• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
Pedagogisk Psykologi

Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

  • Utbildningar
    • Beteendeproblem i skolan
    • Traumakunskap i skolan
    • Att lösa problem tillsammans
    • Förebygga problematisk skolfrånvaro
    • Pedagogiskt Ledarskap
  • Tjänster
    • Handledning
    • Psykologisk kompetens till er skola
    • Psykologutredning
    • Föräldrastöd
  • Om Oss
  • Material
  • Nyhetsbrev
  • Media
  • Podcast
  • Blogg

Tidiga insatser

VÄXA – ett stödmaterial för förskolan

december 18, 2018 Av Pedagogisk Psykologi

VÄXA materialet förskola

Vi har tillsammans med Örnsköldsviks kommun genomfört ett projekt för att skapa ett nytt förebyggande stödmaterial för förskolan. Stödmaterialet VÄXA är en satsning med fokus på att kartlägga och förebygga konflikter och problemsituationer. Projektet består av en resursbank med strukturerat stöd vid kartläggning och åtgärder vid olika problem som uppstår i förskolans vardag.

Stödmaterialet har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av förskolechefer, kvalitetsledare, specialpedagoger och förskollärare tillsammans med psykolog Erik Rova som specialiserar sig på skol- och förskolefrågor. Materialet grundar sig i teorier om lågaffektivt bemötande av barn i förskoleåldern.

Projektet bygger vidare på en tidigare insats som Umeå kommun gjort för grundskolan och psykolog Erik Rova har varit central i framtagandet av båda materialen.

– I förskolan uppstår ofta olika typer av knepig situationer där det kan bli konflikter och misslyckanden för  både barn och pedagoger berättar Erik Rova. – Olika barn har olika behov av stöd och anpassningar, och förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans. Vilket man också trycker på i den nya reviderade läroplanen för förskolan.

– Många gånger finns kompetensen i hur man löser dessa situationer redan i arbetslaget men det behövs ibland stöd och nya uppslag för att pedagogerna ska komma vidare i sitt arbete. Stödmaterialet VÄXA har tagits fram i syfte att vägleda och stödja samtalet mellan pedagoger i förskolan när man står inför just dessa situationer, säger Erik Rova.

Både kartläggningsmaterialet och åtgärdsbanken kommer att vara fritt att använda även för andra kommuner. -Vi tycker att det är självklart att det här fina materialet ska göra så mycket nytta som möjligt berättar Johan Berglund biträdande elevhälsochef. -Vi är en kommun som prioriterar förskolans utveckling men vi delar gärna med oss av vår kunskap och vi tror att det här är något som kommer efterfrågas även utanför kommungränsen.

Har du frågor om materialet, är intresserad av en introduktionsutbildning, workshop eller implementeringsinsats, hör gärna av dig till Erik Rova på erik@rovasjogren.se 070-2363200.

Här kan du läsa en artikel om materialet.


—

Uppdatering 2022-09-20: VÄXA-materialet har tidigare legat öppet på Örnsköldsviks kommuns hemsida, men efter en omstrukturering av hemsidan så ligger det numera endast på deras intra-nät. Örnsköldsviks kommun har reviderat materialet och implementerar det nu i sin verksamhet. I dagsläget är de inte beredda att dela materialet.

  • Share on Twitter
  • Share on Facebook
  • Share on Pinterest
  • Share via Email

Arkiverad under: Lågaffektivt bemötande, Tidiga insatser, Utbildning Taggad som: Erik Rova, förskola, Lågaffektivt bemötande, Levla, örnsköldsvik, stödmaterial, Tidiga insatser, Utbildning, VÄXA

Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro – 5 viktiga punkter

maj 16, 2018 Av Pedagogisk Psykologi

Skolfrånvaro och “hemmasittande” är ett problem som ökar och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta. Frånvaro kan snabbt bli permanent vilket innebär ökad risk för bland annat psykisk ohälsa, missbruk, skolavhopp och arbetslöshet. Det är därför av stor vikt att vi känner till och agerar utifrån kunskap som finns om framgångsrikt närvaroarbete.

På senare tid har det kommit många bra rapporter, böcker och andra underlag på ämnet, se till exempel:

  • Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt
  • Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera,
  • Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro
  • Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor

Med avstamp i dessa och våra erfarenheter har vi försökt formulera några punkter vilka har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro:

    1. Goda relationer mellan lärare och elever. En skolmiljö och ett skolklimat där eleven känner sig trygg, accepterad och inkluderad har stor betydelse för närvaron.Det är även viktigt att som elev få hjälp att hitta sina resurser och att få upplevelser av att lyckas i skolarbetet. Att få bli sedd och vara bra på något i skolan ökar sannolikheten för att faktiskt komma dit.
    2. Kunskap om riskfaktorer hjälper oss identifiera elever i riskzon. Orsakerna till skolfrånvaro är många men kan delas in i tre områden vilka interagerar och påverkar varandra: individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. Elever med problematisk frånvaro uppvisar i högre grad än andra elever tecken på psykisk ohälsa samt en negativ självbild och låg uppfattning om de egna skolprestationerna. Det kan också vara så att eleven är frånvarande för att slippa bli utsatt för mobbning eller kränkningar i skolan.  Andra skolrelaterade faktorer kan vara otrygghet gällande skolbyten, stadieövergångar och klassbyten. Att inte få till en lärmiljö som är anpassad till elevens förutsättningar kan också leda till frånvaro.
    3. Tydliga rutiner för att främja närvaro och förebygga samt hantera frånvaro. Vad händer första gången, sjunde gången osv? Ett pålitligt frånvarosystem kan ge information om frånvaromönster vilka i sin tur kan innebära pedagogiska, sociala och organisatoriska utmaningar för skolan.
    4. Ge eleven den tid hen behöver för att ta sig tillbaka och stressa inte fram. Anpassningar av schema och en plan för hur eleven ska ta sig till skolan kan vara hjälpsamt.
    5. Behåll kunskapsfokus och ställ er frågan – Vilket stöd behöver eleven för att nå målen? Det är viktigt att vi i skolan fokuserar på det vi råder över och kan påverka, då ökar våra möjligheter att agera och risken för uppgivenhet minskar.

Om du vill veta mer om att arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro, ta gärna kontakt med oss. Vi föreläser, utbildar och handleder, tillsammans kan vi hitta ett upplägg som passar er. Klicka här för att läsa mer.

__

Referenser och tips för vidare lyssning och läsning:

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2012). Statistik och analys.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro

Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro – Maria Bühler, Annelie Karlsson & Terése Österholm

Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt av Martin Karlberg

Att förebygga frånvaro och främja närvaro av Teres Österholm 

Skolfrånvaro av Maja Lindqvist

Podcast Anpassa skolan – Problematisk skolfrånvaro

Hög frånvaro i skolan väcker oro hos utredare – SR, 13 september 2016.

Skolverket: Det är bekymmersamt – SR, 13 september 2016.

Regeringen vill utreda lång frånvaro från skolan – SR, 08 september 2015.

Hemmasittare och vägen tillbaka – SR, 12 maj 2015.

Blyga och ängsliga barn – Socialstyrelsen (2010).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan – Skolverket (2010).

Arkiverad under: Elevhälsa, Lågaffektivt bemötande, Tidiga insatser, Utbildning Taggad som: Främja närvaro, Lågaffektivt bemötande, Problematisk skolfrånvaro, Tidiga insatser

Viktigt att skapa trygghet för barn och unga på flykt

augusti 25, 2016 Av Pedagogisk Psykologi

Skärmavbild 2016-08-25 kl. 10.43.24Igår hade Umeå Tidning en artikel som uppmärksammade skriften ”Möta barn på flykt” och vårt arbete med traumamedvetet bemötande.

På grund av bland annat krig, förföljelse eller fattigdom befinner sig omkring 30 miljoner barn på flykt i världen. Många av dem har fruktansvärda erfarenheter. Några av dem kommer hit. Erik Rova har erfarenhet av att utbilda bland annat gode män, skol- och boendepersonal. Människor som kommer i kontakt med nyanlända. Han berättar att det finns mycket personal som är väldigt duktiga och engagerade, men som saknar erfarenhet, och det finns en stor oro för att göra fel. Då uppstår risken att man blir för passiv, menar han.
– Vi brukar prata mycket om traumamedvetet bemötande/omsorg, där vi utgår från tre behov; Trygghet, positiva relationer och hjälp att reglera våra känslor.

”Möta barn på flykt” kan du ladda ned från:
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/unicef-mo…

Hela numret av Umeå Tidning kan du läsa på: http://www.umeatidning.se/…/tidnin…/utark2016/UMEAT_3416.pdf

Arkiverad under: Tidiga insatser, Utbildning

Levla Norrköping och Levla Förskolan!

april 1, 2016 Av Pedagogisk Psykologi

image1Igår träffade vi Norrköpings centrala elevhälsa, under en givande eftermiddag pratade vi om Levla-materialet. Föreläsningsbitar varvades med intressanta diskussioner om hur vi kan skapa struktur i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete.

 

Sent hemkommen till Umeå blev jag mycket glad över att hitta senaste Förskoletidningen som har temat Lärmiljöer. Jag har fått skriva en artikel om Levla Förskolan till det spännande temanumret. Roligt! Förskoletidningen ges ut av Gothia och kan köpas här.

image1-2

Vill du veta mer om Levla eller Levla Förskolan hör gärna av dig eller besök levla.nu

Arkiverad under: Elevhälsa, Tidiga insatser Taggad som: Elevhälsa, Extra anpassningar, Förskolan, Levla, Levla Förskolan, Levla Lärmiljön, Norrköping

Ett av världens mest effektiva anti-mobbningsprogram – KiVa

mars 15, 2016 Av Pedagogisk Psykologi

Hur kan vi på bästa sätt förebygga mobbning i skolan?

Trots att mobbning mellan barn och ungdomar är ett allvarligt problem finns det relativt lite forskning om vilka åtgärdsprogram som faktiskt fungerar bättre än andra (BRÅ, 2009).

Skolverket genomförde 2011 en undersökning av följande åtta åtgärdsprogram mot mobbning: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis. Slutsatsen av denna undersökning var emellertid nedslående. Skolverket konstaterade att de, i sin helhet, inte skulle rekommendera något av dessa program för att förebygga mobbning.

I denna artikel beskrivs KiVa, ett av världens mest effektiva anti-mobbningsprogram, enligt nya vetenskapliga studier.

Vad är KiVa?

KiVa är ett evidensbaserat program för att förebygga mobbning. Det började utvecklas år 2006 vid Åbo universitet i Finland och togs i bruk år 2009. Under det första året som KiVa pilottestades minskade mobbning med 40 procent i de skolor där det användes.KiVa-Skola-lyprl-4ysq0-cfzq7

Idag har omkring 90% finländska grundskolor registrerat sig som användare av programmet. Detta motsvarar cirka 2500 skolor. De finska skolornas deltagande finansieras av att programmet säljs utomlands. Att vara registrerad innebär dock inte per automatik att skolan bedriver ett aktivt anti-mobbningsarbete. Men mer om det senare…

Internationellt testas och tillämpas KiVa just nu i USA och flera andra länder i Europa. I Sverige har programmet använts i Lerums kommun 2011-2012 med framgång.

KiVa har ett antal utmärkande särdrag och målsättningar:

  • Helhetssyn: KiVa strävar efter att påverka gruppen, inte enbart individer. Mobbning ses ur detta perspektiv som ett systematisk problem med orsaker på flera nivåer – individ, klassrum, skola (Kärnä m.fl., 2011). Precis som den mobbades skolkamrater kan vara en del av problemet kan de också bli en del av lösningen. En grundprincip i programmet är att alla bär ansvar för det gemensamma välbefinnandet på skolan.
  • Mångsidigt och praktiskt material. I programmet ingår allmänna och specifika åtgärder. Allmänna åtgärder riktar sig till alla elever på skolan i form av KiVa-lektioner, interaktiva läromedel (anti-mobbningsinriktade dataspel), uppgifter och diskussioner. De består också av  information till skolpersonal och föräldrar. Målet med dessa åtgärder är att påverka gruppens normer och förebygga mobbning genom aktivt lärande. Specifika åtgärder är sådant som utredning av akuta mobbningsfall, individuella diskussioner med elever som varit iblandade i fallet, samt uppmuntran till gruppen att skydda utsatta elever från fler anfall.
  • Drar nytta av den virtuella läromiljön i form av åldersanpassade dataspel. Dessa hjälper eleverna repetera viktig anti-mobbningsinformation, göra övningar och få direkt feedback i kontexten av spel och lärande.

KiVa skriver på sin hemsida att de har som målsättning att inte vara bara ett övergående 1-års projekt, utan en bestående handlingsmodell i skolors antimobbningsarbete.

Vad säger forskningen?

I en studie från 2016 med 7000 elever från 77 grundskolor i Finland fann man att KiVa bidrog till signifikanta förbättringar av i den psykiska hälsan hos de barn i årskurs 6 som var mest utsatta för mobbning (Juvonen, Schacter, Sainio, & Salmivalli, 2016). Ökad självkänsla och minskad depression hos eleverna var ett annat resultat. En av forskarna som ledde studien, Juvonen, kommenterade att: “Regler om nolltolerans straffar elever, men lär dem ingenting om mobbning. KiVa är mer effektivt genom att det lär eleverna att vara snälla mot varandra”.

En omfattande metaanalys av 53 olika anti-mobbningsprogram från världen över fann att KiVa var ett av de mest effektiva (Ttofi & Farrington, 2011).

En doktorsavhandling, som utvärderade KiVa i dess inledande fas, fann att graden av effekt varierade mellan olika årskurser (Kärnä m.fl., 2011). “Programmet fungerar bättre på lågstadiet än i högstadiet”, menar forskaren Antti Kärnä. Detta kan delvis bero på att ungdomar i högstadiet har ett mer negativt förhållningssätt till vuxna och mobbade än yngre elever.

KiVa-programmets egna utvärderingar visar på en långsam men positiv trend i minskningen av mobbning i skolorna i Finland.

Skärmavbild 2016-03-15 kl. 20.31.08Bilden visar att drygt 16 procent av eleverna uppgav att de var blev mobbade i skolan vid starten av KiVa-projektet år 2009. År 2015 hade den siffran sjunkit till 12 procent. Under samma period minskade också antalet elever som uppgav att de mobbade från omkring 11 till under 6 procent.

“Varje procent innebär tusentals barn, så därför är vi nöjda med utvecklingen”, säger Christina Salmivalli, professor vid Åbo universitet och ansvarig för KiVas utvecklingsarbete.

Kritik från elever

KiVa-programmet har också fått en del kritik under de senaste åren. I huvudsak från elever och ungdomar som gått på skolor där programmet använts. (Se exempelvis här och här).

En av de viktigaste punkterna i kritiken tycks vara att vissa skolor registrerar sig till programmet för att få kalla sig en “Kiva-skola”. Utåt sett kan detta ge sken av att skolan bedriver ett aktivt anti-mobbningsarbete. Men så är inte alltid fallet.

Professor Salmivalli är bemöter detta klagomål, som också framförs av föräldrar, och menar att det beror det på att skolan inte tillämpar KiVa på rätt sätt eller i tillräcklig utsträckning. 

Sammanfattning

För att på bästa sätt förebygga mobbning i skolan ska vi använda program och insatser med vetenskaplig grund. KiVa är ett evidensbaserat anti-mobbninsprogram som enligt flera studier visat sig leda till positiva resultat.

Kritik har framförts från elever och föräldrar, bland annat gällande brister i tillämpningen av programmet. Rent statistiskt uppvisar dock KiVa en trend i rätt riktning, i form av minskad mobbning och ett säkrare skolklimat.

“Den viktigaste faktorn för att motverka mobbning är att alla deltar”, enligt Sanna Roos, forskare vid Åbo Universitet i Finland, som var delaktig i utvecklingen av KiVa. “För att komma till rätta med problemet måste hela skolklassers normer och regler förändras”.

För att läsa mer om KiVa, se länkarna i listan av referenser nedan.

PS: Känner du någon som kan ha nytta av den här artikeln? Dela den gärna med andra och på Facebook.

Referenser:

Alvant, P. (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram – vad säger forskningen? [PDF]. Hämtad 10 mars 2016 från https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2009-03-30-effekter-av-anti-mobbningsprogram—vad-sager-forskningen.html

Anti-bullying program focused on bystanders helps the students who need it the most: Study reports on success of model used in Finland. (2016, februari 2). [Artikel]. Hämtad 10 mars 2016 från https://www.sciencedaily.com/releases/2016/02/160202110714.htm

Bäck, J. (2015, juli 8). Många skolor slarvar med antimobbningsprogram [Artikel]. Hämtad 10 mars 2016 från http://gamla.hbl.fi/nyheter/2015-08-27/768095/manga-skolor-slarvar-med-antimobbningsprogram

Dahlström, L. (2015, oktober 27). ”Kiva Skola” får skarp kritik [Artikel]. Hämtad 10 mars 2016 från http://svenska.yle.fi/artikel/2015/10/27/kiva-skola-far-skarp-kritik

Juvonen, J., Schacter, H. L., Sainio, M., & Salmivalli, C. (2016). Can a School-Wide Bullying Prevention Program Improve the Plight of Victims? Evidence for Risk × Intervention Effects. Journal of Consulting and Clinical Psychology. http://doi.org/10.1037/ccp0000078

KiVa-spelen och KiVa Street. (u.å.). [YouTube-klipp]. Hämtad 10 mars 2016 från http://www.kivaprogram.se/sv/kiva-spelen_och_kiva_street

Kärnä, A., Voeten, M., Little, T. D., Poskiparta, E., Kaljonen, A., & Salmivalli, C. (2011). A Large-Scale Evaluation of the KiVa Antibullying Program: Grades 4-6. Child Development, 82(1), 311–330. http://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2010.01557.x

Roos, S. (u.å.). KiVa i Sverige [Webbsida]. Hämtad 10 mars 2016 från http://www.kivaprogram.se/sv/kiva_i_sverige

Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning [PDF]. Hämtad 10 mars 2016 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2498

Skön, P. (2014, maj 16). ”Kiva Skola” garanterar ingenting [Artikel]. Hämtad 10 mars 2016 från http://svenska.yle.fi/artikel/2014/05/16/kiva-skola-garanterar-ingenting

Sundström, L. (2012, juni 14). Kiva skola-programmet fungerar bäst i lågstadiet [Artikel]. Hämtad 10 mars 2016 från http://svenska.yle.fi/artikel/2012/06/14/kiva-skola-programmet-fungerar-bast-i-lagstadiet

Sveriges Radio (2012). Minskade mobbning med 40 procent – P4 Västernorrland [Webbsida]. Hämtad 10 mars 2016 från http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5305667

Ttofi, M., & Farrington, D. (2011). Effectiveness of school-based programs to reduce bullying: a systematic and meta-analytic review. Journal of Experimental Criminology, 7(1), 27–56. http://doi.org/10.1007/s11292-010-9109-1

Välkomna till en KiVa skola! (u.å.). [Webbsida]. Hämtad 10 mars 2016 från http://www.kivaprogram.se/sv/program

 

Arkiverad under: Elevhälsa, Tidiga insatser

Barn på flykt

februari 4, 2016 Av Pedagogisk Psykologi

Hur möter man ett barn som är på flykt? Som har svåra upplevelser bakom sig, och är i kris? Hur kan man främja barnets hälsa och motverka stress? UNICEF Sverige och barnläkaren Lars H Gustafsson ser ett behov av ökad kunskap och har tillsammans tagit fram en handbok till alla volontärer och personal runt om i landet som behöver stöd i arbetet med barnen. 

Många människor har på kort tidbarnpaflykt blivit engagerade i mottagandet av barnen – det handlar till exempel om volontärer, personal på boenden, gode män och personal inom skolan och hälso- och sjukvården. Det är till dem som UNICEFs nya handbok Möta barn på flykt vänder sig.

– Vi ser att behovet är mycket stort nu eftersom det finns många nyanställda och oerfarna som behöver konkreta råd och vägledning i mötet med barn på flykt, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

Handboken tar upp en rad frågor som uppstår redan i det allra första mötet med barnet. Vad kan man som medmänniska göra när man närmar sig ett barn i kris? Hur arbetar man med en tolk? Hur upptäcker man sjukdom och stress? Undernäring, bristsjukdomar och karies är vanligare hos barn på flykt än hos andra barn. Tillsammans med de svåra upplevelser som barnet har bakom sig ökar det risken för både fysisk och psykisk ohälsa.

– Men det är också viktigt att identifiera de så kallade friskfaktorerna, alltså de positiva krafter som finns inom varje barn och i barnets omgivning, säger barnläkaren Lars H Gustafsson.

– Det är en viktig bok, jag hoppas att den får stor spridning, säger leg. psykolog Anton Sjögren som är en av dem som faktagranskat boken.

Boken ger också en översikt av de svenska lagar som gäller barn på flykt och vilka rättigheter som de har. Har alla barn till exempel rätt till sjukvård, var och när får man börja skolan och vem är ansvarig för att se till att barnet får en hälsoundersökning?

Handboken Möta barn på flykt är gratis och finns både i tryckt form och i digitalt format att ladda ner här.

Arkiverad under: Tidiga insatser Taggad som: Barn på flykt, Bemötande, ensamkommande, Nyanlända

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom pedagogisk psykologi genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och du kan när som helst avregistrera dig.

Senaste inlägg

  • Konsten att hantera övergångar i skolan – Anna Borg
  • Klassrumsledarskap i praktiken – Jonas Nilsson
  • Tydliggörande pedagogik i skolan – David Edfelt
  • Samarbete, forskning och digiloga verktyg – Patricia Diaz & Joanna Lundin
  • Presentationslyftet – knep för ökat lärande och engagemang
  • Samtal i skolan under pandemin – Petter Iwarsson
  • Att äga klassrummet – Anna Sterlinger & Karin Boberg
  • Bjud in omvärlden i klassrummet – intervju med Maria Wiman
  • Forskningsläget kring hjärnträningprogram – vad vet vi?
  • John Steinberg – Intervju inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

Copyright © 2025 · Rova & Sjögren Psykologi AB, Västra Norrlandsgatan 27, 903 29 Umeå · Webbdesign av David Franzén.