Anton Sjö
gren intervjuas av Eva Selin om vad vi behöver tänka på i mötet med elever som kan bära på svåra upplevelser. Podden kan du lyssna på via Gothia Fortbildnings nya plattform Lärkraft. Att skapa en trygg och tydlig struktur i klassrummet räcker ofta långt men det finns en del saker att tänka på i mötet med elever som kan bära på svåra upplevelser. Här kan du lyssna på podden.
Blogg
Barn på flykt
Hur möter man ett barn som är på flykt? Som har svåra upplevelser bakom sig, och är i kris? Hur kan man främja barnets hälsa och motverka stress? UNICEF Sverige och barnläkaren Lars H Gustafsson ser ett behov av ökad kunskap och har tillsammans tagit fram en handbok till alla volontärer och personal runt om i landet som behöver stöd i arbetet med barnen.
Många människor har på kort tid
blivit engagerade i mottagandet av barnen – det handlar till exempel om volontärer, personal på boenden, gode män och personal inom skolan och hälso- och sjukvården. Det är till dem som UNICEFs nya handbok Möta barn på flykt vänder sig.
– Vi ser att behovet är mycket stort nu eftersom det finns många nyanställda och oerfarna som behöver konkreta råd och vägledning i mötet med barn på flykt, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.
Handboken tar upp en rad frågor som uppstår redan i det allra första mötet med barnet. Vad kan man som medmänniska göra när man närmar sig ett barn i kris? Hur arbetar man med en tolk? Hur upptäcker man sjukdom och stress? Undernäring, bristsjukdomar och karies är vanligare hos barn på flykt än hos andra barn. Tillsammans med de svåra upplevelser som barnet har bakom sig ökar det risken för både fysisk och psykisk ohälsa.
– Men det är också viktigt att identifiera de så kallade friskfaktorerna, alltså de positiva krafter som finns inom varje barn och i barnets omgivning, säger barnläkaren Lars H Gustafsson.
– Det är en viktig bok, jag hoppas att den får stor spridning, säger leg. psykolog Anton Sjögren som är en av dem som faktagranskat boken.
Boken ger också en översikt av de svenska lagar som gäller barn på flykt och vilka rättigheter som de har. Har alla barn till exempel rätt till sjukvård, var och när får man börja skolan och vem är ansvarig för att se till att barnet får en hälsoundersökning?
Handboken Möta barn på flykt är gratis och finns både i tryckt form och i digitalt format att ladda ner här.
Hjälp med mål och strategier ger hopp även till de mest utsatta
Det finns hopp om en bättre framtid även för barn från mycket svåra förhållanden – Nyckeln är personliga mål och strategier för att uppnå dem. Det är budskapet från en ny studie från Kina, där har man tittat på så kallade efterlämnade barn, vars föräldrar har flyttat från landsbygden till avlägsna städer för att arbeta. Frågan är: finns här lärdomar för oss i Sverige för hur vi ska tänka kring barn som kommer från uppväxtförhållanden till exempel med gruppen ensamkommande barn?
Forskning har visat att jämfört med jämnåriga som bor med båda föräldrarna, så är efterlämnade barn mer utsatta för skador och brott på grund av bristande föräldrauppsikt samt emotionella och mentala hälsoproblem som depression och ångest.
Det finns mer än 61 miljoner efterlämnade barn i de fattigaste delarna av Kina där en eller båda föräldrarna själva har flyttat till arbeten i städer i hopp om att tjäna tillräckligt med pengar för att lyfta familjen ut ur fattigdom och till ett bättre liv. Många barn ser inte sina föräldrar mer än en till två gånger om året.
Tidigare forskning har visat att nästan hälften av alla efterlämnade barn lider av depression och ångest. Forskarna undrade om detta skulle förändras om barnen trodde att de skulle kunna påverka sina känslor genom att uppnå skolframgångar.
Studien tittade på barnens upplevelse av ”möjliga själv” (possible selves). Dessa möjliga själv är framtidsföreställningar eller framtidsbilder där vi ser oss själva.
Man fann att barnen behövde få dels en positiv syn på sin framtid men också, vilket är avgörande, en plan och strategier för att bli sina bästa ”möjliga själv”.
Vi som jobbar i skolan möter många barn, bland annat ensamkommande, som kommer från svåra förhållanden och där barnen kan ha tappat tilltro på sina möjligheter att lyckas i livet. Vissa barn har tydliga mål men saknar bra strategier att uppnå dessa. Andra barn saknar både strategier och mål och kan behöva stöd med båda. Det är av yttersta vikt att skolpersonal ges utrymme att möta upp dessa båda behov då det kan vara avgörande för dessa barn och ungdomars utveckling och framtid.
Ny traumautbildning för pedagoger och elevhälsopersonal
I en artikel på SVT Nyheter 16/10 konstateras att många av de tiotusentals flyktingar som nu kommer till Sverige riskerar att bli utan den vård och det bemötande som de behöver. Vi måste förstärka de tidiga insatserna och då spelar skolan en viktig roll. Traumakunskap och bemötande i skolan är en ny och uppskattad utbildning för pedagoger och elevhälsopersonal.
Eva Hall på Röda Korset berättar för SVT att traumavården är underprioriterad. Hon anser att regeringen, i ett läge där tiotusentals människor söker asyl i Sverige, måste ge förstärkningar på alla plan – eftersom även vården kommer att bli mer belastad. Konsekvenserna av att traumatiserade människor blir utan vård, menar hon, kommer att märkas när de ska integreras i samhället.
– Om du sitter i svenskundervisning och inte har sovit, drömt mardrömmar och brottas med det du varit med om är det klart att du inte kan koncentrera dig på vad du ska göra där.
Bara sedan september månad har över 40.000 flyktingar kommit till Sverige för att söka asyl. Röda Korset räknar med att omkring 30 procent av de flyktingar som kommer hit har upplevt saker som gör att de är i behov av särskild traumavård.
– Det är människor som kan ha sett anhöriga dö på nära håll, eller så kan de ha genomlevt tortyr. Sedan ser vi även fall där själva flykten har varit traumatiserande, där familjemedlemmar drunknat till exempel, säger Eva Hall, vårdchef på Röda Korset.
En läkare som SVT pratat med beskriver vad som kan hända om en traumatiserad person blir utan vård:
”De konsekvenser jag sett är att man med hög stressnivå lätt hamnar i konflikt. En del av konflikterna på asylboenden kan tillskrivas denna höga stressnivå.”
– Vi kommer inte kunna bygga ut en tillräckligt stor traumavård för att möta allt om vi inte tagit emot med tidiga insatser. Därför tycker vi att vi behöver bygga ut hälsoskolor, kompetensen i primärvården och i elevhälsan – så att man kan göra mycket så tidigt som möjligt säger Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på SKL.
Här kan du läsa SVT-artikeln i sin helhet.
Traumatiserade barn och unga kan uppvisa varierande och ibland svårtolkade symptom och problembeteenden. Aktuell forskning gör att vi idag vet allt mer om hur trauman påverkar hjärnan och de konsekvenser detta får för barn och ungdomars utveckling, inlärning och beteende. Det finns mycket vi kan göra i skolan för skapa goda förutsättningar för läkande, utveckling och inlärning.
– I skolan möter vi fler och fler barn och ungdomar som varit med om traumatiska händelser. Vi ska inte bedriva terapeutisk behandling i skolan men vi behöver mer kunskap om trauma och hur vi ska bemöta barn och ungdomar som blivit utsatta, säger Anton Sjögren leg. psykolog tidigare Rädda Barnen, nu utbildare och handledare på Pedagogisk psykologi.
– Vi erbjuder en utbildning med syfte att höja trauma-kompetensen för pedagoger och elevhälsopersonal. Det är viktigt med en bra och aktuell kunskapsbas för att kunna agera och verka hälsofrämjande och förebyggande i skolan, säger Erik Rova leg. psykolog, Pedagogisk psykologi.
– Det här var precis vad jag behövde, bra och tydlig information med en och annan synvända. Det känns tryggare att möta eleverna nu, säger en positiv kursdeltagare.
Här kan du läsa mer om utbildningen Traumakunskap och bemötande i skolan.
Om du har frågor hör gärna av dig till Erik Rova på mejl eller 070-2363200.
Tips! Så bemöter du vredesutbrott hos barn
Låg-affektivt förhållningssätt handlar om att skapa en miljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. Affekter och känslor smittar, ofta reagerar vi med samma affekt som de vi möter. I problemsituationer är stressnivån av stor betydelse, vi människor använder oss av en rad strategier (vissa mer funktionella än andra) för att hantera stressfyllda situationer och behålla självkontrollen. Med ett låg-affektivt förhållningssätt vill vi utifrån kunskap om hur affekter och stress smittar för att kunna förstå och förebygga problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering.
Pedagogisk psykologi ingår i ett nationellt nätverk av psykologer som arbetar med lågaffektiva metoder. Nätverket Lågaffektiva Psykologer initierades 2011 av Bo Hejlskov Elvén för att öka spridningen av lågaffektivt bemötande i mötet. I nätverket finns psykologer verksamma inom en rad områden med olika specialiteter. Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer. Alla medlemmar kan erbjuda handledning och utbildning i lågaffektivt bemötande.
Vi använder lågaffektiva metoder när vi handleder och utbildar skolpersonal. Metoderna är även mycket användbara i mötet med barn och ungdomar som upplevt traumatiska händelser och är en viktig del när vi handleder och utbildar personal som möter den gruppen. Läs mer om vår utbildning om Traumakunskap och bemötande för skolpersonal.
Vår kompis, kollega och medlem i nätverket Lågaffektiva psykologer Tina Emet har gjort en liten film som beskriver hur man kan förstå och hantera vredesutbrott hos barn. Affektregleringskurvan är en central modell i Lågaffektiv metod och ett användbart verktyg i skolan, hemma och på boenden.
Flytta problemet från eleven!
Tidningen Specialpedagogik skriver en fin artikel om att jobba förebyggande i lärmiljön med http://levla.nu
Finns att läsa här http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2015/09/21/flyttar-problemet-fran-eleven
