Pedagogisk Psykologi

En kunskapsportal för skolpersonal

Lågaffektivt bemötande

VÄXA – ett stödmaterial för förskolan

Av

VÄXA materialet förskola

Vi har tillsammans med Örnsköldsviks kommun genomfört ett projekt för att skapa ett nytt förebyggande stödmaterial för förskolan. Stödmaterialet VÄXA är en satsning med fokus på att kartlägga och förebygga konflikter och problemsituationer. Projektet består av en resursbank med strukturerat stöd vid kartläggning och åtgärder vid olika problem som uppstår i förskolans vardag.

Stödmaterialet har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av förskolechefer, kvalitetsledare, specialpedagoger och förskollärare tillsammans med psykolog Erik Rova som specialiserar sig på skol- och förskolefrågor. Materialet grundar sig i teorier om lågaffektivt bemötande av barn i förskoleåldern.

Projektet bygger vidare på en tidigare insats som Umeå kommun gjort för grundskolan och psykolog Erik Rova har varit central i framtagandet av båda materialen.

– I förskolan uppstår ofta olika typer av knepig situationer där det kan bli konflikter och misslyckanden för  både barn och pedagoger berättar Erik Rova. – Olika barn har olika behov av stöd och anpassningar, och förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans. Vilket man också trycker på i den nya reviderade läroplanen för förskolan.

– Många gånger finns kompetensen i hur man löser dessa situationer redan i arbetslaget men det behövs ibland stöd och nya uppslag för att pedagogerna ska komma vidare i sitt arbete. Stödmaterialet VÄXA har tagits fram i syfte att vägleda och stödja samtalet mellan pedagoger i förskolan när man står inför just dessa situationer, säger Erik Rova.

Både kartläggningsmaterialet och åtgärdsbanken kommer att vara fritt att använda även för andra kommuner. -Vi tycker att det är självklart att det här fina materialet ska göra så mycket nytta som möjligt berättar Johan Berglund biträdande elevhälsochef. -Vi är en kommun som prioriterar förskolans utveckling men vi delar gärna med oss av vår kunskap och vi tror att det här är något som kommer efterfrågas även utanför kommungränsen.

Har du frågor om materialet, är intresserad av en introduktionsutbildning, workshop eller implementeringsinsats, hör gärna av dig till Erik Rova på erik@rovasjogren.se 070-2363200.

Här kan du läsa en artikel om materialet.


—

Uppdatering 2022-09-20: VÄXA-materialet har tidigare legat öppet på Örnsköldsviks kommuns hemsida, men efter en omstrukturering av hemsidan så ligger det numera endast på deras intra-nät. Örnsköldsviks kommun har reviderat materialet och implementerar det nu i sin verksamhet. I dagsläget är de inte beredda att dela materialet.

Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro – 5 viktiga punkter

Av

Skolfrånvaro och “hemmasittande” är ett problem som ökar och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta. Frånvaro kan snabbt bli permanent vilket innebär ökad risk för bland annat psykisk ohälsa, missbruk, skolavhopp och arbetslöshet. Det är därför av stor vikt att vi känner till och agerar utifrån kunskap som finns om framgångsrikt närvaroarbete.

På senare tid har det kommit många bra rapporter, böcker och andra underlag på ämnet, se till exempel:

Med avstamp i dessa och våra erfarenheter har vi försökt formulera några punkter vilka har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro:

    1. Goda relationer mellan lärare och elever. En skolmiljö och ett skolklimat där eleven känner sig trygg, accepterad och inkluderad har stor betydelse för närvaron.Det är även viktigt att som elev få hjälp att hitta sina resurser och att få upplevelser av att lyckas i skolarbetet. Att få bli sedd och vara bra på något i skolan ökar sannolikheten för att faktiskt komma dit.
    2. Kunskap om riskfaktorer hjälper oss identifiera elever i riskzon. Orsakerna till skolfrånvaro är många men kan delas in i tre områden vilka interagerar och påverkar varandra: individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. Elever med problematisk frånvaro uppvisar i högre grad än andra elever tecken på psykisk ohälsa samt en negativ självbild och låg uppfattning om de egna skolprestationerna. Det kan också vara så att eleven är frånvarande för att slippa bli utsatt för mobbning eller kränkningar i skolan.  Andra skolrelaterade faktorer kan vara otrygghet gällande skolbyten, stadieövergångar och klassbyten. Att inte få till en lärmiljö som är anpassad till elevens förutsättningar kan också leda till frånvaro.
    3. Tydliga rutiner för att främja närvaro och förebygga samt hantera frånvaro. Vad händer första gången, sjunde gången osv? Ett pålitligt frånvarosystem kan ge information om frånvaromönster vilka i sin tur kan innebära pedagogiska, sociala och organisatoriska utmaningar för skolan.
    4. Ge eleven den tid hen behöver för att ta sig tillbaka och stressa inte fram. Anpassningar av schema och en plan för hur eleven ska ta sig till skolan kan vara hjälpsamt.
    5. Behåll kunskapsfokus och ställ er frågan – Vilket stöd behöver eleven för att nå målen? Det är viktigt att vi i skolan fokuserar på det vi råder över och kan påverka, då ökar våra möjligheter att agera och risken för uppgivenhet minskar.

Om du vill veta mer om att arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro, ta gärna kontakt med oss. Vi föreläser, utbildar och handleder, tillsammans kan vi hitta ett upplägg som passar er. Klicka här för att läsa mer.

__

Referenser och tips för vidare lyssning och läsning:

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2012). Statistik och analys.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro

Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro – Maria Bühler, Annelie Karlsson & Terése Österholm

Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt av Martin Karlberg

Att förebygga frånvaro och främja närvaro av Teres Österholm 

Skolfrånvaro av Maja Lindqvist

Podcast Anpassa skolan – Problematisk skolfrånvaro

Hög frånvaro i skolan väcker oro hos utredare – SR, 13 september 2016.

Skolverket: Det är bekymmersamt – SR, 13 september 2016.

Regeringen vill utreda lång frånvaro från skolan – SR, 08 september 2015.

Hemmasittare och vägen tillbaka – SR, 12 maj 2015.

Blyga och ängsliga barn – Socialstyrelsen (2010).

Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan – Skolverket (2010).

Lågaffektivt projekt ledde till tryggare personal

Av

cpsUnder vårterminen 2017 har vi tillsammans med Bjurholms kommun genomfört ett projekt för att införliva lågaffektivt bemötande i skolans hälsofrämjande arbete. Lågaffektivt bemötande handlar om att skapa en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar. För att lyckas med det behöver vi bli bra på att förstå, hantera samt förebygga problemsituationer i skolan.

Satsningen har kombinerat en kompetenshöjning för samtlig skolpersonal med riktade insatser till elevhälsopersonal. Vår ambition har varit att elevhälsopersonalen ska kunna stötta och facilitera implementeringen av lågaffektivt bemötande. Vårt projekt har varit en viktig pusselbit i det hälsofrämjande och förebyggande arbete i vilket elevhälsopersonalen och övrig skolpersonal utgår ifrån en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt.

Både skolpersonalen och elevhälsopersonalen upplever att deras kunskaper kring problemskapande beteende och lågaffektivt bemötande har ökat. De upplever att de blivit tryggare i hur de kan hantera svåra situationer. I utvärderingen har vi försökt titta närmre på skolpersonalens tankar och inställning till problemskapande beteende. Efter genomförda utbildningsinsatser tycks personalen i mindre utsträckning tänka att det är eleven/vårdnadshavares ansvar att komma tillrätta med problemen, de tycker inte att det är lika viktigt att ”visa vem som bestämmer” eller att eleverna har kontroll och uppsåt i svåra situationer.

I den nedan länkade projektrapporten kan du läsa mer om hur vi lagt upp arbetet och vad skolpersonalen tyckte. I höst kommer vi att genomföra ett projekt med samma upplägg tillsammans med en annan kommun men kommer då också att inkludera förskolan. Kul! Det ser vi fram emot! Om du vill veta mer om projektet eller vill genomföra något liknande på din skola eller i din kommun är du hjärtligt välkommen att kontakta oss.

Här kan du läsa hela projektrapporten.

Vill du veta mer mejla till erik@rovasjogren.se eller ring 070-2363200

Lågaffektivt bemötande – en pedagogisk utmaning

Av

IMG_3557I det senaste numret av Psykologtidningen finns en fin artikel om lågaffektivt bemötande och Levla lärmiljön.

Problemskapande beteenden hos elever kan med rätt verktyg hanteras som pedagogiska utmaningar och inte främst som besvärliga situationer. Det är tanken bakom projektet Levla, som psykolog Erik Rova i Umeå varit med att utforma.

-Vi vill implementera ett lågaffektivt bemötande i skolan och ett strukturerat stöd för att uppnå en lärmiljö som genomsyras av lugn och positiva förväntningar.

Här kan du läsa hela artikeln.

Vad är lågaffektivt bemötande?

Av

Lågaffektivt bemötande är ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Det handlar om att ha förståelse om varför individen tar till problemskapande beteende. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd, kraftig stress och demens.

Vi ska sträva efter att förebygga så att individen slipper använda det problemskapande beteendet. Det handlar om att skruva i miljön, hitta vägar och sätt för att undvika problemsituationer.

Vi har strategier för att hantera problemskapande/våldsamt beteende när det väl uppstår. Vi använder metoder som inte är farliga, vi vill behålla tillit.

Lågaffektivt bemötande vilar på tre pedagogiska principer:

1. Ansvarsprincipen

Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar.

2. Kontrollprincipen

Vår uppgift är att hjälpa den vi möter att behålla eller återfå självkontrollen. Ofta måste vi frigöra oss från vår ”vanliga” reaktion för att inte öka stressen.

3. Principen om affektsmitta

Vi påverkas av och påverkar andras affekter. Det är viktigt att vara uppmärksam på egna affekter och bibehålla lugn för att öka chansen att situationen skall präglas av lugn.

Läs gärna mer på Bo Hejlskovs hemsida eller i någon av hans böcker.

Ett viktigt ramverk inom lågaffektivt bemötande är att tänka i termer av 3 olika ”verktygslådor”. När vi arbetar med problemskapande beteende och svåra situationer behöver vi först ha verktyg för att hantera det som händer.

Sedan måste vi sätta oss ner och ta fram verktyg för att utvärdera det som hände, att kartlägga och förstå varför saker och ting inte blev bra och hur vi kan undvika att samma problem uppstår i framtiden.

Och slutligen behöver vi verktyg för att förändra, en handlingsplan för vad vi ska göra istället, hur vi kan förändra krav och förutsättningar på ett sätt som gör det möjligt att lyckas bättre i framtiden.

Vi erbjuder utbildning i lågaffektivt bemötande

Vill du eller din skola lära sig mer lågaffektivt bemötande? Vi har stor erfarenhet av att leda utbildningsinsatser för skola och andra verksamheter i denna metod.

För att läsa mer om dessa utbildningar, klicka här.

Att möta traumatiserade barn i skolan

Av

Vad behöver vi i skolan känna till för att bemöta barn som upplevt trauma?

I den här artikeln sammanfattas  grunderna av traumamedveten omsorg eller traumamedvet bemötande (traumainformed care/practice) såsom de beskrivs av av den australiensiska psykologen Howard Bath.

Merparten av läkeprocessen efter trauma sker i vardagliga miljöer, utanför terapirummet. Därför är det viktigt för alla som arbetar med traumatiserade barn och ungdomar, inte bara för psykologer och terapeuter, att känna till några grundläggande principer. Utifrån de senaste årtiondenas forskning och litteratur om trauma och resiliens har Bath formulerat vad barn som upplevt trauma behöver (Bath 2008; 2015). 

Här följer en kort beskrivning av traumatiserade barns grundläggande behov. Med utgångspunkt i dessa behov kan vi skapa förutsättningar, förutsättningar att läka och utvecklas.

1. Behovet av Trygghet

Vi behöver skapa en miljö där barnen får uppleva säkerhet och lugn. Detta är något som av naturliga skäl kan ta tid. Men det är mycket viktigt eftersom det kan vara svårt att göra framsteg inom andra områden, exempelvis terapi, innan det grundläggande behovet av trygghet är tillgodosett.

Trygghet är ett mångfacetterat begrepp. Det handlar dels om fysisk och emotionell trygghet. Dels om sådant som pålitlighet, förutsägbarhet och ärlighet (Bath, 2008). Att i lämplig grad utifrån ålder och mognad inkludera barnen i beslutsfattande som berör dem är  viktigt för att öka deras känsla av trygghet och kontroll (Perry, 2006).

2. Behovet av Relationer

Relationer är mycket viktiga för social och emotionell utveckling. Tidigare trauma kan dock utgör ett hinder för detta. Ur ett neurovetenskapligt perspektiv kan en bidragande förklaring till detta vara att barnen kommit att associera relationer med negativa känslor. Vilka i sin tur kan leda till beteenden såsom misstänksamhet, undvikande, misstro och utbrott av aggression. Om dessa beteenden dyker upp är det viktigt för vuxna att kunna behålla sitt lugn, för att inte förvärra situationen. Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som kan vara en stor tillgång i detta arbete.

3. Reglering av känslor och impulser

Förmågan att hantera känslor och impulser brukar inom psykologin kallas för reglering. Det tredje behovet handlar om hjälp att reglera, regleringsstöd. Trauma vid tidig ålder kan negativt påverka barns förmåga på ett adaptivt sätt hantera både yttre problem och inre känslotillstånd. De goda nyheterna är att de områden i hjärnan som är inblandade i dessa funktioner är bland de mest formbara, även efter barndomsåren (Schore, 2003). Vi behöver hjälpa barn som upplevt trauma att hantera svåra situationer, hjälpa dem att utveckla sin egen förmåga att reglera känslor och impulser.

Vuxna kan tillsammans med barn och ungdomar träna reglering exempelvis med hjälp av:

  • Lågaffektivt bemötande
  • Aktivt lyssnande
  • Att sätta ord på känslor
  • Samarbetsbaserad problemlösning
  • Uppmuntran till fysisk aktivitet

 

Sammanfattning

Det centrala budskapet i Howard Baths artiklar (2008; 2015) är att alla som arbetar med barn och ungdomar som upplevt trauma har möjlighet att göra en positiv skillnad. Genom att praktisera traumamedvetet bemötande och försöka möta barnens behov–  trygghet, relation och reglering – kan du bidra till skapa en läkande miljö för dessa barn.

Se detta videoklipp där Howard Bath själv sammanfattar traumamedvetet bemötande och behoven hos barn som upplevt trauma:

Vill du veta mer?

Det finns många som arbetar för att kunskapen och bemötandet av traumatiserade barn och ungdomar ska bli bättre. Bland annat Rädda Barnen gör stora satsningar för att sprida kunskap om barn och trauma i Sverige. Delar av den kunskapen har man hämtat från Norge där man har inrättat nationella kompetenscentrum för detta.

Vi erbjuder också en utbildning i traumakunskap för skolpersonal. Denna har fokus på barn som kommer som flyktingar, men har också stor relevans för att bättre förstå och bemöta alla barn som varit med om traumatiska upplevelser. För att få mer information om vår utbildning i traumakunskap klicka här.

 

Referenser:

 Bath, H. (2015). The Three Pillars of TraumaWise Care: Healing in the Other 23 Hours. Reclaiming Children and Youth, 23(4), 5-11. Hämtad 10 februari 2016 från http://traumebevisst.no/kompetanseutvikling/filer/23_4_Bath3pillars.pdf

Bath, H. (2008). The Three Pillars of TraumaInformed Care. Hämtad 10 februari 2016 från https://s3-us-west-2.amazonaws.com/cxl/backup/prod/cxl/gklugiewicz/media/507188fa-30b7-8fd4-aa5f-ca6bb629a442.pdf

Perry, B. (2006). Applying principles of neurodevelopment to clinical work with maltreated and traumatized children. In N. Webb (red.), Working with traumatized youth in child welfare (s. 27-52). New York: The Guilford Press.

 Schore, A. (2003). Affect regulation and the repair of the self. New York: W. W. Norton.

Thom Olin, A., & Balint, M. (2014). Ensamkommande barn och ungdomar – psykisk hälsa och traumasymptom [PDF]. Hämtad 10 februari 2016 från http://www.grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/valfard/nyhetsarkivvalfard/nyhetervalfard/ensamkommandebarnochungdomarpsykiskhalsaochtraumasymptom.5.1d4b901414507a228c0da9.html