Trauma

Att möta traumatiserade barn i skolan

april 10, 2016 Av Pedagogisk Psykologi

Vad behöver vi i skolan känna till för att bemöta barn som upplevt trauma?

I den här artikeln sammanfattas grunderna av traumamedveten omsorg eller traumamedvet bemötande (traumainformed care/practice) såsom de beskrivs av av den australiensiska psykologen Howard Bath.

Merparten av läkeprocessen efter trauma sker i vardagliga miljöer, utanför terapirummet. Därför är det viktigt för alla som arbetar med traumatiserade barn och ungdomar, inte bara för psykologer och terapeuter, att känna till några grundläggande principer. Utifrån de senaste årtiondenas forskning och litteratur om trauma och resiliens har Bath formulerat vad barn som upplevt trauma behöver (Bath 2008; 2015).

Här följer en kort beskrivning av traumatiserade barns grundläggande behov. Med utgångspunkt i dessa behov kan vi skapa förutsättningar, förutsättningar att läka och utvecklas.

1. Behovet av Trygghet

Vi behöver skapa en miljö där barnen får uppleva säkerhet och lugn. Detta är något som av naturliga skäl kan ta tid. Men det är mycket viktigt eftersom det kan vara svårt att göra framsteg inom andra områden, exempelvis terapi, innan det grundläggande behovet av trygghet är tillgodosett.

Trygghet är ett mångfacetterat begrepp. Det handlar dels om fysisk och emotionell trygghet. Dels om sådant som pålitlighet, förutsägbarhet och ärlighet (Bath, 2008). Att i lämplig grad utifrån ålder och mognad inkludera barnen i beslutsfattande som berör dem är viktigt för att öka deras känsla av trygghet och kontroll (Perry, 2006).

2. Behovet av Relationer

Relationer är mycket viktiga för social och emotionell utveckling. Tidigare trauma kan dock utgör ett hinder för detta. Ur ett neurovetenskapligt perspektiv kan en bidragande förklaring till detta vara att barnen kommit att associera relationer med negativa känslor. Vilka i sin tur kan leda till beteenden såsom misstänksamhet, undvikande, misstro och utbrott av aggression. Om dessa beteenden dyker upp är det viktigt för vuxna att kunna behålla sitt lugn, för att inte förvärra situationen. Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som kan vara en stor tillgång i detta arbete.

3. Reglering av känslor och impulser

Förmågan att hantera känslor och impulser brukar inom psykologin kallas för reglering. Det tredje behovet handlar om hjälp att reglera, regleringsstöd. Trauma vid tidig ålder kan negativt påverka barns förmåga på ett adaptivt sätt hantera både yttre problem och inre känslotillstånd. De goda nyheterna är att de områden i hjärnan som är inblandade i dessa funktioner är bland de mest formbara, även efter barndomsåren (Schore, 2003). Vi behöver hjälpa barn som upplevt trauma att hantera svåra situationer, hjälpa dem att utveckla sin egen förmåga att reglera känslor och impulser.

Vuxna kan tillsammans med barn och ungdomar träna reglering exempelvis med hjälp av:

Lågaffektivt bemötande
Aktivt lyssnande
Att sätta ord på känslor
Samarbetsbaserad problemlösning
Uppmuntran till fysisk aktivitet

Sammanfattning

Det centrala budskapet i Howard Baths artiklar (2008; 2015) är att alla som arbetar med barn och ungdomar som upplevt trauma har möjlighet att göra en positiv skillnad. Genom att praktisera traumamedvetet bemötande och försöka möta barnens behov– trygghet, relation och reglering – kan du bidra till skapa en läkande miljö för dessa barn.

Se detta videoklipp där Howard Bath själv sammanfattar traumamedvetet bemötande och behoven hos barn som upplevt trauma:

Vill du veta mer?

Det finns många som arbetar för att kunskapen och bemötandet av traumatiserade barn och ungdomar ska bli bättre. Bland annat Rädda Barnen gör stora satsningar för att sprida kunskap om barn och trauma i Sverige. Delar av den kunskapen har man hämtat från Norge där man har inrättat nationella kompetenscentrum för detta.

Vi erbjuder också en utbildning i traumakunskap för skolpersonal. Denna har fokus på barn som kommer som flyktingar, men har också stor relevans för att bättre förstå och bemöta alla barn som varit med om traumatiska upplevelser. För att få mer information om vår utbildning i traumakunskap klicka här.

Referenser:

Bath, H. (2015). The Three Pillars of TraumaWise Care: Healing in the Other 23 Hours. Reclaiming Children and Youth, 23(4), 5-11. Hämtad 10 februari 2016 från http://traumebevisst.no/kompetanseutvikling/filer/23_4_Bath3pillars.pdf

Bath, H. (2008). The Three Pillars of TraumaInformed Care. Hämtad 10 februari 2016 från https://s3-us-west-2.amazonaws.com/cxl/backup/prod/cxl/gklugiewicz/media/507188fa-30b7-8fd4-aa5f-ca6bb629a442.pdf

Perry, B. (2006). Applying principles of neurodevelopment to clinical work with maltreated and traumatized children. In N. Webb (red.), Working with traumatized youth in child welfare (s. 27-52). New York: The Guilford Press.

Schore, A. (2003). Affect regulation and the repair of the self. New York: W. W. Norton.

Thom Olin, A., & Balint, M. (2014). Ensamkommande barn och ungdomar – psykisk hälsa och traumasymptom [PDF]. Hämtad 10 februari 2016 från http://www.grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/valfard/nyhetsarkivvalfard/nyhetervalfard/ensamkommandebarnochungdomarpsykiskhalsaochtraumasymptom.5.1d4b901414507a228c0da9.html

Ny traumautbildning för pedagoger och elevhälsopersonal

oktober 18, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

I en artikel på SVT Nyheter 16/10 konstateras att många av de tiotusentals flyktingar som nu kommer till Sverige riskerar att bli utan den vård och det bemötande som de behöver. Vi måste förstärka de tidiga insatserna och då spelar skolan en viktig roll. Traumakunskap och bemötande i skolan är en ny och uppskattad utbildning för pedagoger och elevhälsopersonal.

Eva Hall på Röda Korset berättar för SVT att traumavården är underprioriterad. Hon anser att regeringen, i ett läge där tiotusentals människor söker asyl i Sverige, måste ge förstärkningar på alla plan – eftersom även vården kommer att bli mer belastad. Konsekvenserna av att traumatiserade människor blir utan vård, menar hon, kommer att märkas när de ska integreras i samhället.

– Om du sitter i svenskundervisning och inte har sovit, drömt mardrömmar och brottas med det du varit med om är det klart att du inte kan koncentrera dig på vad du ska göra där.

Bara sedan september månad har över 40.000 flyktingar kommit till Sverige för att söka asyl. Röda Korset räknar med att omkring 30 procent av de flyktingar som kommer hit har upplevt saker som gör att de är i behov av särskild traumavård.

– Det är människor som kan ha sett anhöriga dö på nära håll, eller så kan de ha genomlevt tortyr. Sedan ser vi även fall där själva flykten har varit traumatiserande, där familjemedlemmar drunknat till exempel, säger Eva Hall, vårdchef på Röda Korset.

En läkare som SVT pratat med beskriver vad som kan hända om en traumatiserad person blir utan vård:

”De konsekvenser jag sett är att man med hög stressnivå lätt hamnar i konflikt. En del av konflikterna på asylboenden kan tillskrivas denna höga stressnivå.”

– Vi kommer inte kunna bygga ut en tillräckligt stor traumavård för att möta allt om vi inte tagit emot med tidiga insatser. Därför tycker vi att vi behöver bygga ut hälsoskolor, kompetensen i primärvården och i elevhälsan – så att man kan göra mycket så tidigt som möjligt säger Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på SKL.

Här kan du läsa SVT-artikeln i sin helhet.

Traumatiserade barn och unga kan uppvisa varierande och ibland svårtolkade symptom och problembeteenden. Aktuell forskning gör att vi idag vet allt mer om hur trauman påverkar hjärnan och de konsekvenser detta får för barn och ungdomars utveckling, inlärning och beteende. Det finns mycket vi kan göra i skolan för skapa goda förutsättningar för läkande, utveckling och inlärning.

– I skolan möter vi fler och fler barn och ungdomar som varit med om traumatiska händelser. Vi ska inte bedriva terapeutisk behandling i skolan men vi behöver mer kunskap om trauma och hur vi ska bemöta barn och ungdomar som blivit utsatta, säger Anton Sjögren leg. psykolog tidigare Rädda Barnen, nu utbildare och handledare på Pedagogisk psykologi.

– Vi erbjuder en utbildning med syfte att höja trauma-kompetensen för pedagoger och elevhälsopersonal. Det är viktigt med en bra och aktuell kunskapsbas för att kunna agera och verka hälsofrämjande och förebyggande i skolan, säger Erik Rova leg. psykolog, Pedagogisk psykologi.

– Det här var precis vad jag behövde, bra och tydlig information med en och annan synvända. Det känns tryggare att möta eleverna nu, säger en positiv kursdeltagare.

Här kan du läsa mer om utbildningen Traumakunskap och bemötande i skolan.

Om du har frågor hör gärna av dig till Erik Rova på mejl eller 070-2363200.

Tips! Så bemöter du vredesutbrott hos barn

september 27, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Låg-affektivt förhållningssätt handlar om att skapa en miljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. Affekter och känslor smittar, ofta reagerar vi med samma affekt som de vi möter. I problemsituationer är stressnivån av stor betydelse, vi människor använder oss av en rad strategier (vissa mer funktionella än andra) för att hantera stressfyllda situationer och behålla självkontrollen. Med ett låg-affektivt förhållningssätt vill vi utifrån kunskap om hur affekter och stress smittar för att kunna förstå och förebygga problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering.

Pedagogisk psykologi ingår i ett nationellt nätverk av psykologer som arbetar med lågaffektiva metoder. Nätverket Lågaffektiva Psykologer initierades 2011 av Bo Hejlskov Elvén för att öka spridningen av lågaffektivt bemötande i mötet. I nätverket finns psykologer verksamma inom en rad områden med olika specialiteter. Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer. Alla medlemmar kan erbjuda handledning och utbildning i lågaffektivt bemötande.

Vi använder lågaffektiva metoder när vi handleder och utbildar skolpersonal. Metoderna är även mycket användbara i mötet med barn och ungdomar som upplevt traumatiska händelser och är en viktig del när vi handleder och utbildar personal som möter den gruppen. Läs mer om vår utbildning om Traumakunskap och bemötande för skolpersonal.

Vår kompis, kollega och medlem i nätverket Lågaffektiva psykologer Tina Emet har gjort en liten film som beskriver hur man kan förstå och hantera vredesutbrott hos barn. Affektregleringskurvan är en central modell i Lågaffektiv metod och ett användbart verktyg i skolan, hemma och på boenden.