Tidiga insatser

Hjälp med mål och strategier ger hopp även till de mest utsatta

oktober 23, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

ParBild2_BW Det finns hopp om en bättre framtid även för barn från mycket svåra förhållanden – Nyckeln är personliga mål och strategier för att uppnå dem. Det är budskapet från en ny studie från Kina, där har man tittat på så kallade efterlämnade barn, vars föräldrar har flyttat från landsbygden till avlägsna städer för att arbeta. Frågan är: finns här lärdomar för oss i Sverige för hur vi ska tänka kring barn som kommer från uppväxtförhållanden till exempel med gruppen ensamkommande barn?

Forskning har visat att jämfört med jämnåriga som bor med båda föräldrarna, så är efterlämnade barn mer utsatta för skador och brott på grund av bristande föräldrauppsikt samt emotionella och mentala hälsoproblem som depression och ångest.

Det finns mer än 61 miljoner efterlämnade barn i de fattigaste delarna av Kina där en eller båda föräldrarna själva har flyttat till arbeten i städer i hopp om att tjäna tillräckligt med pengar för att lyfta familjen ut ur fattigdom och till ett bättre liv. Många barn ser inte sina föräldrar mer än en till två gånger om året.

Tidigare forskning har visat att nästan hälften av alla efterlämnade barn lider av depression och ångest. Forskarna undrade om detta skulle förändras om barnen trodde att de skulle kunna påverka sina känslor genom att uppnå skolframgångar.

Studien tittade på barnens upplevelse av ”möjliga själv” (possible selves). Dessa möjliga själv är framtidsföreställningar eller framtidsbilder där vi ser oss själva.

Man fann att barnen behövde få dels en positiv syn på sin framtid men också, vilket är avgörande, en plan och strategier för att bli sina bästa ”möjliga själv”.

Vi som jobbar i skolan möter många barn, bland annat ensamkommande, som kommer från svåra förhållanden och där barnen kan ha tappat tilltro på sina möjligheter att lyckas i livet. Vissa barn har tydliga mål men saknar bra strategier att uppnå dessa. Andra barn saknar både strategier och mål och kan behöva stöd med båda. Det är av yttersta vikt att skolpersonal ges utrymme att möta upp dessa båda behov då det kan vara avgörande för dessa barn och ungdomars utveckling och framtid.

Läs mer om studien här

Ny traumautbildning för pedagoger och elevhälsopersonal

oktober 18, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

I en artikel på SVT Nyheter 16/10 konstateras att många av de tiotusentals flyktingar som nu kommer till Sverige riskerar att bli utan den vård och det bemötande som de behöver. Vi måste förstärka de tidiga insatserna och då spelar skolan en viktig roll. Traumakunskap och bemötande i skolan är en ny och uppskattad utbildning för pedagoger och elevhälsopersonal.

Eva Hall på Röda Korset berättar för SVT att traumavården är underprioriterad. Hon anser att regeringen, i ett läge där tiotusentals människor söker asyl i Sverige, måste ge förstärkningar på alla plan – eftersom även vården kommer att bli mer belastad. Konsekvenserna av att traumatiserade människor blir utan vård, menar hon, kommer att märkas när de ska integreras i samhället.

– Om du sitter i svenskundervisning och inte har sovit, drömt mardrömmar och brottas med det du varit med om är det klart att du inte kan koncentrera dig på vad du ska göra där.

Bara sedan september månad har över 40.000 flyktingar kommit till Sverige för att söka asyl. Röda Korset räknar med att omkring 30 procent av de flyktingar som kommer hit har upplevt saker som gör att de är i behov av särskild traumavård.

– Det är människor som kan ha sett anhöriga dö på nära håll, eller så kan de ha genomlevt tortyr. Sedan ser vi även fall där själva flykten har varit traumatiserande, där familjemedlemmar drunknat till exempel, säger Eva Hall, vårdchef på Röda Korset.

En läkare som SVT pratat med beskriver vad som kan hända om en traumatiserad person blir utan vård:

”De konsekvenser jag sett är att man med hög stressnivå lätt hamnar i konflikt. En del av konflikterna på asylboenden kan tillskrivas denna höga stressnivå.”

– Vi kommer inte kunna bygga ut en tillräckligt stor traumavård för att möta allt om vi inte tagit emot med tidiga insatser. Därför tycker vi att vi behöver bygga ut hälsoskolor, kompetensen i primärvården och i elevhälsan – så att man kan göra mycket så tidigt som möjligt säger Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på SKL.

Här kan du läsa SVT-artikeln i sin helhet.

Traumatiserade barn och unga kan uppvisa varierande och ibland svårtolkade symptom och problembeteenden. Aktuell forskning gör att vi idag vet allt mer om hur trauman påverkar hjärnan och de konsekvenser detta får för barn och ungdomars utveckling, inlärning och beteende. Det finns mycket vi kan göra i skolan för skapa goda förutsättningar för läkande, utveckling och inlärning.

– I skolan möter vi fler och fler barn och ungdomar som varit med om traumatiska händelser. Vi ska inte bedriva terapeutisk behandling i skolan men vi behöver mer kunskap om trauma och hur vi ska bemöta barn och ungdomar som blivit utsatta, säger Anton Sjögren leg. psykolog tidigare Rädda Barnen, nu utbildare och handledare på Pedagogisk psykologi.

– Vi erbjuder en utbildning med syfte att höja trauma-kompetensen för pedagoger och elevhälsopersonal. Det är viktigt med en bra och aktuell kunskapsbas för att kunna agera och verka hälsofrämjande och förebyggande i skolan, säger Erik Rova leg. psykolog, Pedagogisk psykologi.

– Det här var precis vad jag behövde, bra och tydlig information med en och annan synvända. Det känns tryggare att möta eleverna nu, säger en positiv kursdeltagare.

Här kan du läsa mer om utbildningen Traumakunskap och bemötande i skolan.

Om du har frågor hör gärna av dig till Erik Rova på mejl eller 070-2363200.

Podcast om hälsofrämjande arbete i skolan

augusti 18, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

I det senaste avsnitten av Rädda Barnens podcast pratar Anton Sjögren om elevhälsa. Hur kan vi vrida fokus mot hälsofrämjande arbete och förebygga psykisk ohälsa i skolan? De allra flesta barn i skolan mår bra, men det finns också elever som inte gör det. Och de behöver hjälp. Vad kan skolan göra för att de barnen ska må bättre? Lyssna på det här högaktuella podcastavsnittet om psykisk hälsa i skolan och elevhälsans arbete.

Du hittar podcasten på iTunes för iPhone och Pocket Casts för Android, eller lyssna direkt från Rädda Barnens hemsida.

Har vi råd att inte prioritera tidiga insatser?

mars 22, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Under den senaste tiden har det publicerats flertalet studier som undersökt hur mycket vi egentligen kan vinna på tidiga insatser. Vi har tittat närmre på tre stycken, de pekar alla tydligt på att det finns väldigt mycket att vinna. Har vi råd att inte prioritera förebyggande arbete och tidiga insatser?

I slutet av 2014 publicerade, Institutionen för kvinnors och barns hälsa/Socialpediatrik vid Uppsala Universitet tillsammans med försäkringsbolaget Skandia, en studie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon. De konstaterar att beteendeproblem av utagerande karaktär i tidig ålder ökar riskerna för framtida problem och utgör en riskfaktor för att hamna i olika former av utanförskap senare i livet.

Det finns dock effektiva metoder att arbeta förebyggande med utagerande beteendeproblem. Effektstudier bekräftar att förebyggande insatser i form av föräldrastödsprogram och skolprogram bidrar till att barns psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem. I studien beräknar man en kommuns kostnader för förebyggande insatser och ställer dessa gentemot de kostnader som utagerande beteendeproblematik leder till. När insatsernas kostnader ställs i relation till besparingar, får vi ett resultat som visar att förebyggande insatser många gånger ger mycket goda effekter, inte bara för individen utan även ur ett ekonomiskt perspektiv. Här hittar du studien i sin helhet.

För ungefär en månad sedan pekade SKL på att kommuner har oerhört mycket att vinna på att i ett tidigt skede hjälpa barn och unga med tydliga problem på ett effektivt sätt. I en unik studie tittade forskare tillbaka i ett antal ungas liv och kartlade alla dokumenterade problem de haft och vilken hjälp de fått, eller inte fått, under sin uppväxt. På SKLs hemsida kan du läsa mer och hitta studien i sin helhet.

Region Skåne har gett nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson uppdraget att undersöka frågeställningen; hur mycket kostar utanförskap? I mars 2015 presenterade de sin forskningsrapport i samband med SSA-konferensen i Malmö (SSA= Samverkan mellan Skola och Arbetsliv). Rapporten visar praktiska beräkningar av vad utanförskapet kostar och hur mycket kostnaderna skulle minska om tidiga insatser sattes in under skolåren. Ett år av utanförskap kostar, förutom personligt lidande, samhället mellan 500 000 och 600 000 kronor i försörjningskostnader och uteblivna samhällsintäkter. Kostnaderna för att förhindra utanförskapet, prislappen för de tidiga insatserna, är betydligt lägre. Ett av de stora problemen är att de aktörer som står för kostnaderna inte är de som skördar de potentiella vinsterna och besparingarna. Skola, barn- och ungdomspsykiatrin och landsting, ser såklart till sin egen budget, och vill hålla sig inom ramarna i stället för att se på satsningar som en gynnsam social investering. Rapporten visar tydligt vad utebliven samverkan kostar. Här kan du läsa rapporten.

Det finns mycket att vinna på tidiga insatser. Vi kan göra sociala investeringar som minskar människors lidande, ökar deras välbefinnande och samtidigt innebär samhälleliga besparingar i ekonomisk bemärkelse.