• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
Pedagogisk Psykologi

Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

  • Utbildningar
    • Beteendeproblem i skolan
    • Traumakunskap i skolan
    • Att lösa problem tillsammans
    • Förebygga problematisk skolfrånvaro
    • Pedagogiskt Ledarskap
  • Tjänster
    • Handledning
    • Psykologisk kompetens till er skola
    • Psykologutredning
    • Föräldrastöd
  • Om Oss
  • Material
  • Nyhetsbrev
  • Media
  • Podcast
  • Blogg

Elevhälsa

Elevhälsans utmaningar

april 24, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Elevhälsans stora utmaningar är att möta olika elevers behov. I en enkät ifrån mars 2015 framkommer att det främst handlar om stöd till nyanlända, elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt elever med psykisk ohälsa. Dessa utmaningar överensstämmer med de vanligaste frågorna som vi på Pedagogisk Psykologi får i samband med handledning och utbildning.

Närmare 70 procent av Sveriges kommuner har under 2012-2015 tagit del av Skolverkets riktade statsbidrag för personalförstärkningar. En majoritet av kommunerna tycker att det viktigaste stödet  från staten vore satsningar på kompetensutveckling för elevhälsans yrkesgrupper.

– De riktade statsbidragen behöver fungera bättre. De behöver vara långsiktiga, flexibla och fördelas bättre utifrån kriterier som bidrar till ökad likvärdighet mellan kommuner, säger Per-Arne Andersson.avdelningschef på SKL.

Läs mer i SKL’s rapport Nuläge och utmaningar i elevhälsan

Läs mer om våra utbildningar och vad vi erbjuder gällande elevhälsa.

Arkiverad under: Elevhälsa, Utbildning Taggad som: Extra anpassningar, Nyanlända, Psykisk ohälsa

”Sitt still och koncentrera dig!”

april 19, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

pojkeEn ny studie från University of Central Florida ger ytterligare stöd åt hypotesen att motorisk hyperaktivitet är en kompensatorisk mekanism hos barn med ADHD. Detta innebär att tanken att dessa barn behöver ”sitta still och koncentrera sig” inte bara är overksam utan dessutom direkt felaktig.

Benskakande, plockande och stolsgungande är inte bara något som barn med ADHD har svårt att låta bli, det är i själva verket väsentligt för deras inlärning och förmåga att lösa komplexa uppgifter.

Tidigare forskning har visat att barn med ADHD inte alltid uppvisar sådan motorisk hyperaktivitet. Hyperaktiviteten visar sig när det ställs krav på barnets exekutiva funktioner, framförallt avseende arbetsminne.

Denna studie tar dessa fynd ytterligare ett steg genom att påvisa att denna aktivering fyller ett syfte: Majoriteten av barn med ADHD presterar bättre ju mer de har möjlighet att röra på sig. De behöver aktivera sig för att hålla uppmärksamheten på uppgiften.

För barn utan ADHD hade ökade rörelser testsituationen motsatt effekt, de presterade sämre.

Detta innebär att snarare än att tänka på hyperaktivitet som ytterligare ett problem vid ADHD bör man alltså se det som del av lösningen. Elever med ADHD bör ges möjlighet att röra på sig i alla situationer där det ställs krav på exekutiva funktioner som i klassrummet, vid prov och vid läxläsning.

Man får hoppas att studier som denna skyndar på det viktiga arbete som redan görs av kunniga pedagoger i skolorna för att anpassa på ett sätt som ger sådana möjligheter för dessa elever.

http://today.ucf.edu/kids-with-adhd-must-squirm-to-learn/

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: anpassningar, Elevhälsa, särskilt stöd, Specialpedagogik, Tidiga insatser

Utvecklas som handledare i skolan

mars 22, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Handledning kan vara ett kraftfullt verktyg som stimulerar och bidrar till elevernas, lärarnas och verksamhetens utveckling. Hur får vi till en handledningssituation som inte ”bara” blir rådgivning utan också en katalysator i skolpersonalens fortsatta arbete.

Vi på Pedagogisk Psykologi har satt samman en utbildning som heter Handledning och konsultation i skolan. Utbildningen varvar praktiska övningar med föreläsningar med tydlig koppling till aktuell internationell och nordisk forskning. Utbildningen omfattar 1+1 dag och vänder sig till som arbetar inom pedagogisk verksamhet eller elevhälsa. Hör gärna av dig till oss om du är intresserad eller undrar över något. Du kan mejla till info@pedagogiskpsykologi.se eller ringa på 070-2363200.

Anmäl dig till Stockholm 17/9 och 18/11 2015

Anmäl dig till Göteborg 18/9 och 19/11 2015

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Handledning, Konsultation, Utveckling

Relationen mellan hem och skola – Minding the gap, eller closing the gap?

februari 8, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

I anslutning till förra veckans inlägg om att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro skrev Birgitta Elvingsson denna kommentar:

Skärmavbild 2015-02-08 kl. 20.09.28 ”Jag vill lägga till – TRO på föräldrarna. Vi märker när orken tryter! Min dotter har en mäktig viljestyrka och vill inte visa att hon inte orkar i skolan, har bra betyg, är duktig i de flesta ämnen och pressar sig till sånt hon egentligen inte gillar. Men kraschar hemma!

Skolan ville inte tro att det var problem för henne, för de såg det inte. Jag påtalade det ända sedan åttan, att nu går det snart inte längre, men fick inget gehör. Det ledde till att hon kämpade på, tills hon inte längre orkade i ht nian.

Först när hon kraschade och blev hemma sattes hjälp in, nu i januari vt nian ska hon försöka kämpa sig till betyg när hon missat det mesta av höstterminen och mår fruktansvärt dåligt!”

Birgitta har rätt i det hon säger, en bra relation till vårdnadshavare är en stor framgångsfaktor i allmänhet och synnerligen viktig när det handlar om skolfrånvaro. Skolverket slår fast att förtroendefulla relationer mellan lärare och elevernas vårdnadshavare kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. De har nyligen utgivit ett stödmaterial med syfte  att stödja personal i skolan i deras arbete med att utveckla samarbetet med elevernas vårdnadshavare. Stödmaterialet är läsvärt och innehåller många guldkorn om forskning som rör relationen mellan skolan och vårdnadshavare. Två principer som kan bidra i förståelsen av denna relation är Isärhållande – ”Minding the gap” och Partnerskap – ”Closing the gap”.

För att lyckas med en god relation bör vi hitta en bra balans mellan isärhållande och partnerskap. Båda principerna har stöd i styrdokumenten. Skolan ska förmedla och gestalta värden om, bland annat, individens frihet och integritet, och skolan ska främja elevens förmåga att själv ta ställning. Detta ligger i linje med isärhållandets princip som grundar sig på en idé om att hem och skola är olika uppfostringsarenor; Hemmet ska tillgodose barnets primära behov av trygghet och närhet medan skolan är en offentlig plats för social och intellektuell utveckling och en språngbräda mot ”den stora världen”. I vissa avseenden och inom vissa områden ska det finnas ett avstånd mellan hem och skola.

Birgittas kommentar berör snarast den andra principen, partnerskapsprincipen. Den bygger på förbindelser mellan hemmet och skolan och i motsats till isärhållandets princip är det likheterna som uppmärksammas.  Partnerskapsprincipen handlar om brobyggande och samarbete. En varm tillskyndare av partnerskapsprincipen är den amerikanske skolforskaren Joyce Epstein. Ambitionen är att överskrida traditionella roller som lärare och förälder, avlägsna barriärer mellan hemmet och skolan, och att täppa till glappet mellan dem. Barn ska inte behöva hamna i kläm på grund av att det glappet blir för stort.

Hur ska vi då göra för att få till stånd ett bra samarbete mellan hem och skola?

Stödmaterialet från Skolverket hänvisar till och presenterar en rad studier inom området föräldrar och skola. En spännande studie av Debora Miretzky presenteras, i den fick vårdnadshavare och föräldrar sitta tillsammans och diskutera relationen till varandra.

”Samtalen visade att lärarna och föräldrarna ville stötta varandra mer. De ville även träffas oftare för samtal och ha en ömsesidigt bättre och starkare relation då de är övertygande om att det har betydelse för både skolan som helhet och för barnens skolarbete. Samtidigt visste de inte hur detta ska uppnås och de såg många hinder i vägen för att förverkliga de ambitionerna. Men både föräldrarna och lärarna framförde direkta synpunkter om vad de önskade sig av den andra parten. Lärarna ville till exempel att föräldrarna ska kontrollera barnets version av en händelse i skolan med läraren. Föräldrarna å sin sida ville ha mer regelbunden information om eventuella problem med det egna barnet. Mer indirekt noterar Miretzky att båda parter ville att det egna bidraget ska värdesättas och uppskattas av den andra parten. Men en sådan uppskattning var sällsynt, tyckte både lärarna och föräldrarna.”

Min erfarenhet är att det är mycket värdefullt att mötas som i Miretzkys studie, för att framföra direkta synpunkter och önskemål till varandra. Att värdesätta och uppskatta den andre parten tror jag är viktigt i alla relationer, särskilt i de fall då det gnisslar. Att vilja stötta och förstå varandra är en bra start.

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Debora Miretzky, Hälsofrämjande arbete, Relation, Skolverket, Vårdnadshavare

En modell för att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro

januari 24, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Under de senaste tre åren har projektet Tillbaka till skolan samlat metoder för att arbeta med skolfrånvaro på ett framgångsrikt sätt. Metoder, arbetssätt och checklistor finns nu sammanställda i två dokument.

Faktorer som påverkar skolnärvaron, checklistor

Umeåmodellen, arbetsmetoder och förhållningssätt

Powerful Low Key Shot of a Young Child Looking Sad

Arbetet med skolfrånvaro kräver ett långsiktigt arbete, fungerande rutiner och ett engagemang från alla vuxna som finns runt eleverna. Att få till stånd en god samverkan och ett gott samarbete är en viktig framgångsfaktor.

Att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser är nödvändigt för att motverka skolfrånvaro. Nedan följer tidiga tecken att hålla utkick efter och några förslag på åtgärder.

Tidiga tecken

Nedanstående faktorer har ett starkt samband med en ökad skolfrånvaro:

  • Frånvaro som har ökat över tid, ströfrånvaro som ökar i vissa ämnen t.ex idrott eller ogrundade sjukanmälningar.
  • Att det finns ett mönster i frånvaron, vissa dagar eller tidpunkter.
  • Att eleven drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig.
  • Överdrivet skärmanvändande (surfplatta, mobil, tv, dator) som går ut över skolarbetet.
  • Att eleven sover för lite eller har oregelbundna sömnvanor och vrider på dygnet.
  • Återkommande huvudvärk och/eller magont.
  • Svårigheter med övergångar och förändringar.
  • Samarbetssvårigheter mellan skola, föräldrar och elev på grund av låg tillit och bristande kommunikation etc.
  • Motstånd hos eleven inför återgång till skolan efter sjukdom och ledigheter, eller sjukfrånvaro i samband med lov.
  • Eleven har svårt att hinna med skolarbetet vilket skapar stress och olust.
  • Att eleven ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan.
  • Social oro och kravkänslighet vid otydliga sammanhang t.ex lunchsituationen i skolmatsalen, håltimmar, raster, idrott, omklädningsrum.

Åtgärder

Skolan behöver i ett tidigt skede undersöka vilka specifika behov eleven har, och utifrån det göra pedagogiska anpassningar. Skapa förutsägbarhet för eleven, utse en ansvarig person på skolan som har daglig kontakt med eleven och som har en god relation. Veckovis utvärdering mellan mentor och elev ökar delaktigheten och ger chans till förberedelse inför övergångar och förändringar. Om det görs anpassningar i elevens schema – försök att undvika håltimmar.

För att skapa en tydlighet och trygghet i skolan är det mycket viktigt att eleven får svar på följande frågor:

  • Var ska eleven vara?
  • med vem/vilka?
  • vad ska göras?
  • hur länge?
  • vad händer sen?

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: Hemmasittare, Skolfrånvaro, Skolnärvaro, Tidig upptäckt, Tidiga insatser, Tidiga tecken

Åtgärder och anpassningar – Fyra bra stödmaterial

januari 21, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

2144971881_287b473170_z

Det har börjat dyka upp fler och fler samlingar, banker och stödmaterial som beskriver hur vi i skolan kan arbeta för en god lärmiljö och för att tidigt förebygga svårigheter. Nedan följer tips på tre svenska material och en länk till ett amerikanskt som är under uppbyggnad och kanske kan bli något i framtiden.

  1. Levla Lärmiljön – Åtgärds- och anpassningsbanken består av lättillgängliga beskrivningar av vad skolpersonalen kan göra för att tidigt arbeta med problemsituationer. Fokus ligger på vad som konkret kan göras i lärmiljön. Banken är uppdelad i fem kategorier som på ett salutogent sätt tar avstamp i åtgärder och stöd istället för att utgå ifrån ett patogent individfokus. Förhållningssätt innebär att genom förhållningssättet förebygga problem, starta dialog och nå samarbeten med eleverna. Strukturstöd är åtgärder som ska hjälpa eleverna att svara på vad de ska göra. Åtgärder från kategorin Strategistöd hjälper eleverna att svara på hur de ska göra. Kommunikationsstöd handlar om att hjälpa elever att kommunicera och tillsammans med dem hitta lösningar. Åtgärder som genom organisering och planering skapar förutsättningar för en god lärmiljön hittar du i kategorin Organisation.
  2. Skolverket – Stödinsatser i Utbildningen är ett stödmaterial som beskriver och ger kortfattade exempel på hur skolpersonal kan arbeta för ett god lärmiljö och för att förebygga svårigheter. Stödinsatser i Utbildningen kompletterar Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram.
  3. Tipsbanken – Provivus är ett utbildningsföretag som under sina kurser samlat ihop tips och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
  4. NEPS – Guidelines, handouts and tips är en plattform på vilken amerikanska skolpsykologer publicerar och sammanställer konkreta tips om hur man kan arbeta utifrån olika teman. I skrivande stund har bara material som rör organisatoriska och motoriska färdigheter.

Var hämtar du inspiration, råd och tips på anpassningar och åtgärder?

Arkiverad under: Elevhälsa Taggad som: anpassningar, Åtgärder, åtgärdsbank, Elevhälsa, Psykologi, särskilt stöd, Specialpedagogik, stödmaterial, Tidiga insatser

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 6
  • Gå till sida 7
  • Gå till sida 8
  • Gå till sida 9
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom pedagogisk psykologi genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och du kan när som helst avregistrera dig.

Senaste inlägg

  • Konsten att hantera övergångar i skolan – Anna Borg
  • Klassrumsledarskap i praktiken – Jonas Nilsson
  • Tydliggörande pedagogik i skolan – David Edfelt
  • Samarbete, forskning och digiloga verktyg – Patricia Diaz & Joanna Lundin
  • Presentationslyftet – knep för ökat lärande och engagemang
  • Samtal i skolan under pandemin – Petter Iwarsson
  • Att äga klassrummet – Anna Sterlinger & Karin Boberg
  • Bjud in omvärlden i klassrummet – intervju med Maria Wiman
  • Forskningsläget kring hjärnträningprogram – vad vet vi?
  • John Steinberg – Intervju inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

Copyright © 2025 · Rova & Sjögren Psykologi AB, Västra Norrlandsgatan 27, 903 29 Umeå · Webbdesign av David Franzén.