Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

Lågaffektivt bemötande

Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro – 5 viktiga punkter

Av

Skolfrånvaro och “hemmasittande” är ett problem som ökar och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta. Frånvaro kan snabbt bli permanent vilket innebär ökad risk för bland annat psykisk ohälsa, missbruk, skolavhopp och arbetslöshet. Det är därför av stor vikt att vi känner till och agerar utifrån kunskap som finns om framgångsrikt närvaroarbete.

På senare tid har det kommit många bra rapporter, böcker och andra underlag på ämnet, se till exempel:

Med avstamp i dessa och våra erfarenheter har vi försökt formulera några punkter vilka har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro:

    1. Goda relationer mellan lärare och elever. En skolmiljö och ett skolklimat där eleven känner sig trygg, accepterad och inkluderad har stor betydelse för närvaron.Det är även viktigt att som elev få hjälp att hitta sina resurser och att få upplevelser av att lyckas i skolarbetet. Att få bli sedd och vara bra på något i skolan ökar sannolikheten för att faktiskt komma dit.
    2. Kunskap om riskfaktorer hjälper oss identifiera elever i riskzon. Orsakerna till skolfrånvaro är många men kan delas in i tre områden vilka interagerar och påverkar varandra: individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. Elever med problematisk frånvaro uppvisar i högre grad än andra elever tecken på psykisk ohälsa samt en negativ självbild och låg uppfattning om de egna skolprestationerna. Det kan också vara så att eleven är frånvarande för att slippa bli utsatt för mobbning eller kränkningar i skolan.  Andra skolrelaterade faktorer kan vara otrygghet gällande skolbyten, stadieövergångar och klassbyten. Att inte få till en lärmiljö som är anpassad till elevens förutsättningar kan också leda till frånvaro.
    3. Tydliga rutiner för att främja närvaro och förebygga samt hantera frånvaro. Vad händer första gången, sjunde gången osv? Ett pålitligt frånvarosystem kan ge information om frånvaromönster vilka i sin tur kan innebära pedagogiska, sociala och organisatoriska utmaningar för skolan.
    4. Ge eleven den tid hen behöver för att ta sig tillbaka och stressa inte fram. Anpassningar av schema och en plan för hur eleven ska ta sig till skolan kan vara hjälpsamt.
    5. Behåll kunskapsfokus och ställ er frågan – Vilket stöd behöver eleven för att nå målen? Det är viktigt att vi i skolan fokuserar på det vi råder över och kan påverka, då ökar våra möjligheter att agera och risken för uppgivenhet minskar.

Om du vill veta mer om att arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro, ta gärna kontakt med oss. Vi föreläser, utbildar och handleder, tillsammans kan vi hitta ett upplägg som passar er. Klicka här för att läsa mer.

__

Referenser och tips för vidare lyssning och läsning:

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2012). Statistik och analys.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro

Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro – Maria Bühler, Annelie Karlsson & Terése Österholm

Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt av Martin Karlberg

Att förebygga frånvaro och främja närvaro av Teres Österholm 

Skolfrånvaro av Maja Lindqvist

Podcast Anpassa skolan – Problematisk skolfrånvaro

Hög frånvaro i skolan väcker oro hos utredare – SR, 13 september 2016.

Skolverket: Det är bekymmersamt – SR, 13 september 2016.

Regeringen vill utreda lång frånvaro från skolan – SR, 08 september 2015.

Hemmasittare och vägen tillbaka – SR, 12 maj 2015.

Blyga och ängsliga barn – Socialstyrelsen (2010).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan – Skolverket (2010).

Lågaffektiva dagar 2018

Av

Nätverket Lågaffektiva psykologer välkomnar alla till Lågaffektiva dagar 2018. Två dagar som kommer att vara fyllda av föreläsningar och workshops kring hur man i olika verksamheter kan använda lågaffektivt bemötande. Temat för dagarna är ”att skapa förutsättningar för både personal och brukare/patienter/elever att lyckas”. Under dagarna kommer ni få ta del av grunderna inom det lågaffektiva bemötandet, både historiskt och teoretiskt, och ni kommer även få chans att fördjupa er i hur man konkret kan använda lågaffektivt bemötande inom t.ex. skola, psykiatri, LSS-verksamhet, hvb-hem, SiS-verksamhet med mera.
Psykolog Bo Hejlskov Elvén är såklart en av huvudtalarna under dagarna. Särskilt inbjuden gäst är Andy McDonnell som är grundaren till ”low arousal approach”, ur vilken Lågaffektivt bemötande har växt fram. Anton Sjögren kommer att föreläsa tillsammans med Stina Hindström om varför ett lågaffektivt bemötande lämpar sig i mötet med traumatiserade personer. Erik Rova kommer tillsammans med Stefan Boström att anordna en workshop om hur man tar det lågaffektiva till nästa nivå på sin skola.

På Lågaffektiva dagar 2018 kan du läsa mer.

Lågaffektivt projekt ledde till tryggare personal

Av

cpsUnder vårterminen 2017 har vi tillsammans med Bjurholms kommun genomfört ett projekt för att införliva lågaffektivt bemötande i skolans hälsofrämjande arbete. Lågaffektivt bemötande handlar om att skapa en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar. För att lyckas med det behöver vi bli bra på att förstå, hantera samt förebygga problemsituationer i skolan.

Satsningen har kombinerat en kompetenshöjning för samtlig skolpersonal med riktade insatser till elevhälsopersonal. Vår ambition har varit att elevhälsopersonalen ska kunna stötta och facilitera implementeringen av lågaffektivt bemötande. Vårt projekt har varit en viktig pusselbit i det hälsofrämjande och förebyggande arbete i vilket elevhälsopersonalen och övrig skolpersonal utgår ifrån en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt.

Både skolpersonalen och elevhälsopersonalen upplever att deras kunskaper kring problemskapande beteende och lågaffektivt bemötande har ökat. De upplever att de blivit tryggare i hur de kan hantera svåra situationer. I utvärderingen har vi försökt titta närmre på skolpersonalens tankar och inställning till problemskapande beteende. Efter genomförda utbildningsinsatser tycks personalen i mindre utsträckning tänka att det är eleven/vårdnadshavares ansvar att komma tillrätta med problemen, de tycker inte att det är lika viktigt att ”visa vem som bestämmer” eller att eleverna har kontroll och uppsåt i svåra situationer.

I den nedan länkade projektrapporten kan du läsa mer om hur vi lagt upp arbetet och vad skolpersonalen tyckte. I höst kommer vi att genomföra ett projekt med samma upplägg tillsammans med en annan kommun men kommer då också att inkludera förskolan. Kul! Det ser vi fram emot! Om du vill veta mer om projektet eller vill genomföra något liknande på din skola eller i din kommun är du hjärtligt välkommen att kontakta oss.

Här kan du läsa hela projektrapporten.

Vill du veta mer mejla till erik@rovasjogren.se eller ring 070-2363200

Levla lärmiljön uppdateras

Av

Levla LärmiljönLevla-Materialet togs fram inom ramen av ett projekt i Umeå kommun 2013-2015. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning av en problemsituation och sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. I projektet arbetade två specialpedagoger, Liselott Wihlbäck och Anna Boman, samt en psykolog, Erik Rova.

Nu har anpassnings- och åtgärdsbanken uppdaterats. Du hittar lättillgängliga beskrivningar av anpassningar som handlar om bland annat valförslag, delaktighet, motivation och självkontroll.

Materialet är fritt att användas och hittas på http://levla.nu

Mer information om projektet hittar du här:

http://www.specialnest.se/skola/vaga-tanka-i-nya-banor

http://www.psykologforbundet.se/Documents/Psykologtidningen/Aktuellt%202016%20pdf/PT%204-5%202016%2021-22.pdf

Lågaffektivt bemötande – en pedagogisk utmaning

Av

IMG_3557I det senaste numret av Psykologtidningen finns en fin artikel om lågaffektivt bemötande och Levla lärmiljön.

Problemskapande beteenden hos elever kan med rätt verktyg hanteras som pedagogiska utmaningar och inte främst som besvärliga situationer. Det är tanken bakom projektet Levla, som psykolog Erik Rova i Umeå varit med att utforma.

-Vi vill implementera ett lågaffektivt bemötande i skolan och ett strukturerat stöd för att uppnå en lärmiljö som genomsyras av lugn och positiva förväntningar.

Här kan du läsa hela artikeln.

Vad är lågaffektivt bemötande?

Av

Lågaffektivt bemötande är ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Det handlar om att ha förståelse om varför individen tar till problemskapande beteende. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd, kraftig stress och demens.

Vi ska sträva efter att förebygga så att individen slipper använda det problemskapande beteendet. Det handlar om att skruva i miljön, hitta vägar och sätt för att undvika problemsituationer.

Vi har strategier för att hantera problemskapande/våldsamt beteende när det väl uppstår. Vi använder metoder som inte är farliga, vi vill behålla tillit.

Lågaffektivt bemötande vilar på tre pedagogiska principer:

1. Ansvarsprincipen

Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar.

2. Kontrollprincipen

Vår uppgift är att hjälpa den vi möter att behålla eller återfå självkontrollen. Ofta måste vi frigöra oss från vår ”vanliga” reaktion för att inte öka stressen.

3. Principen om affektsmitta

Vi påverkas av och påverkar andras affekter. Det är viktigt att vara uppmärksam på egna affekter och bibehålla lugn för att öka chansen att situationen skall präglas av lugn.

Läs gärna mer på Bo Hejlskovs hemsida eller i någon av hans böcker.

Ett viktigt ramverk inom lågaffektivt bemötande är att tänka i termer av 3 olika ”verktygslådor”. När vi arbetar med problemskapande beteende och svåra situationer behöver vi först ha verktyg för att hantera det som händer.

Sedan måste vi sätta oss ner och ta fram verktyg för att utvärdera det som hände, att kartlägga och förstå varför saker och ting inte blev bra och hur vi kan undvika att samma problem uppstår i framtiden.

Och slutligen behöver vi verktyg för att förändra, en handlingsplan för vad vi ska göra istället, hur vi kan förändra krav och förutsättningar på ett sätt som gör det möjligt att lyckas bättre i framtiden.

Vi erbjuder utbildning i lågaffektivt bemötande

Vill du eller din skola lära sig mer lågaffektivt bemötande? Vi har stor erfarenhet av att leda utbildningsinsatser för skola och andra verksamheter i denna metod.

För att läsa mer om dessa utbildningar, klicka här.