Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

Blogg

Tagen på bar gärning

Av

tagenpabargarning

Barn har mycket svårt att lära sig genom att få höra att de gör på fel sätt. Det är, ur ett inlärningsperspektiv, helt enkelt väldigt ineffektivt att ge ett barn negativ feedback. När yngre barn lyckas ökar hjärnaktiviteten och inlärning möjliggörs, detta sker inte alls på samma sätt vid misslyckanden och vid negativ feedback. Vi bör därför inte använda oss av skäll, bestraffningar eller tillsägelser när ett barn misslyckas, på det sättet lär vi inte barnet. Genom att berömma barnet när det lyckas stimulerar vi inlärning.

Att ta barnet på bar gärning när hen lyckas, och då ge beröm,  är det mest effektiva sättet att stimulera inlärning!

Relationen mellan hem och skola – Minding the gap, eller closing the gap?

Av

I anslutning till förra veckans inlägg om att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro skrev Birgitta Elvingsson denna kommentar:

Skärmavbild 2015-02-08 kl. 20.09.28 ”Jag vill lägga till – TRO på föräldrarna. Vi märker när orken tryter! Min dotter har en mäktig viljestyrka och vill inte visa att hon inte orkar i skolan, har bra betyg, är duktig i de flesta ämnen och pressar sig till sånt hon egentligen inte gillar. Men kraschar hemma!

Skolan ville inte tro att det var problem för henne, för de såg det inte. Jag påtalade det ända sedan åttan, att nu går det snart inte längre, men fick inget gehör. Det ledde till att hon kämpade på, tills hon inte längre orkade i ht nian.

Först när hon kraschade och blev hemma sattes hjälp in, nu i januari vt nian ska hon försöka kämpa sig till betyg när hon missat det mesta av höstterminen och mår fruktansvärt dåligt!”

Birgitta har rätt i det hon säger, en bra relation till vårdnadshavare är en stor framgångsfaktor i allmänhet och synnerligen viktig när det handlar om skolfrånvaro. Skolverket slår fast att förtroendefulla relationer mellan lärare och elevernas vårdnadshavare kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. De har nyligen utgivit ett stödmaterial med syfte  att stödja personal i skolan i deras arbete med att utveckla samarbetet med elevernas vårdnadshavare. Stödmaterialet är läsvärt och innehåller många guldkorn om forskning som rör relationen mellan skolan och vårdnadshavare. Två principer som kan bidra i förståelsen av denna relation är Isärhållande – ”Minding the gap” och Partnerskap – ”Closing the gap”.

För att lyckas med en god relation bör vi hitta en bra balans mellan isärhållande och partnerskap. Båda principerna har stöd i styrdokumenten. Skolan ska förmedla och gestalta värden om, bland annat, individens frihet och integritet, och skolan ska främja elevens förmåga att själv ta ställning. Detta ligger i linje med isärhållandets princip som grundar sig på en idé om att hem och skola är olika uppfostringsarenor; Hemmet ska tillgodose barnets primära behov av trygghet och närhet medan skolan är en offentlig plats för social och intellektuell utveckling och en språngbräda mot ”den stora världen”. I vissa avseenden och inom vissa områden ska det finnas ett avstånd mellan hem och skola.

Birgittas kommentar berör snarast den andra principen, partnerskapsprincipen. Den bygger på förbindelser mellan hemmet och skolan och i motsats till isärhållandets princip är det likheterna som uppmärksammas.  Partnerskapsprincipen handlar om brobyggande och samarbete. En varm tillskyndare av partnerskapsprincipen är den amerikanske skolforskaren Joyce Epstein. Ambitionen är att överskrida traditionella roller som lärare och förälder, avlägsna barriärer mellan hemmet och skolan, och att täppa till glappet mellan dem. Barn ska inte behöva hamna i kläm på grund av att det glappet blir för stort.

Hur ska vi då göra för att få till stånd ett bra samarbete mellan hem och skola?

Stödmaterialet från Skolverket hänvisar till och presenterar en rad studier inom området föräldrar och skola. En spännande studie av Debora Miretzky presenteras, i den fick vårdnadshavare och föräldrar sitta tillsammans och diskutera relationen till varandra.

”Samtalen visade att lärarna och föräldrarna ville stötta varandra mer. De ville även träffas oftare för samtal och ha en ömsesidigt bättre och starkare relation då de är övertygande om att det har betydelse för både skolan som helhet och för barnens skolarbete. Samtidigt visste de inte hur detta ska uppnås och de såg många hinder i vägen för att förverkliga de ambitionerna. Men både föräldrarna och lärarna framförde direkta synpunkter om vad de önskade sig av den andra parten. Lärarna ville till exempel att föräldrarna ska kontrollera barnets version av en händelse i skolan med läraren. Föräldrarna å sin sida ville ha mer regelbunden information om eventuella problem med det egna barnet. Mer indirekt noterar Miretzky att båda parter ville att det egna bidraget ska värdesättas och uppskattas av den andra parten. Men en sådan uppskattning var sällsynt, tyckte både lärarna och föräldrarna.”

Min erfarenhet är att det är mycket värdefullt att mötas som i Miretzkys studie, för att framföra direkta synpunkter och önskemål till varandra. Att värdesätta och uppskatta den andre parten tror jag är viktigt i alla relationer, särskilt i de fall då det gnisslar. Att vilja stötta och förstå varandra är en bra start.

En modell för att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro

Av

Under de senaste tre åren har projektet Tillbaka till skolan samlat metoder för att arbeta med skolfrånvaro på ett framgångsrikt sätt. Metoder, arbetssätt och checklistor finns nu sammanställda i två dokument.

Faktorer som påverkar skolnärvaron, checklistor

Umeåmodellen, arbetsmetoder och förhållningssätt

Powerful Low Key Shot of a Young Child Looking Sad

Arbetet med skolfrånvaro kräver ett långsiktigt arbete, fungerande rutiner och ett engagemang från alla vuxna som finns runt eleverna. Att få till stånd en god samverkan och ett gott samarbete är en viktig framgångsfaktor.

Att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser är nödvändigt för att motverka skolfrånvaro. Nedan följer tidiga tecken att hålla utkick efter och några förslag på åtgärder.

Tidiga tecken

Nedanstående faktorer har ett starkt samband med en ökad skolfrånvaro:

  • Frånvaro som har ökat över tid, ströfrånvaro som ökar i vissa ämnen t.ex idrott eller ogrundade sjukanmälningar.
  • Att det finns ett mönster i frånvaron, vissa dagar eller tidpunkter.
  • Att eleven drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig.
  • Överdrivet skärmanvändande (surfplatta, mobil, tv, dator) som går ut över skolarbetet.
  • Att eleven sover för lite eller har oregelbundna sömnvanor och vrider på dygnet.
  • Återkommande huvudvärk och/eller magont.
  • Svårigheter med övergångar och förändringar.
  • Samarbetssvårigheter mellan skola, föräldrar och elev på grund av låg tillit och bristande kommunikation etc.
  • Motstånd hos eleven inför återgång till skolan efter sjukdom och ledigheter, eller sjukfrånvaro i samband med lov.
  • Eleven har svårt att hinna med skolarbetet vilket skapar stress och olust.
  • Att eleven ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan.
  • Social oro och kravkänslighet vid otydliga sammanhang t.ex lunchsituationen i skolmatsalen, håltimmar, raster, idrott, omklädningsrum.

Åtgärder

Skolan behöver i ett tidigt skede undersöka vilka specifika behov eleven har, och utifrån det göra pedagogiska anpassningar. Skapa förutsägbarhet för eleven, utse en ansvarig person på skolan som har daglig kontakt med eleven och som har en god relation. Veckovis utvärdering mellan mentor och elev ökar delaktigheten och ger chans till förberedelse inför övergångar och förändringar. Om det görs anpassningar i elevens schema – försök att undvika håltimmar.

För att skapa en tydlighet och trygghet i skolan är det mycket viktigt att eleven får svar på följande frågor:

  • Var ska eleven vara?
  • med vem/vilka?
  • vad ska göras?
  • hur länge?
  • vad händer sen?

Åtgärder och anpassningar – Fyra bra stödmaterial

Av

2144971881_287b473170_z

Det har börjat dyka upp fler och fler samlingar, banker och stödmaterial som beskriver hur vi i skolan kan arbeta för en god lärmiljö och för att tidigt förebygga svårigheter. Nedan följer tips på tre svenska material och en länk till ett amerikanskt som är under uppbyggnad och kanske kan bli något i framtiden.

  1. Levla Lärmiljön – Åtgärds- och anpassningsbanken består av lättillgängliga beskrivningar av vad skolpersonalen kan göra för att tidigt arbeta med problemsituationer. Fokus ligger på vad som konkret kan göras i lärmiljön. Banken är uppdelad i fem kategorier som på ett salutogent sätt tar avstamp i åtgärder och stöd istället för att utgå ifrån ett patogent individfokus. Förhållningssätt innebär att genom förhållningssättet förebygga problem, starta dialog och nå samarbeten med eleverna. Strukturstöd är åtgärder som ska hjälpa eleverna att svara på vad de ska göra. Åtgärder från kategorin Strategistöd hjälper eleverna att svara på hur de ska göra. Kommunikationsstöd handlar om att hjälpa elever att kommunicera och tillsammans med dem hitta lösningar. Åtgärder som genom organisering och planering skapar förutsättningar för en god lärmiljön hittar du i kategorin Organisation.
  2. Skolverket – Stödinsatser i Utbildningen är ett stödmaterial som beskriver och ger kortfattade exempel på hur skolpersonal kan arbeta för ett god lärmiljö och för att förebygga svårigheter. Stödinsatser i Utbildningen kompletterar Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram.
  3. Tipsbanken – Provivus är ett utbildningsföretag som under sina kurser samlat ihop tips och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
  4. NEPS – Guidelines, handouts and tips är en plattform på vilken amerikanska skolpsykologer publicerar och sammanställer konkreta tips om hur man kan arbeta utifrån olika teman. I skrivande stund har bara material som rör organisatoriska och motoriska färdigheter.

Var hämtar du inspiration, råd och tips på anpassningar och åtgärder?

Hur ska vi stödja elever som läser flytande utan att förstå?

Av

ElwrsaIdag publicerade Skolvärlden en intervju med Åsa Elwér. Hennes avhandling ”Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders” belyser elever som läser med bra flyt men som har svårt med läsförståelsen. Dessa barn upptäcks tyvärr sent, sällan förrän i fjärde klass. Vi har läst avhandlingen, vad säger den? Vad vi kan göra för en tidigare upptäckt och vad som kan göras för att förebygga problematiken?

Vad ska vi titta efter, hur ska vi bli bättre på att upptäcka de här eleverna?

De här eleverna har oerhört mycket att vinna på tidig upptäckt för att tidigt få de anpassningar och stimulans som de behöver för att inte halka efter.
Eleverna kännetecknas av:

  • De ett svagt ordförråd, svårt med ordförståelse.
  • De har svårt att klara av språkliga minnesuppgifter.
  • De har ofta svag hörförståelse.

För att upptäcka dem behöver man testa läsförståelsen på många olika sätt. Det handlar både om vardagliga bedömningar i klassrummet och med standardiserade tester. Ha i åtanke att eleven själv kanske inte märker eller är medveten om att de inte förstår allt de läser.

Vad ska vi då göra för att förebygga problematiken?

Vi måste bli bättre på att jobba med språket och undervisa i ordförråd från tidig ålder. Den här gruppen elever är svaga redan som femåringar.
Framgångsfaktorer för att förebygga problematiken och främja läsförståelsen för de här barnen:

  • Visa och förklara läsförståelsestrategier för eleverna
  • Arbete extra mycket med ordförståelse. Barn med god ordförståelse och stort ordförråd lär sig lättare nya ord.
  • Prata mycket med barnen och hjälp dem hitta den röda tråden. Blottlägg och tydliggör strategier för att förstå innebörden i en berättelse. En god hörförståelse underlättar utvecklandet av en god läsförståelse.

Kom ihåg! Att arbeta språkutvecklande  kommer alla elever till del, inte bara de som har svårt med läsförståelsen.