• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
Pedagogisk Psykologi

Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

  • Utbildningar
    • Beteendeproblem i skolan
    • Traumakunskap i skolan
    • Att lösa problem tillsammans
    • Förebygga problematisk skolfrånvaro
    • Pedagogiskt Ledarskap
  • Tjänster
    • Handledning
    • Psykologisk kompetens till er skola
    • Psykologutredning
    • Föräldrastöd
  • Om Oss
  • Material
  • Nyhetsbrev
  • Media
  • Podcast
  • Blogg

Utbildning

VÄXA – ett stödmaterial för förskolan

december 18, 2018 Av Pedagogisk Psykologi

VÄXA materialet förskola

Vi har tillsammans med Örnsköldsviks kommun genomfört ett projekt för att skapa ett nytt förebyggande stödmaterial för förskolan. Stödmaterialet VÄXA är en satsning med fokus på att kartlägga och förebygga konflikter och problemsituationer. Projektet består av en resursbank med strukturerat stöd vid kartläggning och åtgärder vid olika problem som uppstår i förskolans vardag.

Stödmaterialet har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av förskolechefer, kvalitetsledare, specialpedagoger och förskollärare tillsammans med psykolog Erik Rova som specialiserar sig på skol- och förskolefrågor. Materialet grundar sig i teorier om lågaffektivt bemötande av barn i förskoleåldern.

Projektet bygger vidare på en tidigare insats som Umeå kommun gjort för grundskolan och psykolog Erik Rova har varit central i framtagandet av båda materialen.

– I förskolan uppstår ofta olika typer av knepig situationer där det kan bli konflikter och misslyckanden för  både barn och pedagoger berättar Erik Rova. – Olika barn har olika behov av stöd och anpassningar, och förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans. Vilket man också trycker på i den nya reviderade läroplanen för förskolan.

– Många gånger finns kompetensen i hur man löser dessa situationer redan i arbetslaget men det behövs ibland stöd och nya uppslag för att pedagogerna ska komma vidare i sitt arbete. Stödmaterialet VÄXA har tagits fram i syfte att vägleda och stödja samtalet mellan pedagoger i förskolan när man står inför just dessa situationer, säger Erik Rova.

Både kartläggningsmaterialet och åtgärdsbanken kommer att vara fritt att använda även för andra kommuner. -Vi tycker att det är självklart att det här fina materialet ska göra så mycket nytta som möjligt berättar Johan Berglund biträdande elevhälsochef. -Vi är en kommun som prioriterar förskolans utveckling men vi delar gärna med oss av vår kunskap och vi tror att det här är något som kommer efterfrågas även utanför kommungränsen.

Har du frågor om materialet, är intresserad av en introduktionsutbildning, workshop eller implementeringsinsats, hör gärna av dig till Erik Rova på erik@rovasjogren.se 070-2363200.

Här kan du läsa en artikel om materialet.


—

Uppdatering 2022-09-20: VÄXA-materialet har tidigare legat öppet på Örnsköldsviks kommuns hemsida, men efter en omstrukturering av hemsidan så ligger det numera endast på deras intra-nät. Örnsköldsviks kommun har reviderat materialet och implementerar det nu i sin verksamhet. I dagsläget är de inte beredda att dela materialet.

  • Share on Twitter
  • Share on Facebook
  • Share on Pinterest
  • Share via Email

Arkiverad under: Lågaffektivt bemötande, Tidiga insatser, Utbildning Taggad som: Erik Rova, förskola, Lågaffektivt bemötande, Levla, örnsköldsvik, stödmaterial, Tidiga insatser, Utbildning, VÄXA

Ny traumautbildning för pedagoger och elevhälsopersonal

oktober 18, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

I en artikel på SVT Nyheter 16/10 konstateras att många av de tiotusentals flyktingar som nu kommer till Sverige riskerar att bli utan den vård och det bemötande som de behöver. Vi måste förstärka de tidiga insatserna och då spelar skolan en viktig roll. Traumakunskap och bemötande i skolan är en ny och uppskattad utbildning för pedagoger och elevhälsopersonal.

traumautb

Eva Hall på Röda Korset berättar för SVT att traumavården är underprioriterad. Hon anser att regeringen, i ett läge där tiotusentals människor söker asyl i Sverige, måste ge förstärkningar på alla plan – eftersom även vården kommer att bli mer belastad. Konsekvenserna av att traumatiserade människor blir utan vård, menar hon, kommer att märkas när de ska integreras i samhället.

– Om du sitter i svenskundervisning och inte har sovit, drömt mardrömmar och brottas med det du varit med om är det klart att du inte kan koncentrera dig på vad du ska göra där.

Bara sedan september månad har över 40.000 flyktingar kommit till Sverige för att söka asyl. Röda Korset räknar med att omkring 30 procent av de flyktingar som kommer hit har upplevt saker som gör att de är i behov av särskild traumavård.

– Det är människor som kan ha sett anhöriga dö på nära håll, eller så kan de ha genomlevt tortyr. Sedan ser vi även fall där själva flykten har varit traumatiserande, där familjemedlemmar drunknat till exempel, säger Eva Hall, vårdchef på Röda Korset.

En läkare som SVT pratat med beskriver vad som kan hända om en traumatiserad person blir utan vård:

”De konsekvenser jag sett är att man med hög stressnivå lätt hamnar i konflikt. En del av konflikterna på asylboenden kan tillskrivas denna höga stressnivå.”

– Vi kommer inte kunna bygga ut en tillräckligt stor traumavård för att möta allt om vi inte tagit emot med tidiga insatser. Därför tycker vi att vi behöver bygga ut hälsoskolor, kompetensen i primärvården och i elevhälsan – så att man kan göra mycket så tidigt som möjligt säger Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på SKL.

Här kan du läsa SVT-artikeln i sin helhet.

Traumatiserade barn och unga kan uppvisa varierande och ibland svårtolkade symptom och problembeteenden. Aktuell forskning gör att vi idag vet allt mer om hur trauman påverkar hjärnan och de konsekvenser detta får för barn och ungdomars utveckling, inlärning och beteende. Det finns mycket vi kan göra i skolan för skapa goda förutsättningar för läkande, utveckling och inlärning.

– I skolan möter vi fler och fler barn och ungdomar som varit med om traumatiska händelser. Vi ska inte bedriva terapeutisk behandling i skolan men vi behöver mer kunskap om trauma och hur vi ska bemöta barn och ungdomar som blivit utsatta, säger Anton Sjögren leg. psykolog tidigare Rädda Barnen, nu utbildare och handledare på Pedagogisk psykologi.

– Vi erbjuder en utbildning med syfte att höja trauma-kompetensen för pedagoger och elevhälsopersonal. Det är viktigt med en bra och aktuell kunskapsbas för att kunna agera och verka hälsofrämjande och förebyggande i skolan, säger Erik Rova leg. psykolog, Pedagogisk psykologi.

– Det här var precis vad jag behövde, bra och tydlig information med en och annan synvända. Det känns tryggare att möta eleverna nu, säger en positiv kursdeltagare.

Här kan du läsa mer om utbildningen Traumakunskap och bemötande i skolan.

Om du har frågor hör gärna av dig till Erik Rova på mejl eller 070-2363200.

Arkiverad under: Elevhälsa, Tidiga insatser, Utbildning Taggad som: Bemötande, Elevhälsa, Trauma, Traumamedveten omsorg, Traumamedvetet bemötande, Utbildning

Tips! Så bemöter du vredesutbrott hos barn

september 27, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Låg-affektivt förhållningssätt handlar om att skapa en miljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. Affekter och känslor smittar, ofta reagerar vi med samma affekt som de vi möter. I problemsituationer är stressnivån av stor betydelse, vi människor använder oss av en rad strategier (vissa mer funktionella än andra) för att hantera stressfyllda situationer och behålla självkontrollen. Med ett låg-affektivt förhållningssätt vill vi utifrån kunskap om hur affekter och stress smittar för att kunna förstå och förebygga problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering.

Pedagogisk psykologi ingår i ett nationellt nätverk av psykologer som arbetar med lågaffektiva metoder. Nätverket Lågaffektiva Psykologer initierades 2011 av Bo Hejlskov Elvén för att öka spridningen av lågaffektivt bemötande i mötet. I nätverket finns psykologer verksamma inom en rad områden med olika specialiteter. Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer. Alla medlemmar kan erbjuda handledning och utbildning i lågaffektivt bemötande.
lowarousalnätverk

 

Vi använder lågaffektiva metoder när vi handleder och utbildar skolpersonal. Metoderna är även mycket användbara i mötet med barn och ungdomar som upplevt traumatiska händelser och är en viktig del när vi handleder och utbildar personal som möter den gruppen. Läs mer om vår utbildning om Traumakunskap och bemötande för skolpersonal.

Vår kompis, kollega och medlem i nätverket Lågaffektiva psykologer Tina Emet har gjort en liten film som beskriver hur man kan förstå och hantera vredesutbrott hos barn. Affektregleringskurvan är en central modell i Lågaffektiv metod och ett användbart verktyg i skolan, hemma och på boenden.

 

 

Arkiverad under: Elevhälsa, Lågaffektivt bemötande Taggad som: ADHD, Autism, Elevhälsa, Funktionsnedsättning, Handledning, Hejlskov, Skola, Trauma, Utbildning

Podcast om hälsofrämjande arbete i skolan

augusti 18, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Anton-1024x682I det senaste avsnitten av Rädda Barnens podcast pratar Anton Sjögren om elevhälsa. Hur kan vi vrida fokus mot hälsofrämjande arbete och förebygga psykisk ohälsa i skolan? De allra flesta barn i skolan mår bra, men det finns också elever som inte gör det. Och de behöver hjälp. Vad kan skolan göra för att de barnen ska må bättre? Lyssna på det här högaktuella podcastavsnittet om psykisk hälsa i skolan och elevhälsans arbete.

Du hittar podcasten på iTunes för iPhone och Pocket Casts för Android, eller lyssna direkt från Rädda Barnens hemsida.

Arkiverad under: Elevhälsa, Tidiga insatser, Utbildning Taggad som: Danuta Wasserman, Elevhälsa, Hälsofrämjande arbete, Lärmiljö, Rädda Barnen, Tidiga insatser, Utbildning

Bemötande och vuxnas ansvar

februari 17, 2015 Av Pedagogisk Psykologi

Vi har skrivit en debattartikel  om bemötande och vuxnas ansvar i ljuset av våktarvåldet. Den finns att läsa på Västerbottens-Kurirens debattsida.

IMG_0441

Arkiverad under: Lågaffektivt bemötande Taggad som: Ansvarsprincipen, Barnrätt, Bemötande, Lågaffektivt bemötande, Low-arousal, Utbildning

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom pedagogisk psykologi genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och du kan när som helst avregistrera dig.

Senaste inlägg

  • Konsten att hantera övergångar i skolan – Anna Borg
  • Klassrumsledarskap i praktiken – Jonas Nilsson
  • Tydliggörande pedagogik i skolan – David Edfelt
  • Samarbete, forskning och digiloga verktyg – Patricia Diaz & Joanna Lundin
  • Presentationslyftet – knep för ökat lärande och engagemang
  • Samtal i skolan under pandemin – Petter Iwarsson
  • Att äga klassrummet – Anna Sterlinger & Karin Boberg
  • Bjud in omvärlden i klassrummet – intervju med Maria Wiman
  • Forskningsläget kring hjärnträningprogram – vad vet vi?
  • John Steinberg – Intervju inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

Copyright © 2025 · Rova & Sjögren Psykologi AB, Västra Norrlandsgatan 27, 903 29 Umeå · Webbdesign av David Franzén.