• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
Pedagogisk Psykologi

Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

  • Utbildningar
    • Beteendeproblem i skolan
    • Traumakunskap i skolan
    • Att lösa problem tillsammans
    • Förebygga problematisk skolfrånvaro
    • Pedagogiskt Ledarskap
  • Tjänster
    • Handledning
    • Psykologisk kompetens till er skola
    • Psykologutredning
    • Föräldrastöd
  • Om Oss
  • Material
  • Nyhetsbrev
  • Media
  • Podcast
  • Blogg

Specialpedagogik

”Sitt still och koncentrera dig!”

april 19, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

pojkeEn ny studie från University of Central Florida ger ytterligare stöd åt hypotesen att motorisk hyperaktivitet är en kompensatorisk mekanism hos barn med ADHD. Detta innebär att tanken att dessa barn behöver ”sitta still och koncentrera sig” inte bara är overksam utan dessutom direkt felaktig.

Benskakande, plockande och stolsgungande är inte bara något som barn med ADHD har svårt att låta bli, det är i själva verket väsentligt för deras inlärning och förmåga att lösa komplexa uppgifter.

Tidigare forskning har visat att barn med ADHD inte alltid uppvisar sådan motorisk hyperaktivitet. Hyperaktiviteten visar sig när det ställs krav på barnets exekutiva funktioner, framförallt avseende arbetsminne.

Denna studie tar dessa fynd ytterligare ett steg genom att påvisa att denna aktivering fyller ett syfte: Majoriteten av barn med ADHD presterar bättre ju mer de har möjlighet att röra på sig. De behöver aktivera sig för att hålla uppmärksamheten på uppgiften.

För barn utan ADHD hade ökade rörelser testsituationen motsatt effekt, de presterade sämre.

Detta innebär att snarare än att tänka på hyperaktivitet som ytterligare ett problem vid ADHD bör man alltså se det som del av lösningen. Elever med ADHD bör ges möjlighet att röra på sig i alla situationer där det ställs krav på exekutiva funktioner som i klassrummet, vid prov och vid läxläsning.

Man får hoppas att studier som denna skyndar på det viktiga arbete som redan görs av kunniga pedagoger i skolorna för att anpassa på ett sätt som ger sådana möjligheter för dessa elever.

http://today.ucf.edu/kids-with-adhd-must-squirm-to-learn/

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: anpassningar, Elevhälsa, särskilt stöd, Specialpedagogik, Tidiga insatser

Åtgärder och anpassningar – Fyra bra stödmaterial

januari 21, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

2144971881_287b473170_z

Det har börjat dyka upp fler och fler samlingar, banker och stödmaterial som beskriver hur vi i skolan kan arbeta för en god lärmiljö och för att tidigt förebygga svårigheter. Nedan följer tips på tre svenska material och en länk till ett amerikanskt som är under uppbyggnad och kanske kan bli något i framtiden.

  1. Levla Lärmiljön – Åtgärds- och anpassningsbanken består av lättillgängliga beskrivningar av vad skolpersonalen kan göra för att tidigt arbeta med problemsituationer. Fokus ligger på vad som konkret kan göras i lärmiljön. Banken är uppdelad i fem kategorier som på ett salutogent sätt tar avstamp i åtgärder och stöd istället för att utgå ifrån ett patogent individfokus. Förhållningssätt innebär att genom förhållningssättet förebygga problem, starta dialog och nå samarbeten med eleverna. Strukturstöd är åtgärder som ska hjälpa eleverna att svara på vad de ska göra. Åtgärder från kategorin Strategistöd hjälper eleverna att svara på hur de ska göra. Kommunikationsstöd handlar om att hjälpa elever att kommunicera och tillsammans med dem hitta lösningar. Åtgärder som genom organisering och planering skapar förutsättningar för en god lärmiljön hittar du i kategorin Organisation.
  2. Skolverket – Stödinsatser i Utbildningen är ett stödmaterial som beskriver och ger kortfattade exempel på hur skolpersonal kan arbeta för ett god lärmiljö och för att förebygga svårigheter. Stödinsatser i Utbildningen kompletterar Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram.
  3. Tipsbanken – Provivus är ett utbildningsföretag som under sina kurser samlat ihop tips och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
  4. NEPS – Guidelines, handouts and tips är en plattform på vilken amerikanska skolpsykologer publicerar och sammanställer konkreta tips om hur man kan arbeta utifrån olika teman. I skrivande stund har bara material som rör organisatoriska och motoriska färdigheter.

Var hämtar du inspiration, råd och tips på anpassningar och åtgärder?

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: anpassningar, Åtgärder, åtgärdsbank, Elevhälsa, Psykologi, särskilt stöd, Specialpedagogik, stödmaterial, Tidiga insatser

Levla Lärmiljön

januari 11, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Ordet Levla kommer från datorspelsvärlden. Att ”levla upp” innebär att man höjer sig en nivå.

Levla-materialet hjälper lärare att arbeta med problemsituationer i ett tidigt skede med fokus på lärmiljön. Det två-åriga projektet pågår just nu i Umeå Kommun. Under projektets första år har ett vägledande stödmaterial utvecklats. Under det andra året introduceras materialet på alla skolor till all skolpersonal. I filmen ovan kan du se vad personalen tycker. Levla-materialet består av formulär och en åtgärds- och anpassningsbank. Mer info finns på levla.nu

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Förebyggande insatser, Hälsofrämjande arbete, Lärmiljö, Levla Lärmiljön, Problemsituationer, Projekt, Skolpsykologi, Specialpedagogik, Tidiga insatser, Umeå Kommun, Utvärdering

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom pedagogisk psykologi genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och du kan när som helst avregistrera dig.

Senaste inlägg

  • Konsten att hantera övergångar i skolan – Anna Borg
  • Klassrumsledarskap i praktiken – Jonas Nilsson
  • Tydliggörande pedagogik i skolan – David Edfelt
  • Samarbete, forskning och digiloga verktyg – Patricia Diaz & Joanna Lundin
  • Presentationslyftet – knep för ökat lärande och engagemang
  • Samtal i skolan under pandemin – Petter Iwarsson
  • Att äga klassrummet – Anna Sterlinger & Karin Boberg
  • Bjud in omvärlden i klassrummet – intervju med Maria Wiman
  • Forskningsläget kring hjärnträningprogram – vad vet vi?
  • John Steinberg – Intervju inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

Copyright © 2025 · Rova & Sjögren Psykologi AB, Västra Norrlandsgatan 27, 903 29 Umeå · Webbdesign av David Franzén.