Pedagogisk Psykologi

”Sitt still och koncentrera dig!”

april 19, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

En ny studie från University of Central Florida ger ytterligare stöd åt hypotesen att motorisk hyperaktivitet är en kompensatorisk mekanism hos barn med ADHD. Detta innebär att tanken att dessa barn behöver ”sitta still och koncentrera sig” inte bara är overksam utan dessutom direkt felaktig.

Benskakande, plockande och stolsgungande är inte bara något som barn med ADHD har svårt att låta bli, det är i själva verket väsentligt för deras inlärning och förmåga att lösa komplexa uppgifter.

Tidigare forskning har visat att barn med ADHD inte alltid uppvisar sådan motorisk hyperaktivitet. Hyperaktiviteten visar sig när det ställs krav på barnets exekutiva funktioner, framförallt avseende arbetsminne.

Denna studie tar dessa fynd ytterligare ett steg genom att påvisa att denna aktivering fyller ett syfte: Majoriteten av barn med ADHD presterar bättre ju mer de har möjlighet att röra på sig. De behöver aktivera sig för att hålla uppmärksamheten på uppgiften.

För barn utan ADHD hade ökade rörelser testsituationen motsatt effekt, de presterade sämre.

Detta innebär att snarare än att tänka på hyperaktivitet som ytterligare ett problem vid ADHD bör man alltså se det som del av lösningen. Elever med ADHD bör ges möjlighet att röra på sig i alla situationer där det ställs krav på exekutiva funktioner som i klassrummet, vid prov och vid läxläsning.

Man får hoppas att studier som denna skyndar på det viktiga arbete som redan görs av kunniga pedagoger i skolorna för att anpassa på ett sätt som ger sådana möjligheter för dessa elever.

http://today.ucf.edu/kids-with-adhd-must-squirm-to-learn/

Utvecklas som handledare i skolan

mars 22, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Handledning kan vara ett kraftfullt verktyg som stimulerar och bidrar till elevernas, lärarnas och verksamhetens utveckling. Hur får vi till en handledningssituation som inte ”bara” blir rådgivning utan också en katalysator i skolpersonalens fortsatta arbete.

Vi på Pedagogisk Psykologi har satt samman en utbildning som heter Handledning och konsultation i skolan. Utbildningen varvar praktiska övningar med föreläsningar med tydlig koppling till aktuell internationell och nordisk forskning. Utbildningen omfattar 1+1 dag och vänder sig till som arbetar inom pedagogisk verksamhet eller elevhälsa. Hör gärna av dig till oss om du är intresserad eller undrar över något. Du kan mejla till info@pedagogiskpsykologi.se eller ringa på 070-2363200.

Anmäl dig till Stockholm 17/9 och 18/11 2015

Anmäl dig till Göteborg 18/9 och 19/11 2015

Har vi råd att inte prioritera tidiga insatser?

mars 22, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Under den senaste tiden har det publicerats flertalet studier som undersökt hur mycket vi egentligen kan vinna på tidiga insatser. Vi har tittat närmre på tre stycken, de pekar alla tydligt på att det finns väldigt mycket att vinna. Har vi råd att inte prioritera förebyggande arbete och tidiga insatser?

I slutet av 2014 publicerade, Institutionen för kvinnors och barns hälsa/Socialpediatrik vid Uppsala Universitet tillsammans med försäkringsbolaget Skandia, en studie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon. De konstaterar att beteendeproblem av utagerande karaktär i tidig ålder ökar riskerna för framtida problem och utgör en riskfaktor för att hamna i olika former av utanförskap senare i livet.

Det finns dock effektiva metoder att arbeta förebyggande med utagerande beteendeproblem. Effektstudier bekräftar att förebyggande insatser i form av föräldrastödsprogram och skolprogram bidrar till att barns psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem. I studien beräknar man en kommuns kostnader för förebyggande insatser och ställer dessa gentemot de kostnader som utagerande beteendeproblematik leder till. När insatsernas kostnader ställs i relation till besparingar, får vi ett resultat som visar att förebyggande insatser många gånger ger mycket goda effekter, inte bara för individen utan även ur ett ekonomiskt perspektiv. Här hittar du studien i sin helhet.

För ungefär en månad sedan pekade SKL på att kommuner har oerhört mycket att vinna på att i ett tidigt skede hjälpa barn och unga med tydliga problem på ett effektivt sätt. I en unik studie tittade forskare tillbaka i ett antal ungas liv och kartlade alla dokumenterade problem de haft och vilken hjälp de fått, eller inte fått, under sin uppväxt. På SKLs hemsida kan du läsa mer och hitta studien i sin helhet.

Region Skåne har gett nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson uppdraget att undersöka frågeställningen; hur mycket kostar utanförskap? I mars 2015 presenterade de sin forskningsrapport i samband med SSA-konferensen i Malmö (SSA= Samverkan mellan Skola och Arbetsliv). Rapporten visar praktiska beräkningar av vad utanförskapet kostar och hur mycket kostnaderna skulle minska om tidiga insatser sattes in under skolåren. Ett år av utanförskap kostar, förutom personligt lidande, samhället mellan 500 000 och 600 000 kronor i försörjningskostnader och uteblivna samhällsintäkter. Kostnaderna för att förhindra utanförskapet, prislappen för de tidiga insatserna, är betydligt lägre. Ett av de stora problemen är att de aktörer som står för kostnaderna inte är de som skördar de potentiella vinsterna och besparingarna. Skola, barn- och ungdomspsykiatrin och landsting, ser såklart till sin egen budget, och vill hålla sig inom ramarna i stället för att se på satsningar som en gynnsam social investering. Rapporten visar tydligt vad utebliven samverkan kostar. Här kan du läsa rapporten.

Det finns mycket att vinna på tidiga insatser. Vi kan göra sociala investeringar som minskar människors lidande, ökar deras välbefinnande och samtidigt innebär samhälleliga besparingar i ekonomisk bemärkelse.

Tagen på bar gärning

mars 5, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Barn har mycket svårt att lära sig genom att få höra att de gör på fel sätt. Det är, ur ett inlärningsperspektiv, helt enkelt väldigt ineffektivt att ge ett barn negativ feedback. När yngre barn lyckas ökar hjärnaktiviteten och inlärning möjliggörs, detta sker inte alls på samma sätt vid misslyckanden och vid negativ feedback. Vi bör därför inte använda oss av skäll, bestraffningar eller tillsägelser när ett barn misslyckas, på det sättet lär vi inte barnet. Genom att berömma barnet när det lyckas stimulerar vi inlärning.

Att ta barnet på bar gärning när hen lyckas, och då ge beröm, är det mest effektiva sättet att stimulera inlärning!

Bemötande och vuxnas ansvar

februari 17, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Vi har skrivit en debattartikel om bemötande och vuxnas ansvar i ljuset av våktarvåldet. Den finns att läsa på Västerbottens-Kurirens debattsida.

Relationen mellan hem och skola – Minding the gap, eller closing the gap?

februari 8, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

I anslutning till förra veckans inlägg om att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro skrev Birgitta Elvingsson denna kommentar:

”Jag vill lägga till – TRO på föräldrarna. Vi märker när orken tryter! Min dotter har en mäktig viljestyrka och vill inte visa att hon inte orkar i skolan, har bra betyg, är duktig i de flesta ämnen och pressar sig till sånt hon egentligen inte gillar. Men kraschar hemma!

Skolan ville inte tro att det var problem för henne, för de såg det inte. Jag påtalade det ända sedan åttan, att nu går det snart inte längre, men fick inget gehör. Det ledde till att hon kämpade på, tills hon inte längre orkade i ht nian.

Först när hon kraschade och blev hemma sattes hjälp in, nu i januari vt nian ska hon försöka kämpa sig till betyg när hon missat det mesta av höstterminen och mår fruktansvärt dåligt!”

Birgitta har rätt i det hon säger, en bra relation till vårdnadshavare är en stor framgångsfaktor i allmänhet och synnerligen viktig när det handlar om skolfrånvaro. Skolverket slår fast att förtroendefulla relationer mellan lärare och elevernas vårdnadshavare kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. De har nyligen utgivit ett stödmaterial med syfte att stödja personal i skolan i deras arbete med att utveckla samarbetet med elevernas vårdnadshavare. Stödmaterialet är läsvärt och innehåller många guldkorn om forskning som rör relationen mellan skolan och vårdnadshavare. Två principer som kan bidra i förståelsen av denna relation är Isärhållande – ”Minding the gap” och Partnerskap – ”Closing the gap”.

För att lyckas med en god relation bör vi hitta en bra balans mellan isärhållande och partnerskap. Båda principerna har stöd i styrdokumenten. Skolan ska förmedla och gestalta värden om, bland annat, individens frihet och integritet, och skolan ska främja elevens förmåga att själv ta ställning. Detta ligger i linje med isärhållandets princip som grundar sig på en idé om att hem och skola är olika uppfostringsarenor; Hemmet ska tillgodose barnets primära behov av trygghet och närhet medan skolan är en offentlig plats för social och intellektuell utveckling och en språngbräda mot ”den stora världen”. I vissa avseenden och inom vissa områden ska det finnas ett avstånd mellan hem och skola.

Birgittas kommentar berör snarast den andra principen, partnerskapsprincipen. Den bygger på förbindelser mellan hemmet och skolan och i motsats till isärhållandets princip är det likheterna som uppmärksammas. Partnerskapsprincipen handlar om brobyggande och samarbete. En varm tillskyndare av partnerskapsprincipen är den amerikanske skolforskaren Joyce Epstein. Ambitionen är att överskrida traditionella roller som lärare och förälder, avlägsna barriärer mellan hemmet och skolan, och att täppa till glappet mellan dem. Barn ska inte behöva hamna i kläm på grund av att det glappet blir för stort.

Hur ska vi då göra för att få till stånd ett bra samarbete mellan hem och skola?

Stödmaterialet från Skolverket hänvisar till och presenterar en rad studier inom området föräldrar och skola. En spännande studie av Debora Miretzky presenteras, i den fick vårdnadshavare och föräldrar sitta tillsammans och diskutera relationen till varandra.

”Samtalen visade att lärarna och föräldrarna ville stötta varandra mer. De ville även träffas oftare för samtal och ha en ömsesidigt bättre och starkare relation då de är övertygande om att det har betydelse för både skolan som helhet och för barnens skolarbete. Samtidigt visste de inte hur detta ska uppnås och de såg många hinder i vägen för att förverkliga de ambitionerna. Men både föräldrarna och lärarna framförde direkta synpunkter om vad de önskade sig av den andra parten. Lärarna ville till exempel att föräldrarna ska kontrollera barnets version av en händelse i skolan med läraren. Föräldrarna å sin sida ville ha mer regelbunden information om eventuella problem med det egna barnet. Mer indirekt noterar Miretzky att båda parter ville att det egna bidraget ska värdesättas och uppskattas av den andra parten. Men en sådan uppskattning var sällsynt, tyckte både lärarna och föräldrarna.”

Min erfarenhet är att det är mycket värdefullt att mötas som i Miretzkys studie, för att framföra direkta synpunkter och önskemål till varandra. Att värdesätta och uppskatta den andre parten tror jag är viktigt i alla relationer, särskilt i de fall då det gnisslar. Att vilja stötta och förstå varandra är en bra start.