• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
Pedagogisk Psykologi

Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

  • Utbildningar
    • Beteendeproblem i skolan
    • Traumakunskap i skolan
    • Att lösa problem tillsammans
    • Förebygga problematisk skolfrånvaro
    • Pedagogiskt Ledarskap
  • Tjänster
    • Handledning
    • Psykologisk kompetens till er skola
    • Psykologutredning
    • Föräldrastöd
  • Om Oss
  • Material
  • Nyhetsbrev
  • Media
  • Podcast
  • Blogg

Tidiga insatser

”Sitt still och koncentrera dig!”

april 19, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

pojkeEn ny studie från University of Central Florida ger ytterligare stöd åt hypotesen att motorisk hyperaktivitet är en kompensatorisk mekanism hos barn med ADHD. Detta innebär att tanken att dessa barn behöver ”sitta still och koncentrera sig” inte bara är overksam utan dessutom direkt felaktig.

Benskakande, plockande och stolsgungande är inte bara något som barn med ADHD har svårt att låta bli, det är i själva verket väsentligt för deras inlärning och förmåga att lösa komplexa uppgifter.

Tidigare forskning har visat att barn med ADHD inte alltid uppvisar sådan motorisk hyperaktivitet. Hyperaktiviteten visar sig när det ställs krav på barnets exekutiva funktioner, framförallt avseende arbetsminne.

Denna studie tar dessa fynd ytterligare ett steg genom att påvisa att denna aktivering fyller ett syfte: Majoriteten av barn med ADHD presterar bättre ju mer de har möjlighet att röra på sig. De behöver aktivera sig för att hålla uppmärksamheten på uppgiften.

För barn utan ADHD hade ökade rörelser testsituationen motsatt effekt, de presterade sämre.

Detta innebär att snarare än att tänka på hyperaktivitet som ytterligare ett problem vid ADHD bör man alltså se det som del av lösningen. Elever med ADHD bör ges möjlighet att röra på sig i alla situationer där det ställs krav på exekutiva funktioner som i klassrummet, vid prov och vid läxläsning.

Man får hoppas att studier som denna skyndar på det viktiga arbete som redan görs av kunniga pedagoger i skolorna för att anpassa på ett sätt som ger sådana möjligheter för dessa elever.

http://today.ucf.edu/kids-with-adhd-must-squirm-to-learn/

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: anpassningar, Elevhälsa, särskilt stöd, Specialpedagogik, Tidiga insatser

Har vi råd att inte prioritera tidiga insatser?

mars 22, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Under den senaste tiden har det publicerats flertalet studier som undersökt hur mycket vi egentligen kan vinna på tidiga insatser. Vi har tittat närmre på tre stycken, de pekar alla tydligt på att det finns väldigt mycket att vinna. Har vi råd att inte prioritera förebyggande arbete och tidiga insatser?

I slutet av 2014 publicerade, Institutionen för kvinnors och barns hälsa/Socialpediatrik vid Uppsala Universitet tillsammans med försäkringsbolaget Skandia, en studie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon. De konstaterar att beteendeproblem av utagerande karaktär i tidig ålder ökar riskerna för framtida problem och utgör en riskfaktor för att hamna i olika former av utanförskap senare i livet.

Det finns dock effektiva metoder att arbeta förebyggande med utagerande beteendeproblem. Effektstudier bekräftar att förebyggande insatser i form av föräldrastödsprogram och skolprogram bidrar till att barns psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem. I studien beräknar man en kommuns kostnader för förebyggande insatser och ställer dessa gentemot de kostnader som utagerande beteendeproblematik leder till. När insatsernas kostnader ställs i relation till besparingar, får vi ett resultat som visar att förebyggande insatser många gånger ger mycket goda effekter, inte bara för individen utan även ur ett ekonomiskt perspektiv. Här hittar du studien i sin helhet.

För ungefär en månad sedan pekade SKL på att kommuner har oerhört mycket att vinna på att i ett tidigt skede hjälpa barn och unga med tydliga problem på ett effektivt sätt. I en unik studie tittade forskare tillbaka i ett antal ungas liv och kartlade alla dokumenterade problem de haft och vilken hjälp de  fått, eller inte fått, under sin uppväxt. På SKLs hemsida kan du läsa mer och hitta studien i sin helhet.

Region Skåne har gett nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson uppdraget att undersöka frågeställningen; hur mycket kostar utanförskap? I mars 2015 presenterade de sin forskningsrapport i samband med SSA-konferensen i Malmö (SSA= Samverkan mellan Skola och Arbetsliv). Rapporten visar praktiska beräkningar av vad utanförskapet kostar och hur mycket kostnaderna skulle minska om tidiga insatser sattes in under skolåren. Ett år av utanförskap kostar, förutom personligt lidande, samhället mellan 500 000 och 600 000 kronor i försörjningskostnader och uteblivna samhällsintäkter. Kostnaderna för att förhindra utanförskapet, prislappen för de tidiga insatserna, är betydligt lägre. Ett av de stora problemen är att de aktörer som står för kostnaderna inte är de som skördar de potentiella vinsterna och besparingarna. Skola, barn- och ungdomspsykiatrin och landsting, ser såklart till sin egen budget, och vill hålla sig inom ramarna i stället för att se på satsningar som en gynnsam social investering. Rapporten visar tydligt vad utebliven samverkan kostar. Här kan du läsa rapporten.

Det finns mycket att vinna på tidiga insatser. Vi kan göra sociala investeringar som minskar människors lidande, ökar deras välbefinnande och samtidigt innebär samhälleliga besparingar i ekonomisk bemärkelse.

Arkiverad under: Tidiga insatser Taggad som: Beteendeproblem, Hälsofrämjande arbete, Levla Lärmiljön, Sociala Investeringar, Tidiga insatser

En modell för att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro

januari 24, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Under de senaste tre åren har projektet Tillbaka till skolan samlat metoder för att arbeta med skolfrånvaro på ett framgångsrikt sätt. Metoder, arbetssätt och checklistor finns nu sammanställda i två dokument.

Faktorer som påverkar skolnärvaron, checklistor

Umeåmodellen, arbetsmetoder och förhållningssätt

Powerful Low Key Shot of a Young Child Looking Sad

Arbetet med skolfrånvaro kräver ett långsiktigt arbete, fungerande rutiner och ett engagemang från alla vuxna som finns runt eleverna. Att få till stånd en god samverkan och ett gott samarbete är en viktig framgångsfaktor.

Att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser är nödvändigt för att motverka skolfrånvaro. Nedan följer tidiga tecken att hålla utkick efter och några förslag på åtgärder.

Tidiga tecken

Nedanstående faktorer har ett starkt samband med en ökad skolfrånvaro:

  • Frånvaro som har ökat över tid, ströfrånvaro som ökar i vissa ämnen t.ex idrott eller ogrundade sjukanmälningar.
  • Att det finns ett mönster i frånvaron, vissa dagar eller tidpunkter.
  • Att eleven drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig.
  • Överdrivet skärmanvändande (surfplatta, mobil, tv, dator) som går ut över skolarbetet.
  • Att eleven sover för lite eller har oregelbundna sömnvanor och vrider på dygnet.
  • Återkommande huvudvärk och/eller magont.
  • Svårigheter med övergångar och förändringar.
  • Samarbetssvårigheter mellan skola, föräldrar och elev på grund av låg tillit och bristande kommunikation etc.
  • Motstånd hos eleven inför återgång till skolan efter sjukdom och ledigheter, eller sjukfrånvaro i samband med lov.
  • Eleven har svårt att hinna med skolarbetet vilket skapar stress och olust.
  • Att eleven ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan.
  • Social oro och kravkänslighet vid otydliga sammanhang t.ex lunchsituationen i skolmatsalen, håltimmar, raster, idrott, omklädningsrum.

Åtgärder

Skolan behöver i ett tidigt skede undersöka vilka specifika behov eleven har, och utifrån det göra pedagogiska anpassningar. Skapa förutsägbarhet för eleven, utse en ansvarig person på skolan som har daglig kontakt med eleven och som har en god relation. Veckovis utvärdering mellan mentor och elev ökar delaktigheten och ger chans till förberedelse inför övergångar och förändringar. Om det görs anpassningar i elevens schema – försök att undvika håltimmar.

För att skapa en tydlighet och trygghet i skolan är det mycket viktigt att eleven får svar på följande frågor:

  • Var ska eleven vara?
  • med vem/vilka?
  • vad ska göras?
  • hur länge?
  • vad händer sen?

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Hemmasittare, Skolfrånvaro, Skolnärvaro, Tidig upptäckt, Tidiga insatser, Tidiga tecken

Åtgärder och anpassningar – Fyra bra stödmaterial

januari 21, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

2144971881_287b473170_z

Det har börjat dyka upp fler och fler samlingar, banker och stödmaterial som beskriver hur vi i skolan kan arbeta för en god lärmiljö och för att tidigt förebygga svårigheter. Nedan följer tips på tre svenska material och en länk till ett amerikanskt som är under uppbyggnad och kanske kan bli något i framtiden.

  1. Levla Lärmiljön – Åtgärds- och anpassningsbanken består av lättillgängliga beskrivningar av vad skolpersonalen kan göra för att tidigt arbeta med problemsituationer. Fokus ligger på vad som konkret kan göras i lärmiljön. Banken är uppdelad i fem kategorier som på ett salutogent sätt tar avstamp i åtgärder och stöd istället för att utgå ifrån ett patogent individfokus. Förhållningssätt innebär att genom förhållningssättet förebygga problem, starta dialog och nå samarbeten med eleverna. Strukturstöd är åtgärder som ska hjälpa eleverna att svara på vad de ska göra. Åtgärder från kategorin Strategistöd hjälper eleverna att svara på hur de ska göra. Kommunikationsstöd handlar om att hjälpa elever att kommunicera och tillsammans med dem hitta lösningar. Åtgärder som genom organisering och planering skapar förutsättningar för en god lärmiljön hittar du i kategorin Organisation.
  2. Skolverket – Stödinsatser i Utbildningen är ett stödmaterial som beskriver och ger kortfattade exempel på hur skolpersonal kan arbeta för ett god lärmiljö och för att förebygga svårigheter. Stödinsatser i Utbildningen kompletterar Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram.
  3. Tipsbanken – Provivus är ett utbildningsföretag som under sina kurser samlat ihop tips och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
  4. NEPS – Guidelines, handouts and tips är en plattform på vilken amerikanska skolpsykologer publicerar och sammanställer konkreta tips om hur man kan arbeta utifrån olika teman. I skrivande stund har bara material som rör organisatoriska och motoriska färdigheter.

Var hämtar du inspiration, råd och tips på anpassningar och åtgärder?

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: anpassningar, Åtgärder, åtgärdsbank, Elevhälsa, Psykologi, särskilt stöd, Specialpedagogik, stödmaterial, Tidiga insatser

Hur ska vi stödja elever som läser flytande utan att förstå?

januari 15, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

ElwrsaIdag publicerade Skolvärlden en intervju med Åsa Elwér. Hennes avhandling ”Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders” belyser elever som läser med bra flyt men som har svårt med läsförståelsen. Dessa barn upptäcks tyvärr sent, sällan förrän i fjärde klass. Vi har läst avhandlingen, vad säger den? Vad vi kan göra för en tidigare upptäckt och vad som kan göras för att förebygga problematiken?

Vad ska vi titta efter, hur ska vi bli bättre på att upptäcka de här eleverna?

De här eleverna har oerhört mycket att vinna på tidig upptäckt för att tidigt få de anpassningar och stimulans som de behöver för att inte halka efter.
Eleverna kännetecknas av:

  • De ett svagt ordförråd, svårt med ordförståelse.
  • De har svårt att klara av språkliga minnesuppgifter.
  • De har ofta svag hörförståelse.

För att upptäcka dem behöver man testa läsförståelsen på många olika sätt. Det handlar både om vardagliga bedömningar i klassrummet och med standardiserade tester. Ha i åtanke att eleven själv kanske inte märker eller är medveten om att de inte förstår allt de läser.

Vad ska vi då göra för att förebygga problematiken?

Vi måste bli bättre på att jobba med språket och undervisa i ordförråd från tidig ålder. Den här gruppen elever är svaga redan som femåringar.
Framgångsfaktorer för att förebygga problematiken och främja läsförståelsen för de här barnen:

  • Visa och förklara läsförståelsestrategier för eleverna
  • Arbete extra mycket med ordförståelse. Barn med god ordförståelse och stort ordförråd lär sig lättare nya ord.
  • Prata mycket med barnen och hjälp dem hitta den röda tråden. Blottlägg och tydliggör strategier för att förstå innebörden i en berättelse. En god hörförståelse underlättar utvecklandet av en god läsförståelse.

Kom ihåg! Att arbeta språkutvecklande  kommer alla elever till del, inte bara de som har svårt med läsförståelsen.

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Åsa Elwér, Avhandling, Läsflyt, Läsförståelse, Läsinlärning, Tidig upptäckt, Tidiga insatser

Levla Lärmiljön

januari 11, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Ordet Levla kommer från datorspelsvärlden. Att ”levla upp” innebär att man höjer sig en nivå.

Levla-materialet hjälper lärare att arbeta med problemsituationer i ett tidigt skede med fokus på lärmiljön. Det två-åriga projektet pågår just nu i Umeå Kommun. Under projektets första år har ett vägledande stödmaterial utvecklats. Under det andra året introduceras materialet på alla skolor till all skolpersonal. I filmen ovan kan du se vad personalen tycker. Levla-materialet består av formulär och en åtgärds- och anpassningsbank. Mer info finns på levla.nu

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Förebyggande insatser, Hälsofrämjande arbete, Lärmiljö, Levla Lärmiljön, Problemsituationer, Projekt, Skolpsykologi, Specialpedagogik, Tidiga insatser, Umeå Kommun, Utvärdering

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom pedagogisk psykologi genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och du kan när som helst avregistrera dig.

Senaste inlägg

  • Konsten att hantera övergångar i skolan – Anna Borg
  • Klassrumsledarskap i praktiken – Jonas Nilsson
  • Tydliggörande pedagogik i skolan – David Edfelt
  • Samarbete, forskning och digiloga verktyg – Patricia Diaz & Joanna Lundin
  • Presentationslyftet – knep för ökat lärande och engagemang
  • Samtal i skolan under pandemin – Petter Iwarsson
  • Att äga klassrummet – Anna Sterlinger & Karin Boberg
  • Bjud in omvärlden i klassrummet – intervju med Maria Wiman
  • Forskningsläget kring hjärnträningprogram – vad vet vi?
  • John Steinberg – Intervju inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

Copyright © 2025 · Rova & Sjögren Psykologi AB, Västra Norrlandsgatan 27, 903 29 Umeå · Webbdesign av David Franzén.