna och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta problem.
Få kommuner och skolor har i nuläget en dedikerad funktion med ansvar specifikt för att samla in och analysera frånvarostatistiken. Det är också relativt få kommuner erbjuder stöd till de skolor som behöver det för att möta denna svåra utmaning. Frånvaroproblematiken debuterar ofta i årskurs 4, men det är i högstadiet som den är som störst, enligt Skolinspektionen, 2016.
Det finns i dagsläget ingen officiell statistik över skolfrånvaro på nationell nivå i Sverige. Eftersom frånvaro inte ingår i den statistik som Skolverket samlar in. På kommun och huvudmannanivå ser det väldigt olika ut om och hur statistik samlas in. Vissa har kommit långt och infört gemensamma närvarosystem, andra är långt därifrån. Detsamma gäller bland skolorna.
Här är en lista över 5 centrala slutsatser från rapporten Skolans tomma stolar:
1. Även giltig frånvaro måste följas upp och analyseras.
Det räcker inte med att bara följa upp och analysera den ogiltiga frånvaron, även den anmälda/giltiga frånvaron måste registreras och analyseras. Detta beror på att mycket av den problematiska och omfattande frånvaron gömmer sig inom den giltiga. Oavsett vad som orsakat frånvaron får den likartade konsekvenser, eleven halkar efter i skolarbetet och riskerar att tappa kontakten med klasskamrater och lärare, vilket på sikt kan leda till utanförskap.
2. Rapporten visar att det finns många elever med stor frånvaro.
Enligt de undersökningar som legat till grund för denna rapport som tittat på grundskolan ökar den totala frånvaron för varje årskurs och är som störst i årskurs 9.
- Omkring 50 000 elever (i mellanstadiet och högstadiet) har en stor frånvaro idag
- Över 14 000 av dem har en frånvaro på över 20 %
- Mer än 38 000 av dem har en frånvaro på mellan 10-19 %
- En del av dessa elever går inte i skolan alls under en lång tid, så kallade “hemmasittare”
Dessa siffror, som bygger på de undersökningar som idag finns att tillgå, visar på vikten av att vi förbättrar vårt förebyggande arbete samt registrering och mätning av frånvaro i skolan. Att i skolan ha system för att hålla koll på närvaro/frånvaro är en viktig intervention som i sig ger effekt.
Det finns sällan en enskild orsak till att problematisk skolfrånvaro uppstår. Tvärtom är det en komplex blandning av flera olika risk- och skyddsfaktorer som påverkar frånvaron. Det varierar från person till person vilka dessa faktorer är och hur de samspelar.
3. Det fria skolvalet kan påverka elevens rätt till utbildning.
Det finns utifrån ett barnrättsperspektiv brister med det fria skolvalet, enligt rapporten, då det kan påverka möjligheten för en elev att få rätten till utbildning tillgodosedd. I skollagen står att hemkommunen ska säkerställa att skolpliktiga barn som inte går i deras grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Av rapporten framgår dock att:
- Endast drygt hälften (54 %) av kommunerna samlar in statistik över närvaro i sina kommunala skolor.
- Endast 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen
- Nästan två tredjedelar (64 %) samlar inte någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen.
Det tycks kort sagt vara möjligt att det finns ett mörkertal, elever med problematisk skolfrånvaro utanför kommunens egna skolor som missas.
Rapporten visar också på att kommunerna i relativt låg grad (34 %) låter friskolor ta del av deras stödjande arbete kring frånvaro. Detta leder till frågan: Ska det stödjande arbetet ses som stöd till skolan eller bör det kanske ses som en insats för att säkerställa rätten till utbildning för alla barn i kommunen, oavsett skolval?
4. Uppföljningen av skolfrånvaro kan förbättras.
Det är kommunens uppgift att se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång enligt skollagen. Men forskarna får inte riktigt siffrorna från kommun och skolor att gå ihop med det växande problem som skolfrånvaron utgör.
80 % av skolorna och 54 % av kommunerna i undersökningen uppger att de samlar in statistik över frånvaro. I stort sett alla skolor och kommuner (99 %) uppger att de följer upp problematisk frånvaro. Men hur kan frånvaron vara så stor om 99 % följer upp och agerar?
Enligt rapporten är en potentiell förklaring att de arbetssätt som kommuner och skolor idag använder för att förebygga frånvaro idag inte riktigt fungerar. Forskarna rekommenderar vidare att officiell statistik på nationell nivå bör införas. Så att vi därmed kan få en uppfattning om att och i vilken omfattning våra barn faktiskt går i skolan.
5. Skolor och kommuner saknar stöd och riktlinjer i frånvaroarbetet.
Riktlinjerna för arbetet med problematisk skolfrånvaro är inte tillräckligt tydliga. Det anser 71 % av kommunerna och 63 % av skolledarna. Drygt hälften av båda dessa grupper upplever inte att de fullt ut får det stöd de skulle behöva.
Både kommuner och skolor uttrycker att de har ett behov av tydliga riktlinjer och stöd i arbetet med skolfrånvaro som skolmyndigheterna eller den kommunala huvudmannen/förvaltningen i dagsläget inte tillgodoser.
Sammanfattning
Rapporten Skolans tomma stolar visar på att frånvaro är ett växande problem för många skolor och kommuner i Sverige. Enligt TNF Sifo var drygt 50 000 elever i grundskolan frånvarande under hösten 2015. En av de viktigaste slutsatserna från denna rapport är att vi måste börja mäta och följa upp även den giltiga/anmälda frånvaron – inte bara den ogiltiga. Ur ett barnrättsperspektiv lyfter forskarna också att det fria skolvalet i nuläget kan påverka elevers rätt till utbildning, något som behöver granskas närmare. Uppföljningen av skolfrånvaron kan förbättras, på såväl lokal som nationell nivå. Men drygt två tredjedelar av de 487 skolledare och 186 kommuner som ingick i denna rapport upplever att de saknar de riktlinjer och verktyg som krävs i arbetet med att minska problematisk skolfrånvaro.
Klicka här för att ladda ner rapporten i sin helhet.
Tips på vidare lyssning och läsning om detta:
- Hög frånvaro i skolan väcker oro hos utredare – SR, 13 september 2016.
- Skolverket: Det är bekymmersamt – SR, 13 september 2016.
- Regeringen vill utreda lång frånvaro från skolan – SR, 08 september 2015.
- Hemmasittare och vägen tillbaka – SR, 12 maj 2015.
- Blyga och ängsliga barn – Socialstyrelsen (2010).
- Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan – Skolverket (2010).
