Musikhjälpen har i år temat ”Alla har rätt att fungera olika”. Vi vill bidra till det fina initiativet. Därför auktionerar vi ut en utbildning i lågaffektivt bemötande, ett förhållningssätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett effektivt och etiskt försvarbart sätt.
Klicka här för att läsa mer och lägga ett bud!
Dela gärna inlägget vidare.
#mh18 #rovasjogren #pedagogiskpsykologi
Vad utmärker en bra ledare?
Enligt Simon Elvnäs, forskare vid KTH och författare till boken ”Effektfull – detaljerade studier av ledarskap”, är tre beteenden särskilt viktiga:
Tydlighet – innebär exempelvis att ledare bör klargöra och konkretisera mål, uppdelat utifrån år, halvår, kvartal, månad, vecka och dag. Och även bryta ner dessa mål i konkreta dagliga aktiviter. Detta är något ledare delvis behöver göra för sig själva, men också genom att prata, resonera och planera i dialog tillsammans med medarbetare och personal.
Uppmärksamhet – innebär att ledare bör ha rutiner och system för att uppmärksamma, utvärdera och följa upp utfört arbete.
Återkoppling – innebär att ge värderad feedback om det utförda arbetet blev bra eller dåligt och förklara varför. I Elvnäs studier videofilmades ledare. Videoupptagningarna visade på att ledares återkoppling till stora delar neutral, och består av orden ”Mm.”, ”Ah”, ”Okej”, i kombination med att man nickar på huvudet. Snarare än att man värderade arbetet som positivt eller negativt och ledare väldigt sällan eller aldrig förklarar varför arbetsinsatsen var bra eller dåligt. Den extra anstränging som värderad återkoppling kräver är dock en viktig insats i ett effektfullt ledarskap.
För mer om detta, rekommenderar vi dig att läsa Simon Elvnäs bok ”Effektfull: Detaljerade studier av ledarskap”.
Gå också gärna in och prenumerera på vår nya YouTube-kanal för Pedagogisk Psykologi – om du vill se mer videos från oss!
Av personer som är nya i skolans värld får vi ibland frågan: ”Vad bör jag läsa för att bilda mig en bättre förståelse för pedagogisk psykologi?” Oftast är det psykologer som frågar oss, men även andra professioner inom elevhälsan. Därför har vi nu satt ihop listorna 101 lästips för psykologer i skolan och 101 lästips för psykologer i förskolan.
Här hittar du många klassiker, så som Att platsa i en skola för alla av Säljo & Hjörne och Att utveckla elevhälsa av Petri Partanen. Men också många av de fantastiska nya böcker och publikationer som getts ut de senaste åren, exempelvis Hantera, utvärdera och förändra (2018) av Hejlskov Elvén och Sjölund, Psykologi för klassrummet (2016) av Lehtinen och Jakobsson Lundin och Psifos kvalitetsmodell för psykologers arbete i elevhälsan (2018).
Dela gärna inlägget vidare om du känner någon inom skola/elevhälsa som du tror kan ha nytta av dessa listor!
Transpersoner är i flera avseende en särskilt utsatt grupp och det finns ett behov av ökad kunskap om hur vi bäst främjar transpersoners lika rättigheter.
Regeringen gick den här veckan ut med beskedet att de stärker arbetet för HBTQ-personers lika rättigheter och möjligheter.
Nedan finner du här en infografik om HBTQ-begrepp och bemötande.
Vissa av begreppen kan väcka frågor eller upplevas ha en positiv/negativ laddning. För att få en mer nyanserad och problematiserande beskrivning av samtliga dessa begrepp rekommenderar vi därför intresserade läsare att kolla in källan till informationen: HBTQ+ : psykologiska perspektiv och bemötande (2017) av Tove Lundberg, Anna Malmquist, Matilda Wurm, Elisabet Fredholm.
Klicka på bilden för att se den i större storlek! Högerklicka och välj ”Spara som… för att ladda ner den.
PS: Dela gärna infografiken vidare om du fann den använbar!
I det här inlägget hittar du en infografik över 8 former av nätmobbning som vi satt ihop utifrån boken ”Nätmobbning: handbok för skolan” (2016) av Ann Frisén och Sofia Berne. Klicka på bilden för att se den i större storlek! Högerklicka och välj ”Spara som…” för att ladda ner den.
Ur bokbeskrivningen:
Boken är full av konkreta tips till pedagoger och elevhälsopersonal och ett viktigt komplement till skolans förebyggande arbetet mot mobbning utanför nätet. Du hittar den här på Adlibris.
PS: Dela gärna infografiken vidare om du fann den använbar!
Hur kan vi bemöta barn och ungdomar som befinner sig i kris eller varit med om trauma? Finns det några grundläggande principer man kan utgå från i detta arbete?
I boken Barn på flykt – Modernt krisstöd och traumamedvetet möte beskriver psykolog och psykoterapeut Sophie Arnö en ny syn på krisstöd som vuxit fram ur det senaste decenniets forskning. Tidigare betonades främst metodstyrda professionella interventioner. Idag förespråkas däremot ett mer individ- och situationsanpassat stöd med ökad respekt för självläkande processer (Hobfoll m.fl., 2007).
Vi reagerar alla olika på svåra händelser. Det finns med andra ord inget facit som kan appliceras på alla människor. Inga förutbestämda faser som alla per automatik genomgår.
Några av de faktorer som kan påverka människors krisreaktioner är individuella förutsättningar, ålder, kontext, personlighet och biologi, nätverk, copingstrategier (dvs. hur vi tar itu med saker och hanterar svårigheter) och personens tolkning av händelsen/händelserna de varit med om.
Det är först efter att tid passerat och situationen stabiliserats som man kan veta vilka personer som får kvarstående besvär och kan behöva mer stöd efter en kris. Vad människor behöver i de flesta fall är vardagligt stöd i övergången från normal krisreaktion till stabilisering, snarare än diagnos och klinisk behandling.
Fem viktiga principer som kan ligga till grund för anpassade insatser efter trauma är följande:
Trygghet är ett grundläggande behov för att människans fysiologiska stressystem ska kunna komma ner i varv. Främja trygghet genom att exempelvis:
Naturliga reaktioner på stressande händelser kan vara sådant som fysisk uppvarvning i form av förhöjd ångest eller avtrubbning som tar sig uttryck i känslor av frånvaro och apati. Främja lugn genom att exempelvis:
När man upplever en skrämmande eller påfrestande situation som är bortom ens egen kontroll kan det vara lätt att tappa känslan av att man är kapabel att hantera tillvaron i vidare bemärkelse. Främja tillit genom att exempelvis:
Det finns mycket forskning som betonar att socialt stöd är den enskilt viktigaste friskhetsfaktorn efter svåra händelser i livet (Hedrenius & Johansson, 2013). Främja samhörighet genom att exempelvis:
Om en människa drabbas av svåra eller extrema händelser är det vanligt att deras föreställning om världen som god, trygg och förutsägbar skadas. Detta kan i sin tur leda till känslor av förlust, förtvivlan och hopplöshet. Främja hopp genom att exempelvis:
Alla typer av insatser som främjar en känsla av trygghet, lugn, tillit, samhörighet eller hopp kan bidra till en positiv utveckling hos barn och ungdomar efter påfrestande livshändelser. Dessa fem principer är hämtade ur boken Barn på flykt av psykolog och psykoterapeut Sophie Arnö, utifrån forskning av Hobfoll med flera (2007). Boken blandar berättelser om barn på flykt med modern psykologisk teori och forskning om krisstöd och trauma på ett föredömligt sätt. Klicka här för att läsa mer om boken.
Källor:
Arnö, S. (2018). Barn på flykt: Modernt krisstöd och traumamedvetet möte (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hobfoll, S. E., Watson, P., Bell, C. C., Bryant, R. A., Brymer, M. J., Friedman, M. J., … & Maguen, S. (2007). Five essential elements of immediate and mid–term mass trauma intervention: Empirical evidence. Psychiatry: Interpersonal and Biological Processes, 70(4), 283-315. Hämtad 05 juni 2018, från https://www.researchgate.net/publication/238789146_Five_Essential_Elements_of_Immediate_and_MidTerm_Mass_Trauma_Intervention
Hedrenius, S., & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser : att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur & Kultur.
