• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
Pedagogisk Psykologi

Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

  • Utbildningar
    • Beteendeproblem i skolan
    • Traumakunskap i skolan
    • Att lösa problem tillsammans
    • Förebygga problematisk skolfrånvaro
    • Pedagogiskt Ledarskap
  • Tjänster
    • Handledning
    • Psykologisk kompetens till er skola
    • Psykologutredning
    • Föräldrastöd
  • Om Oss
  • Material
  • Nyhetsbrev
  • Media
  • Podcast
  • Blogg

Pedagogisk Psykologi

Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro – 5 viktiga punkter

maj 16, 2018 Av Pedagogisk Psykologi

Skolfrånvaro och “hemmasittande” är ett problem som ökar och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta. Frånvaro kan snabbt bli permanent vilket innebär ökad risk för bland annat psykisk ohälsa, missbruk, skolavhopp och arbetslöshet. Det är därför av stor vikt att vi känner till och agerar utifrån kunskap som finns om framgångsrikt närvaroarbete.

På senare tid har det kommit många bra rapporter, böcker och andra underlag på ämnet, se till exempel:

  • Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt
  • Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera,
  • Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro
  • Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor

Med avstamp i dessa och våra erfarenheter har vi försökt formulera några punkter vilka har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro:

    1. Goda relationer mellan lärare och elever. En skolmiljö och ett skolklimat där eleven känner sig trygg, accepterad och inkluderad har stor betydelse för närvaron.Det är även viktigt att som elev få hjälp att hitta sina resurser och att få upplevelser av att lyckas i skolarbetet. Att få bli sedd och vara bra på något i skolan ökar sannolikheten för att faktiskt komma dit.
    2. Kunskap om riskfaktorer hjälper oss identifiera elever i riskzon. Orsakerna till skolfrånvaro är många men kan delas in i tre områden vilka interagerar och påverkar varandra: individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. Elever med problematisk frånvaro uppvisar i högre grad än andra elever tecken på psykisk ohälsa samt en negativ självbild och låg uppfattning om de egna skolprestationerna. Det kan också vara så att eleven är frånvarande för att slippa bli utsatt för mobbning eller kränkningar i skolan.  Andra skolrelaterade faktorer kan vara otrygghet gällande skolbyten, stadieövergångar och klassbyten. Att inte få till en lärmiljö som är anpassad till elevens förutsättningar kan också leda till frånvaro.
    3. Tydliga rutiner för att främja närvaro och förebygga samt hantera frånvaro. Vad händer första gången, sjunde gången osv? Ett pålitligt frånvarosystem kan ge information om frånvaromönster vilka i sin tur kan innebära pedagogiska, sociala och organisatoriska utmaningar för skolan.
    4. Ge eleven den tid hen behöver för att ta sig tillbaka och stressa inte fram. Anpassningar av schema och en plan för hur eleven ska ta sig till skolan kan vara hjälpsamt.
    5. Behåll kunskapsfokus och ställ er frågan – Vilket stöd behöver eleven för att nå målen? Det är viktigt att vi i skolan fokuserar på det vi råder över och kan påverka, då ökar våra möjligheter att agera och risken för uppgivenhet minskar.

Om du vill veta mer om att arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro, ta gärna kontakt med oss. Vi föreläser, utbildar och handleder, tillsammans kan vi hitta ett upplägg som passar er. Klicka här för att läsa mer.

__

Referenser och tips för vidare lyssning och läsning:

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2012). Statistik och analys.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro

Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro – Maria Bühler, Annelie Karlsson & Terése Österholm

Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt av Martin Karlberg

Att förebygga frånvaro och främja närvaro av Teres Österholm 

Skolfrånvaro av Maja Lindqvist

Podcast Anpassa skolan – Problematisk skolfrånvaro

Hög frånvaro i skolan väcker oro hos utredare – SR, 13 september 2016.

Skolverket: Det är bekymmersamt – SR, 13 september 2016.

Regeringen vill utreda lång frånvaro från skolan – SR, 08 september 2015.

Hemmasittare och vägen tillbaka – SR, 12 maj 2015.

Blyga och ängsliga barn – Socialstyrelsen (2010).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan – Skolverket (2010).

Arkiverad under: Elevhälsa, Lågaffektivt bemötande, Tidiga insatser, Utbildning Taggad som: Främja närvaro, Lågaffektivt bemötande, Problematisk skolfrånvaro, Tidiga insatser

Utbildningsdag SON-R för psykologer

maj 3, 2018 Av Pedagogisk Psykologi

Är du psykolog och intresserad av att lära dig mer om icke-verbal psykologtestning och SON-R? 

Vi tycker att det allt oftare finns behov av  icke-verbala test, det är nödvändigt för att få en rättvisande bild av individens kapacitet och förmågor. Därför använder vi S.O.N-R, ett ickeverbalt test som finns i två versioner: en för barn i åldrarna 2 ½-7 år samt en version för åldrarna 6-40 år.  Testet kan ges både med verbala instruktioner och icke-verbalt. Det är lätt att administrera och tidsekonomiskt. Det ska med fördel kunna användas som ett komplement till Wechsler-skalorna. Vi är peppade! Testet är användbart i många olika verksamheter, både kliniskt och vid bedömning i skolan till exempel.

För att lära oss mer om testet har vi bjudit in superduktiga Gunilla Carlsson Kendall. Hon kommer till Umeå  den 6/9. Det kommer att vara en mycket intressant halvdag och kosta 1800kr plus moms, vi håller till i P5 på Väven. Är du intresserad av att gå? Vill du vara med? Här hittar du ett produktblad. Har du frågor eller vill anmäla dig kan du kontakta Anton Sjögren 0730-301337 anton@rovasjogren.se

Kursledare

Gunilla Carlsson Kendall

Leg psykolog, handledare, utbildare och författare 

Gunilla har mångårig erfarenhet av neuropsykologiska utredningar. Hon har arbetat i flera utredningsteam, bland annat på den barnneurologiska enheten på Karolinska Huddinge sjukhus i Stockholm. Hon har också arbetat mycket i skola/förskola, dels som verksam psykolog men också under de senaste 10 åren som utbildare och föreläsare. Gunilla har skrivit flera böcker riktade till pedagoger om barn med utvecklingsrelaterade svårigheter. Gunilla är också styrelseledamot i Sveriges Neuropsykologers Förening. Läs mer om Gunilla och hennes verksamhet på provivus.se

Arkiverad under: Elevhälsa, Utbildning Taggad som: Gunilla Carlsson Kendall, Icke-verbal testning, Psykologutredning, SON-R, Umeå, Väven

Metakognitionens roll vid inlärning och prestation

februari 12, 2018 Av Pedagogisk Psykologi

Metakognition kan enklast beskrivas som tänkande om tänkande. Att arbeta med metakognition innebär att kunna reflektera över sin nuvarande situation, framtida mål, potentiella handlingar, strategier och resultat. Denna form av självreflektion är av betydelse inom såväl skolan som livet i stort.

En av de viktigaste anledningarna att utveckla bättre metakognition är att det utvecklar vår förmåga att applicera kunskap, färdigheter och personliga egenskaper inom flera olika ämnesområden och domäner utöver den ursprungliga inlärningskontexten. Inom psykologisk forskning kallas detta för överföring och är på många vis det ultimata målet med utbildning, att eleverna ska kunna utgå vad de lärt sig i skolan och använda det i det verkliga livet (Fadel, Trilling & Bialik, 2016).

Matematik är ett område där man kunnat studera vikten av metakognition vid inlärning och prestation (Mevarech & Kramarski, 2014). Mindre erfarna matematiker valde till skillnad från de mer erfarna ofta en till synes användbar strategi och fortsatte sedan att använda den utan att kontrollera om strategin faktiskt fungerade väl. På grund av det slösade de mycket tid i onödan. De mer erfarna matematikerna, å andra sidan, uppvisade metakognition på så vis att de hela tiden övervakade för att se att den eller de strategier de valt faktiskt ledde fram mot det önskade resultatet snarare än en återvändsgränd (Gourgey, 1998).

Att på detta sätt kunna vara medveten om sitt eget tänkande i inlärningsprocessen påverkar hur elever tolkar och interagerar med uppgiften framför dem, vilka strategier de väljer ut och hur de använder dem i problemlösning. Dessa metakognitiva processer är kraftfulla verktyg och viktiga att träna inom alla ämnen och vid inlärning överlag.

Förmågor på vetenskaplig grund i skolan?

Psykologen Petri Partanen är en annan person som forskat kring betydelsen av mentala förmågor och metakognition i lärande. I en av studierna som ingick i Partanens avhandling (2016) fann han bland annat att arbetsminnesträning, en vanlig insats för barn i behov av stöd, inte gav någon effekt om den inte också kombinerades med metakognitiv träning.

På sin Facebooksida Skolutvecklarna Sverige skrev Partanen i november 2017 att om vi ska utveckla en skola på vetenskaplig grund måste vi prata mer om just vilka krav såväl förskolans som skolans läroplaner ställer på barn och ungdomars förmågor. Vi kan inte stanna enbart vid Blooms taxonomi för klassificering av lärandemål (1956) eller Svanelids fem förmågor (2014), eftersom båda dessa saknar evidens. I den omfattande internationella forskning som finns om förmågor framgår att dessa inte kan reduceras till just fem avgränsade förmågor. De utvecklas inte heller oberoende av varandra, vissa har en hierarkisk relation, exempelvis att analytisk förmåga och kunskapsinnehåll utgör en grund för utvecklingen av begreppsförmåga.

Partanen utkommer med två nya böcker om dessa frågor under 2018, Förmågor på vetenskaplig grund i förskolan och Förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Vi ser fram emot att läsa dem!

Arkiverad under: Förmågor

Lågaffektivt på film!

februari 6, 2018 Av Pedagogisk Psykologi

Vår kollega Stefan Boström har tagit fram ett spännande alternativ till böcker och föreläsningar om lågaffektivt bemötande. Som den troligtvis första i sitt slag har lågaffektiva filmcirkeln just haft premiär på Youtube och Facebook. Syftet är att utifrån det lågaffektiva förhållningssättet stötta personal som i sitt arbete möter människor med utmanande beteenden.

Stefan, själv verksam som psykolog i skolan kring särskilda undervisningsgrupper, fick idén utifrån insikten om att kompetensutveckling behöver vara enkelt och lätt att genomföra för att fungera:

Jag funderade länge på hur kunskapsöverföringsbiten bäst skulle kunna ske? Alla läser inte böcker, kanske hinner man inte, men det är som det är och svårt att komma ifrån. Det kändes viktigt att göra något som är enkelt att använda och som kan leda till förändring. Då kom jag på att varför inte göra film istället? Dels är det roligt och enkelt att titta på film,samtidigt som det kan vara ett sätt för arbetslaget att utvecklas. Förhoppningsvis kan det leda till en påfyllning kring det lågaffektiva förhållningsättet och en möjlighet att utveckla ett gemensamt språk i arbetsgruppen.

Filmcirkeln består av totalt 8 korta filmer (10-20 minuter per film) och planen är att släppa en film ungefär varannan vecka under våren. I varje avsnitt presenteras enkla principer och konkreta tips utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt för att hjälpa arbetsgrupper att utvecklas. I slutet av varje film presenteras ett antal reflektionsfrågor där arbetsgruppen får möjlighet att tillsammans i gruppen reflektera och analysera kring det vardagliga arbetet för att sedan gå ut och pröva de nya kunskaperna i verksamheten. Innehållet passar både grupper som inte tidigare arbetat med lågaffektivt förhållningssätt och grupper som är mer vana.

Vill du använda den lågaffektiva filmcirklen i din verksamhet eller kanske tipsa någon annan? Materialet är kostnadsfritt och finns enkelt att tillgå:

https://facebook.com/filmcirkeln/

För mer info: http://www.psykologiskt.net/uncategorized/varldspremiar-for-lagaffektiva-filmcirkeln/

Arkiverad under: Okategoriserade

För stort fokus på skolprestation får motsatt effekt

augusti 24, 2017 Av Pedagogisk Psykologi

Vi vill alla att våra barn skall lyckas i skolan och växa upp till välmående, självständiga vuxna. Detta kan ibland leda oss som föräldrar till att starkt uppmuntra prestation och betyg. En nyligen publicerad amerikansk studie pekar på risker med detta och  understryker vikten av att föräldrar balanserar uppmuntran om prestation med att också uppmuntra socialarelationer och barnets egna välbefinnande.

Att uppmuntra presTjurigtBarn_webbtation i sig är inte dåligt, men det är mycket viktigt hur barnet upplever denna uppmuntran. Det blir problematiskt om barnet upplever förälderns uppmaningar som kritik eller ifrågasättande. Om förälderns fokus på skolprestation överskuggar eller ersätter uppmuntran om vänskapsrelationer, omtanke eller interpersonellt välbefinnande påverkas riskerar barnets mående att påverkas negativt. Studien pekar på ett negativt samband mellan barnens upplevelse av föräldern som kritisk med betoning på prestation med faktiska skolresultat. Det vill säga – mer betoning på prestation ledde till sämre mående OCH sämre skolresultat.  Det omvända gällde för barn som upplevde att föräldrarna värderade sociala relationer och barnets egna välbefinnande lika högt eller högre än prestationer.

Nyckeln tycks enligt forskarna alltså vara att hitta en balans, vi ska inte pressa elever att prestera på bekostnad av sociala färdigheter. Vi ska fokusera på välmående, trygghet och relationer i minst lika stor utsträckning som vi betonar prestation.

Referens: “When Mothers and Fathers Are Seen as Disproportionately Valuing Achievements: Implications for Adjustment Among Upper Middle Class Youth” Ciciolla, Curlee, Karageorge & Luthar. (2017)

Arkiverad under: Elevhälsa, Utbildning Taggad som: Förhållningssätt, skolprestation, uppmuntran

Lågaffektiva dagar 2018

augusti 23, 2017 Av Pedagogisk Psykologi

Nätverket Lågaffektiva psykologer välkomnar alla till Lågaffektiva dagar 2018. Två dagar som kommer att vara fyllda av föreläsningar och workshops kring hur man i olika verksamheter kan använda lågaffektivt bemötande. Temat för dagarna är ”att skapa förutsättningar för både personal och brukare/patienter/elever att lyckas”. Under dagarna kommer ni få ta del av grunderna inom det lågaffektiva bemötandet, både historiskt och teoretiskt, och ni kommer även få chans att fördjupa er i hur man konkret kan använda lågaffektivt bemötande inom t.ex. skola, psykiatri, LSS-verksamhet, hvb-hem, SiS-verksamhet med mera.
Psykolog Bo Hejlskov Elvén är såklart en av huvudtalarna under dagarna. Särskilt inbjuden gäst är Andy McDonnell som är grundaren till ”low arousal approach”, ur vilken Lågaffektivt bemötande har växt fram. Anton Sjögren kommer att föreläsa tillsammans med Stina Hindström om varför ett lågaffektivt bemötande lämpar sig i mötet med traumatiserade personer. Erik Rova kommer tillsammans med Stefan Boström att anordna en workshop om hur man tar det lågaffektiva till nästa nivå på sin skola.

På Lågaffektiva dagar 2018 kan du läsa mer.

Arkiverad under: Lågaffektivt bemötande

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 4
  • Gå till sida 5
  • Gå till sida 6
  • Gå till sida 7
  • Gå till sida 8
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 12
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom pedagogisk psykologi genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och du kan när som helst avregistrera dig.

Senaste inlägg

  • Konsten att hantera övergångar i skolan – Anna Borg
  • Klassrumsledarskap i praktiken – Jonas Nilsson
  • Tydliggörande pedagogik i skolan – David Edfelt
  • Samarbete, forskning och digiloga verktyg – Patricia Diaz & Joanna Lundin
  • Presentationslyftet – knep för ökat lärande och engagemang
  • Samtal i skolan under pandemin – Petter Iwarsson
  • Att äga klassrummet – Anna Sterlinger & Karin Boberg
  • Bjud in omvärlden i klassrummet – intervju med Maria Wiman
  • Forskningsläget kring hjärnträningprogram – vad vet vi?
  • John Steinberg – Intervju inför Pedagogiskt Ledarskap 2020

Copyright © 2025 · Rova & Sjögren Psykologi AB, Västra Norrlandsgatan 27, 903 29 Umeå · Webbdesign av David Franzén.